Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Spotify och Klarna vill bana väg för fler klubbar

Unionenklubben på Spotify fick hjälp av klubben på Klarna. Nu håller klubbarna tummarna för att det blir en trend att bilda fackklubb som fler techbolag hakar på.
Johanna Rovira Publicerad
Till vänster bild på Spotifys kontor i Stockholm. Till höger bild på Klarnas kontor i Stockholm. Exteriör med skyltar.
Unionenklubben på Spotify fick hjälp av klubben på Klarna. Nu hoppas de på en facklig trend bland techbolagen. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT och Simon Rehnström/SvD/TT.

Spotifys nyvalda klubbordförande Henry Catalini Smith har haft en urjobbig vecka när Kollega får kontakt med honom på fredagseftermiddagen. På måndagen kom varsel och riktade erbjudandet om utköp. På tisdagen bildades klubb, som Kollega skrivit om tidigare, och han valdes till ordförande.

Och under resten av veckan avlöste det ena mötet eller medlemssamtalet det andra.

Henry Catalini Smith.
Henry Catalini Smith.

 Det har varit tufft, jag har knappt sovit någonting i veckan och gråtit av ren utmattning. Folk har så många frågor. Kollegor som fått erbjudande har bara fem dagar på sig att bestämma sig och många av dem är immigranter utan koll på vilka rättigheter de har.

Samtidigt ger det energi att kunna hjälpa sina kollegor, förklarar han. Han ångrar absolut inte att han drog i gång arbetet med att få till kollektivavtal och bilda klubb.

 Det känns som jag är född till detta, att engagera mig fackligt.

Tackar nej till utköp

Han har, liksom hundra av sina kollegor i Sverige, fått erbjudande om ett avgångsvederlag om han säger upp sig själv. Men han har bestämt sig för att tacka nej.

 Det är otroligt skrämmande att få erbjudande om att bli utköpt. Men Sen Kanner, klubbordföranden på Klarna tackade nej till sitt erbjudande och därför gör jag det också. Jag vill inte vara sämre.

Sen Kanner och Henry Catalini Smith kände inte varandra för några månader sedan. Men när tankarna på att få till ett kollektivavtal på Spotify väcktes, googlade Henry Catalini Smith fram en Kollegaartikel om Klarnas kamp i strävan efter avtal och han tog därefter kontakt Sen Kanner.  

 Jag gav honom råd och uppmuntrade honom att bilda klubb, bekräftar Sen Kanner.

 Hennes hjälp har betytt otroligt mycket, säger Henry Catalini Smith, som strax efter deras första kontakt väckte frågan om kollektivavtal i en chattråd på företagets intranät.

Stort intresse för kollektivavtal

Gensvaret var enormt, trots att Unionens upplevelse att anställda på Spotify, liksom på andra techbolag, varit ganska ljumma inför tanken på kollektivavtal eftersom de anser sig ha bra löner och villkor.

 Intresset var mycket större än jag förväntat mig, och folk tackade mig för att jag dragit i gång en kampanj för kollektivavtal. Det var tydligt att folk önskade sig avtal och jag tror det underlättade att jag, som själv är immigrant, förespråkade det. Det försvinner något i översättningen när facket driver frågan, säger Henry Catalini Smith.

Sen Kanner är inne på samma spår:

Sen Kanner.

 Inget ont om Unionens arbete, men det finns definitivt mer att göra inom techbranschen. Det är en stor utmaning eftersom många av oss kommer från andra länder och inte ser vitsen med facket.  Fast å andra sidan har jag svenskfödda kollegor som inte heller ser behovet av fackligt arbete.  

Vill gå i bräschen 

Sen Kanner var inbjuden till tisdagens klubbildningsmöte på Spotify för att uppmuntra anställda att engagera sig och svara på frågor om vad de kan förvänta sig som förtroendevalda. Hon hoppas nu att Klarna och Spotify kan gå i bräschen för fackligt engagemang inom techbranschen.

 Jag kan inte ta all ära, eftersom jag inte startade klubben på Klarna, men uppenbart har Klarnaklubben fungerat som en förebild och jag är stolt över det å klubbens vägnar. Nu hoppas jag att vi sätter en trend för andra techbolag att följa efter, det skulle vara underbart, säger Sen Kanner.

