Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Medarbetarenkäter tvingar chefen att lyssna

REPLIK. Vi måste skilja på seriösa aktörer och rena säljföretag när vi pratar om medarbetarenkäter, skriver Mårten Westberg.
Publicerad
till vänster pratbubblor med sura och glada ansikten. Till höger Mårten Westberg.
Det finns många företag som säljer in dåliga medarbetarundersökningar. Men seriösa aktörer kan få arbetsplatser att må bättre, skriver Mårten Westberg i en replik. Foto: Shutterstock
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Tack Kollega för att ni har startat en så viktig diskussion, och tack Peter Svensson för att du tvingar mig att skilja på seriösa aktörer och branschens allt fler kvackare, eller ”Theranos” som jag brukar kalla kvackarna efter företaget som naivt trodde att de kunde analysera all världens sjukdomar på några minuter från en enda droppe blod. Och fick sju miljarder kronor från riskkapitalister för det.

Språkets mångtydighet är jag fullständigt enig med Peter Svensson om. Det har jag jobbat mycket med under de senaste 30 åren. En enkätfråga om ”stress” kan betyda en sak i fabriken och en helt annan sak i kontoret på samma företag.

I kontoret kan stress handla om sena möten som gör att barnet blir för sent upphämtat från förskolan. I fabriken landar samma ord i en helt annan miljö. Där kan ”stress” ofta handla om hastighet och att hinna göra sitt jobb klart. 

Det där ser vi i faktoranalyserna av enkätsvaren.

Det är som sjukhus utan läkare

Faktoranalys är en rätt avancerad kvantitativ analys som inte alla undersökningsföretag kan eller vill producera. Det gör förstås inte Theranos-konsulterna. De består oftast enbart av IT-folk och ekonomer som inte har den blekaste aning om språkets mångtydighet, men det borde alla HR-människor ha. Det ska alla personalvetare ha läst på universitetet.

”Theranos”-konsulterna säljer snygga enkäter och rapporter utan analys. Det är som sjukhus utan läkare. De erbjuder också ofta ”benchmarks” baserade på ett imponerande antal, från människor i andra länder i helt andra situationer. Det blir systematiskt fel och det borde också alla HR-människor känna till.

Peter Svensson rekommenderar samtalet. Ja, men samtalet på jobbet innehåller alltid makt. Skillnaden i makt mellan dig och din chef påverkar samtalet. Hen bestämmer antagligen din lön men du bestämmer inte hens. Det här blir väldigt tydligt i medarbetarundersökningens frågor om utvecklingssamtalet. Så många gånger har en ilsken chef kommit viftande med tio påskrivna protokoll från utvecklingssamtal i ena handen och enkätresultat i den andra; resultat som visar att de anställda inte har haft sina utvecklingssamtal.

Samtal på jobbet innehåller alltid makt

Här får jag förklara för chefen att hen troligen har hållit utvecklingsmonologer med sina medarbetare. När utvecklingssamtalet består i att chefen pratar och pratar så upplever medarbetaren inte att det var ett utvecklingssamtal. Objektivt har chefen kanske rätt, men här är den subjektiva upplevelsen viktigare.  Utvecklingsmonologer motiverar inte en jävel, men väl utförda utvecklingssamtal samvarierar mycket starkt med både motivation och företags lönsamhet. 

Tack vare medarbetarundersökningen får jag då chansen att tvinga cheferna lyssna. Samtalet blir bättre.

Så Peter Svensson, du är kvalitativ och jag är kvantitativ men vi är nog rätt överens egentligen. Problemet är att de okunniga konsulterna som tror att de vet exakt ”vad respekt är”; går det rätt bra för. 

/Mårten Westberg

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Förkorta arbetstiden – men använd rätt modell

Kortare arbetstid är bra för hälsan. Men en modell som fungerar inom industrin kanske inte får samma effekt i vården. Vi måste tänka bredare än sex timmars arbetsdagar, skriver Emelie Utas.
Publicerad 6 maj 2025, kl 09:15
Hand skriver på ett schema på datorn
Det är dags att ta fram flexiblare modeller för kortad arbetstid, skriver Emelie Utas. Foto: Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Den traditionella åttatimmarsdagen har länge setts som en självklarhet, men i takt med ökad stress och utbrändhet är det dags att omvärdera den. Förkortad arbetstid är en lösning som både förbättrar livskvaliteten och kan gynna produktiviteten. Men det måste ske på rätt sätt – en modell som fungerar i industrin kanske inte passar i vården. Därför bör vi tänka bredare än enbart sex timmars arbetsdag. 

Kortare arbetstid ger anställda mer tid till familj, återhämtning och fritidsaktiviteter. Studier visar att längre återhämtningstid minskar stress och sjukskrivningar, vilket i sin tur kan sänka samhällets kostnader för ohälsa. I flera försök med sex timmars arbetsdag har anställda rapporterat ökad energi och välmående – och i vissa fall har produktiviteten till och med ökat trots färre arbetstimmar.

När arbetstiden minskar tvingas företag att prioritera 

Förkortad arbetstid kan även leda till effektivare arbetsdagar. När arbetstiden minskar tvingas företag och organisationer att prioritera bättre och skapa smartare arbetsflöden. Onödiga möten och ineffektivitet minskar, vilket gör att den faktiska arbetsprestationen per timme kan öka.

För yrken där arbete utförs i skift, som inom industrin, har sex timmars arbetsdag visat sig fungera väl utan att produktiviteten sjunker. Men det är inte en universallösning. Inom vård och omsorg, där arbetskraftsbrist redan är ett stort problem, kan en sådan förändring vara svår att genomföra. Kortare arbetspass innebär att fler anställda behövs för att täcka samma antal arbetstimmar, vilket kan bli en ekonomisk och logistisk utmaning. 

Här vore det mer effektivt att införa fyradagarsvecka med längre arbetspass, så att vårdpersonal får fler sammanhängande lediga dagar utan att vården riskerar att bli underbemannad. 

Hur ska då fyradagarsmodellen se ut? Är det meningen att personalen ska arbeta tio timmar fyra dagar i veckan? Då blir det samma kostnad för arbetsgivaren, men eventuellt svårt för anställda som har barn, till exempel med tanke på problem med barnomsorg. Om de ska jobba åtta timmar fyra dagar i veckan blir kostnaden större för arbetsgivarna, eftersom de då behöver täcka en femte dag med annan personal. 

Det är dags att förkorta arbetstiden, men lösningen kan inte se likadan ut överallt

Ett exempel på en möjlig kompromiss vore eventuellt en hybridlösning, där man kan anpassa schemat så att vissa anställda arbetar fyra dagar i veckan medan andra har en 32-timmarsvecka, med en modell roterar så att den extra dagen fördelas rättvist. På så sätt kan man möta behoven hos olika anställda och ta hänsyn till deras olika livssituationer. 

Sammanfattningsvis är frågan inte svartvit. Det är dags att förkorta arbetstiden, men lösningen kan inte se likadan ut överallt. Sex timmars arbetsdag passar vissa branscher, medan en fyradagarsvecka med längre pass kan vara bättre i vården. Det viktiga är att vi anpassar arbetstiden efter behoven – för ett friskare samhälle och en mer hållbar arbetsmarknad.

/Emelie Utas, vårdtagare inom hemtjänsten, bloggare, aktiv i föreningslivet och konstnär