Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Spotifys nyvalda klubbordförande Henry Catalini Smith har haft en urjobbig vecka när Kollega får kontakt med honom på fredagseftermiddagen. På måndagen kom varsel och riktade erbjudandet om utköp. På tisdagen bildades klubb, som Kollega skrivit om tidigare, och han valdes till ordförande.
Och under resten av veckan avlöste det ena mötet eller medlemssamtalet det andra.
– Det har varit tufft, jag har knappt sovit någonting i veckan och gråtit av ren utmattning. Folk har så många frågor. Kollegor som fått erbjudande har bara fem dagar på sig att bestämma sig och många av dem är immigranter utan koll på vilka rättigheter de har.
Samtidigt ger det energi att kunna hjälpa sina kollegor, förklarar han. Han ångrar absolut inte att han drog i gång arbetet med att få till kollektivavtal och bilda klubb.
– Det känns som jag är född till detta, att engagera mig fackligt.
Han har, liksom hundra av sina kollegor i Sverige, fått erbjudande om ett avgångsvederlag om han säger upp sig själv. Men han har bestämt sig för att tacka nej.
– Det är otroligt skrämmande att få erbjudande om att bli utköpt. Men Sen Kanner, klubbordföranden på Klarna tackade nej till sitt erbjudande och därför gör jag det också. Jag vill inte vara sämre.
Sen Kanner och Henry Catalini Smith kände inte varandra för några månader sedan. Men när tankarna på att få till ett kollektivavtal på Spotify väcktes, googlade Henry Catalini Smith fram en Kollegaartikel om Klarnas kamp i strävan efter avtal och han tog därefter kontakt Sen Kanner.
– Jag gav honom råd och uppmuntrade honom att bilda klubb, bekräftar Sen Kanner.
– Hennes hjälp har betytt otroligt mycket, säger Henry Catalini Smith, som strax efter deras första kontakt väckte frågan om kollektivavtal i en chattråd på företagets intranät.
Gensvaret var enormt, trots att Unionens upplevelse att anställda på Spotify, liksom på andra techbolag, varit ganska ljumma inför tanken på kollektivavtal eftersom de anser sig ha bra löner och villkor.
– Intresset var mycket större än jag förväntat mig, och folk tackade mig för att jag dragit i gång en kampanj för kollektivavtal. Det var tydligt att folk önskade sig avtal och jag tror det underlättade att jag, som själv är immigrant, förespråkade det. Det försvinner något i översättningen när facket driver frågan, säger Henry Catalini Smith.
Sen Kanner är inne på samma spår:
– Inget ont om Unionens arbete, men det finns definitivt mer att göra inom techbranschen. Det är en stor utmaning eftersom många av oss kommer från andra länder och inte ser vitsen med facket. Fast å andra sidan har jag svenskfödda kollegor som inte heller ser behovet av fackligt arbete.
Sen Kanner var inbjuden till tisdagens klubbildningsmöte på Spotify för att uppmuntra anställda att engagera sig och svara på frågor om vad de kan förvänta sig som förtroendevalda. Hon hoppas nu att Klarna och Spotify kan gå i bräschen för fackligt engagemang inom techbranschen.
– Jag kan inte ta all ära, eftersom jag inte startade klubben på Klarna, men uppenbart har Klarnaklubben fungerat som en förebild och jag är stolt över det å klubbens vägnar. Nu hoppas jag att vi sätter en trend för andra techbolag att följa efter, det skulle vara underbart, säger Sen Kanner.
Henry Catalini Smith hoppas dessutom på att det blir kollektivavtal på Spotify inom en inte alltför avlägsen framtid:
– Vi är mycket närmare kollektivavtal nu än vi var tidigare. Spotifyanställda i andra länder ser vad vi gör här och blir inspirerade att ta efter. Det är riktigt cool.
Historiskt har många företag inom tech haft en skeptisk inställning till svenska modellen. Kollektivavtal har betraktats som något gammeldags och förtroendevalda har lyst med sin frånvaro. Det har helt enkelt varit svårt för facken att nå framgång där. Men något har hänt – de senaste åren har det fackliga intresset väckts till liv. På Unionen menar man den uppmärksammade konflikten med Klarna 2023 blev den stora vändpunkten.
– Att vi höjde rösten i samband med Klarna fick väldigt stor effekt. Vi kunde se att arbetsgivare som vi jobbat med tidigare, utan att lyckats, helt plötsligt ville teckna avtal – kanske för att undvika negativ publicitet, säger Björn Larm, samordnare av kollektivavtalsteckningsfrågor på Unionen.
Parallellt med arbetsgivarnas förändrade attityd väcktes även ett större intresse hos medlemmarna inom tech att organisera sig.
– Det uppstod ett större engagemang när de, i kölvattnet efter Klarna, insåg att de också kunde få rätt till medbestämmande och förutsägbara villkor.
Redan något år tidigare hade Unionen dragit igång en riktad satsning på branscher där avtalsteckningen var låg. Men det var när techjättarna Spotify och Klarna nästan samtidigt vägrade att teckna kollektivavtal, och till och med valde att dela ut flygblad utanför kontoren om avtalets nackdelar, som det började det hända saker. Unionen varslade om konflikt och media rapporterade. Plötsligt hörde techarbetsgivare självmant av sig till Unionen för att teckna avtal och på många ställen bildade medlemmarna klubbar på eget initiativ.
Resultatet? En riktig avtalsboom. På 1,5 år har förbundet tecknat 300 nya avtal på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound. Björn Larm lyfter fram två faktorer som varit viktiga:
– Det ena är styrkan i vårt samarbete med Sveriges Ingenjörer. Men den absolut största framgångsfaktorn för att kunna teckna kollektivavtal på de här företagen har varit att det finns förtroendevalda på plats, utan dem når vi inte medlemmarna – för när kollegorna pratar då lyssnar man, konstaterar han.
Ett exempel är ljudplattformen Epidemic Sound. Där valde medarbetarna att bilda klubb under en period 2023 när det var skakigt i techbranschen. Ganska snart landade man i att nästa steg var att få ett kollektivtal på plats – arbetsgivaren var ”positivt optimistiska” till initiativet enligt klubbordförande Tobias Hurtig.
– Vi har alltid haft bra anställningsvillkor men de byggde på ensidiga utfästelser från arbetsgivaren och det fanns en oro att förmånerna kunde dras in om företaget behövde spara pengar. Det var helt enkelt dags att få pensionslösningen inskrivet i avtalet och vi blev försäkrade om en årlig löneökning, säger han.
Trots ledningen positiva attityd tog det tid att få alla delar på plats – först i april i år trädde avtalet i kraft– efter 1,5 års förhandlingar.
Nyligen gick företrädare för spelutvecklingsbolagen Massive och Sharkmob ut i media och berättade att man vill få till ett branschspecifikt kollektivavtal. Unionen ser spelbranschen som en naturlig fortsättning på framgången inom tech-branschen.
– Utvecklingen kommer att accelerera inom både tech och spelbranschen de närmsta åren. Snöbollen är i rullning och rullar allt snabbare, nu har medlemmarna börjat organisera sig organiskt, alltså utan att vi på Unionen behöver ta initiativ till det och även arbetsgivarorganisationerna är aktiva. Det har uppstått ett annat mindset i de här branscherna, det ses inte längre som något konstigt att organisera sig, säger Björn Larm.
Under 2024 har Unionen tecknat kollektivavtal med 244 företag inom tech, media och gaming och ytterligare 52 under 2025. Sammanlagt omfattas närmare 2 000 medarbetare på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound.
