Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Färre får ersättning från a-kassan men tuffare tider väntas

Trots dystrare tider har antalet ersättningstagare i Unionens a-kassa har blivit drygt 27 procent färre under 2022.
Lina Friberg Publicerad
Bild på Unionens-kassa.
I och med de långa väntetiderna hos Unionens a-kassa har även andelen svåra samtal från medlemmar ökat. Många är arga, andra är ledsna. En del desperata. Foto: Ola Rennstam

I snitt publicerades 168 000 nya lediga jobb per månad på platsbanken, jämfört med 122 000 året innan. De utökade rekryteringsmöjligheterna gynnar främst de som varit arbetslösa under en relativt kort period och har minst gymnasieutbildning. Under 2022 fick 40 000 medlemmar ersättning från Unionens a-kassa, under 2021 låg siffran på 60 000 medlemmar, vilket motsvarar en minskning på drygt 27 procent.

 Samma trend i hela Sverige

Även i landet som helhet har antalet som sökt ersättning från a-kassan minskat med ungefär lika mycket under 2022 enligt färsk statistik sammanställd från Sveriges a-kassor. Under 2022 fick 227 663 personer ersättning från a-kassan, medan motsvarande siffra för 2021 var 312 618 personer, en minskning med 27 procent. För varje kvartal förra året sjönk antalet personer som sökte ersättning från sin a-kassa. Kvartal fyra avtog takten i minskningen av antal sökande till a-kassorna.

Tuffare tider väntas

Harald Petersson.
Harald Petersson.

  Det beror ju på att det tar tid innan varsel når a-kassan. Vi bereder oss för att se en ökning av antalet sökande till a-kassan igen till följd av de tuffa tiderna just nu. Först kommer det troligtvis att märkas hos de med otrygga anställningsformer, det kan handla om färre arbetstimmar. Även egenföretagare kan få det tungt, säger Harald Petersson, kassaföreståndare hos Unionens a-kassa.

3,5 procent av akademikerna arbetslösa

Under 2022 var omkring 26 500 akademiker arbetslösa, vilket motsvarar 3,5 procent av alla medlemmar. Det är en minskning med 20 procent jämfört med 2021. Men även akademikernas a-kassa förbereder sig även de på tuffare tider.

–  Arbetslösheten bland våra medlemmar minskade rejält under 2022 och det är ju verkligen positivt. Men vi, som många andra, är beredda på att arbetslösheten kan komma att öka, och vi fortsätter att betona hur viktigt det är att vara medlem i en a-kassa för att ha en ekonomisk trygghet om man skulle bli arbetslös, säger Alexandra Oljans Ahlin som är kommunikatör på Akademikernas a-kassa.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Hur hög arbetslöshet har vi egentligen – så skiljer sig siffrorna

Det är valår och arbetslösheten är en het fråga. Men är den låg eller hög? Olika myndigheter använder olika sätt för att mäta. Kollega hjälper dig att hålla koll.
Sandra Lund Publicerad 9 februari 2026, kl 06:01
Riksbankschef Erik Thedéen, en av många institutioner som använder SCB:s statistik om arbetslösheten när man ska ta fram styrräntan. Foto: Lars Schröder/TT

Lögn, förbannad lögn och statistik. Bevingade ord som vi väljare kan ha i bakhuvudet när vi är inne i ett valår. 

Statistiken ljuger inte nödvändigtvis, men metoder och definitioner skiljer sig åt. Och då blir ju slutresultaten olika. Vilket gör att siffror kan användas på sätt som ger fördel eller nackdel, i till exempel en ideologiskt laddad fråga.

När det kommer till arbetslöshet finns två tunga myndigheter som har koll Arbetsförmedlingen och SCB. 

Så mycket skiljer sig arbetslösheten

Statistiken varierar ofta mellan de två, de har just olika metoder och definitioner av arbetslöshet. SCB:s statistik för arbetslösa landar därför oftare på en högre nivå, särskilt under sommaren.

Vi tar november 2025 som exempel.

Enligt SCB:s ena statistik låg arbetslösheten då på 8,2 procent.

Enligt SCB:s andra statistik låg den på 5,6 procent.

Enligt Arbetsförmedlingen låg den på 6,7 procent.

Arbetslösheten i Sverige - så skiljer sig siffrorna

I november 2025 såg arbetslösheten ut så här enligt olika källor:

  • 8,2 procent, enligt SCB:s AKU.
  • 5,6 procent, enligt SCB:s BAS.
  • 6,7 procent, enligt Arbetsförmedlingen.

Används när din lön sätts

Det är inte bara politiker som kan välja den ena eller andra. 

Även institutioner som Riksbanken, arbetsgivarorganisationer och fackförbund behöver förhålla sig och välja en nivå. 

Nyligen meddelade till exempel Nordea, att man föredrar BAS snarare än AKU för att använda sig av statistik om arbetslösa.

För arbetslösheten är en parameter som vägs in när styrräntan sätts, vilket ju kan påverka ditt bostadslån. 

Eller för arbetsmarknadens parter, som ska fnula på nästa avtalsrörelse. Det vill säga din blivande lön.

SCB räknar elever som letar extrajobb

Därför är det bra att ha koll på de här tre:

BAS

För att krångla till det ytterligare har SCB en till statistikrapport om bland annat arbetslöshet. Den heter BAS, vilket står för befolkningens arbetsmarknadsstatus.

Till skillnad från AKU:n, baseras den här på data från andra myndigheter, inte intervjuer. 

Men även om den här baseras på bland annat inskrivna på Arbetsförmedlingen, finns skillnader mellan de två. 

Den största är att en person som är sysselsatt inte kan räknas som arbetslös i BAS, medan Arbetsförmedlingen räknar den som var inskriven som arbetslös den sista dagen. I BAS räknas alla som var inskrivna på Arbetsförmedlingen, någon gång under varje månad.

AKU


SCB:s arbetskraftsundersökningar förkortas AKU. Den används flitigt, är Sveriges officiella statistik och redovisas varje månad.

Undersökningen bygger på telefonintervjuer med 17 000 slumpvis utvalda människor mellan 15 och 74 år. Personen ska sakna arbete och aktivt söka ett sådant (det kan räcka med att ha läst en jobbannons), och kunna ta det inom 14 dagar för att räknas som arbetslös.

Det här innebär att till exempel personer som studerar på heltid och söker extrajobb kan komma med i statistiken, till exempel den som går på gymnasiet. 

Men även till exempel den som saknar men vill ha arbete och får försörjningsstöd från kommunen, som inte syns i Arbetsförmedlingens statistik. Eller den som är utförsäkrad.

När SCB pratar om ungdomsarbetslöshet handlar det om åldersgruppen 15-24 år.

Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingens statistik baseras på de som är registrerade som just arbetslösa i myndighetens databas mellan 16 och 65 år. Antingen som jobbsökande eller deltagare i ett program. För att finnas med ska man vara inskriven den sista i månaden som räknas.

När Arbetsförmedlingen pratar om ungdomsarbetslöshet handlar det om åldersgruppen 18-24 år.

 

Arbetslösheten har ökat

Statistiken ljuger alltså inte, men mäter lite olika saker. 

Men som vi kan se i diagrammet har arbetslösheten ökat de senaste åren, oavsett hur man mäter. Även om just Arbetsförmedlingens siffror om inskrivna där, har en marginell ökning.