Henry Catalini Smith hoppas dessutom på att det blir kollektivavtal på Spotify inom en inte alltför avlägsen framtid:

 Vi är mycket närmare kollektivavtal nu än vi var tidigare. Spotifyanställda i andra länder ser vad vi gör här och blir inspirerade att ta efter. Det är riktigt cool.

 

 

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Hon enar fack i 27 länder

Kan facket påverka beslut som fattas i helt andra länder? Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet att det går – och hur man gör.
Noa Söderberg Publicerad 31 januari 2025, kl 06:00
Kvinna sitter med hörlurar och en laptop
Karin Åberg, vice ordförande i klubben på Ericsson i Kista ser stora fördelar med ett gemensamt europeiskt företagsråd som kan ena fack i flera länder. Foto: Anders G. Warne

Europa är stort. Många företag rör sig fritt över landsgränserna. Ett av dem är Ericsson, som har kontor i alla 27 EU-länder. Samtidigt vill facket kunna påverka beslut som rör ditt jobb. Men hur gör man det när den som bestämmer i en viss fråga sitter på andra sidan kontinenten?

Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet hur: man bildar ett europeiskt företagsråd – på engelska ”European works council”, EWC.

Där möts fackliga från alla EU-länder som företaget finns i. Tanken är att förändringar som påverkar många anställda ska diskuteras gemensamt. När de fackliga har snackat ihop sig möter de arbetsgivaren i ett ännu större möte.

På en arbetsplats som Ericsson är det inga småsaker som avhandlas.

– Vi blev konsulterade när företaget skulle ta fram en ny uppförandekod. Det är ett dokument som alla anställda och alla underleverantörer skriver under. Vi föreslog att införa rätten att bli representerad av en facklig företrädare eller någon i ett arbetsråd (motsvarighet till fackklubb i vissa europeiska länder, reds. anm.). Företaget skrev in det, säger Karin Åberg.

Stora nedskärningspaket och förändringar av bolagets yrkesbeskrivningar är andra exempel på saker som har tagits upp i Ericssons EWC.

Facken har ingen förhandlingsrätt

Men vad gör man om man inte kommer överens? Facken har ingen direkt förhandlingsrätt på det sätt som finns i svenska medbestämmandelagen, mbl. I stället ska arbetstagarna ”konsulteras”.

Företagsråden har inte heller uppstått som en direkt följd av facklig kamp, utan på grund av EU-politikers idéer om att ländernas ekonomier ska knytas ihop. Därför får man ha en lite annorlunda strategi i EWC-diskussionerna, menar Karin Åberg.

– Man får påverka mer indirekt. Det handlar om att få företagsledningen att själv tänka: ”Jaha, man kanske skulle kunna göra på ett annat sätt”. Det är lite speciellt, inte som i en vanlig förhandling där man säger ”gör så.”

För att få tyngd bakom sina förslag måste därför arbetstagarna – som ofta härstammar från olika fackliga traditioner – komma överens. Snart kan de få lite hjälp på traven direkt från EU-maskineriets hjärta. EU-kommissionen har nämligen meddelat att de vill göra det svårare för företag att strunta i EWC-reglerna.

Snart blir det svårare för företag att strunta i reglerna

Alla företag som har minst 1 000 anställda, och över 150 anställda i minst två EU-länder, måste skapa ett EWC om de som jobbar där ber om det. Det är dock inte ovanligt att allting sedan fastnar i bråk om formalia och mötesstruktur. Målet med de nya reglerna är att det ska bli mer kännbara böter för bolag som sinkar processen.

Några sådana problem finns inte på Ericsson, enligt Karin Åberg. De har ett avtal om hur EWC-arbetet ska gå till som har gällt i sin nuvarande form sedan 2011. Trots det händer det att kugghjulen kärvar när hon och hennes kollegor ska konsulteras om nya och känsliga frågor.

– Jag tror att fler och fler, både på den fackliga sidan och på företagarsidan, inser att det här kan vara rätt bra. Men det är naturligtvis inte utan problem. Ibland muttrar vi rätt rejält över hur det fungerar, säger Karin Åberg.

Reglerna gäller i EU och EES

  • Reglerna om europeiska företagsråd gäller, förutom i EU:s 27 medlemsländer, också i de länder som är anslutna till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Hit hör Norge, Island och Liechtenstein. Ericsson har kontor i Norge.