Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Färre får ersättning från a-kassan men tuffare tider väntas

Trots dystrare tider har antalet ersättningstagare i Unionens a-kassa har blivit drygt 27 procent färre under 2022.
Lina Friberg Publicerad
Bild på Unionens-kassa.
I och med de långa väntetiderna hos Unionens a-kassa har även andelen svåra samtal från medlemmar ökat. Många är arga, andra är ledsna. En del desperata. Foto: Ola Rennstam

I snitt publicerades 168 000 nya lediga jobb per månad på platsbanken, jämfört med 122 000 året innan. De utökade rekryteringsmöjligheterna gynnar främst de som varit arbetslösa under en relativt kort period och har minst gymnasieutbildning. Under 2022 fick 40 000 medlemmar ersättning från Unionens a-kassa, under 2021 låg siffran på 60 000 medlemmar, vilket motsvarar en minskning på drygt 27 procent.

 Samma trend i hela Sverige

Även i landet som helhet har antalet som sökt ersättning från a-kassan minskat med ungefär lika mycket under 2022 enligt färsk statistik sammanställd från Sveriges a-kassor. Under 2022 fick 227 663 personer ersättning från a-kassan, medan motsvarande siffra för 2021 var 312 618 personer, en minskning med 27 procent. För varje kvartal förra året sjönk antalet personer som sökte ersättning från sin a-kassa. Kvartal fyra avtog takten i minskningen av antal sökande till a-kassorna.

Tuffare tider väntas

Harald Petersson.
Harald Petersson.

  Det beror ju på att det tar tid innan varsel når a-kassan. Vi bereder oss för att se en ökning av antalet sökande till a-kassan igen till följd av de tuffa tiderna just nu. Först kommer det troligtvis att märkas hos de med otrygga anställningsformer, det kan handla om färre arbetstimmar. Även egenföretagare kan få det tungt, säger Harald Petersson, kassaföreståndare hos Unionens a-kassa.

3,5 procent av akademikerna arbetslösa

Under 2022 var omkring 26 500 akademiker arbetslösa, vilket motsvarar 3,5 procent av alla medlemmar. Det är en minskning med 20 procent jämfört med 2021. Men även akademikernas a-kassa förbereder sig även de på tuffare tider.

–  Arbetslösheten bland våra medlemmar minskade rejält under 2022 och det är ju verkligen positivt. Men vi, som många andra, är beredda på att arbetslösheten kan komma att öka, och vi fortsätter att betona hur viktigt det är att vara medlem i en a-kassa för att ha en ekonomisk trygghet om man skulle bli arbetslös, säger Alexandra Oljans Ahlin som är kommunikatör på Akademikernas a-kassa.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Vårbudgeten: Inget höjt tak för lönebidrag

Taket i lönebidraget höjs inte nu heller. Människor med funktionsnedsättning riskerar ett liv i fattigdom, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.
Sandra Lund Publicerad 14 april 2026, kl 05:59
 Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige
– Funktionsrätten backar, det är en skamfläck för Sverige, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige med anledning av regeringens vårbudget. Foto: Linnea Bengtsson

Under de senaste årens budgetpromenader med finansministern, har människor som är beroende av lönebidrag fått visst hopp. 

Taket för lönebidraget har ofta funnits med i förhandlingarna, det har nu legat stilla på 20 000 kronor sedan 2020. 

Ersättningar har urholkats längre tid

Att taket inte höjs har fått färre arbetsgivare att anställa människor med funktionsnedsättning, och fler att kliva ut i arbetslöshet, vilket Kollega tidigare berättat.

Även under måndagens presentation av regeringes vårbudget fanns hopp om höjt bidragstak. Men det blev inget. 

– Vi är besvikna över att budgeten inte innehåller några satsningar som förbättrar levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning. Ersättningarna har urholkats under en längre tid. Bara omkring varannan har någon form av arbete och många riskerar ett liv i fattigdom. Funktionsrätten backar, det är en skamfläck för Sverige, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige i en kommentar.

Enligt SCB finns runt 778 000 människor med en funktionsnedsättning i åldrarna 16-65 år. 

Höjt lönebidrag skulle ge tusentals jobb

Och där 88 procent är sysselsatta av befolkningen i stort, ligger det på 65 procent bland människor med funktionsnedsättning.

– Det här gapet är oacceptabelt. Det är anmärkningsvärt att regeringen inte gör någon riktad satsning för att fler personer med funktionsnedsättning ska få ett arbete, trots att det finns konkreta förslag med brett stöd. Att höja lönebidraget skulle exempelvis kunna ge tusentals nya jobb, enligt rapporter från arbetsgivarorganisationer, säger Nicklas Mårtensson. 

Det här är lönebidrag

  • Ett ekonomiskt bidrag till arbetsgivarens lönekostnader när någon som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga anställs.
  • Det är en kompensation för de anpassningar arbetsgivaren gör på grund av till exempel nedsatt rörelseförmåga eller psykisk ohälsa.
  • Används framför allt i privat sektor, 77 procent.
  • Kan ges för lönekostnaden upp till 20 000 kronor brutto. Har inte ändrats sedan 2020.