Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

5 tips på hur du rekryterar toppkandidaten

En floskelfylld annons för att locka till sig den bästa arbetskraften förslår inte längre. För att sticka ut ur mängden krävs fantasi och udda grepp.
Johanna Rovira Publicerad
Man försöker locka anställda med bacon på tallrik.
Microsoft försökte sig exempelvis på att locka till sig anställda från konkurrenterna genom att ställa sig utanför deras kontor och fresta med doften av nystekt bacon. Illustration: Mia Nilsson

Konkurrensen om arbetstagarna är stenhård – det funkar inte längre med snustorra annonser där man radar upp eftertraktade egenskaper. Vill du plocka russinen ur kakan måste du som rekryterande chef anstränga dig lite mer. Här kommer några anspråkslösa förslag:

1. Fimpa platsannonsen helt

Flera företag har redan testat nya kanaler för att ragga kompetent personal. Microsoft försökte sig exempelvis på att locka till sig anställda från konkurrenterna genom att ställa sig utanför deras kontor och fresta med doften av nystekt bacon.

Fackförbundet Unionen sökte en viss expertis genom att personliga meddelanden dök upp när vissa namngivna personer googlade på sitt eget namn, med förhoppningen att dessa skulle nappa själva eller tipsa andra om tjänsten.

Flera företag, bland annat Google, EA och Försvarets radioanstalt, har lockat toppkandidater genom att lägga upp hemlig kod på nätet eller på reklamtavlor med matematiska ledtrådar som bara kunnat knäckas av de it-snillen som eftersöktes.

Andra mer eller mindre fantasifulla metoder som använts är att hyra annonspelare, använda bildekaler, musikvideor, memes, tipspengar till medarbetare och auditioner.  

2. Undvik floskler

Om du ändå måste köra med en annons, så se till att undvika de vanligaste klyschorna som florerar i jobbannonssammanhang och kan skrämma bort kandidater som vet vad som egentligen menas:

Agilt ledarskap (= ingen förstår vad det betyder), "brinner för" (= du kommer bränna ut dig), "ha många bollar i luften" (= överlastas med jobb). Att söka personer som ska vara "flexibla", "självgående", "drivna" är andra falluckor, men det finns så klart fler än så.  

– Jag brukar undvika ord som inte säger någonting. Att "tänka utanför boxen", "vara stresstålig" och "ta mycket eget ansvar" använder jag därför inte, säger Emil Chandorkar, rekryteringskonsult på Jefferson Wells.

3. Var genomärlig

Flertalet arbetsgivare tror självklart att de är uppriktiga när de beskriver sitt företag och sina önskemål om lämpliga kandidater i ståtliga termer, men vissa går steget längre och lyckas därför bättre:

”Vi tror du är en lättkränkt individualist utan teamkänsla som inte trivs speciellt bra i högt tempo”, skrev ett skivbolag i en annons.

"Masochistisk webbdesigner med storhetsvansinne" sökte en annan svensk arbetsgivare, som också ställde som krav att en kattbild skulle bifogas ansökan (alla som inte bifogade kattbild sållades bort).

En desillusionerad redovisningsansvarig med död blick, förmåga att se uppgiven ut och noll kreativitet,  är ett annat exempel på en efterlysning i jobbannons. (Meriterande var om den sökande hette Jill, så de kunde kalla henne Avdrags-Jill).

En glädjedödare och ordningsfascist som aldrig tänker utanför boxen kunde få jobb på ett Stockholmsföretag för något år sedan förutsatt att denne inte var ”nån förklädd kreatör”.

Samtliga annonser fick naturligtvis enorm spridning i både artiklar och på sociala medier och lockade betydligt fler sökande än en traditionell platsannons.

4. Tänk på målgruppen

Det blir vanligare med sökoptimering för att kunna locka rätt kandidater att söka. Ord är kodade i sig och påverkar vem som söker tjänsterna. TietoEvry experimenterade med att byta ut vissa ord i en jobbannons. "Kompetent" byttes mot "kunnig", "driven" (floskelvarning) blev "fokuserad" och "självständig" blev "självgående". Antalet kvinnliga sökande ökade därmed från 14 till 36 procent.

En alltför lång kravlista kan skrämma bort en viss typ av kandidater, medan en annan grupp sökande tenderar att överskatta sin kompetens. Men det finns också en poäng med att ha absoluta krav i annonsen, menar Emil Chandorkar:

– Med skallkrav trattar man ner antalet sökande och sållar bort kandidater som inte uppfyller kraven, säger han.

5. Skriv kort

Känner du att matematiska koder, skoningslös sanning och floskelfritt språk inte är något för just ditt seriösa företag finns det ändå lite du kan göra för att sticka ut lite i uppsjön av platsannonser. Var tydlig och koncis i rubriken. Lägg mest krut på inledningen – det gäller att väcka intresse och nyfikenhet. Skriv kortfattat.

– Platsannonsen ska vara mer som en blänkare som skapar intresse. Om man blir intresserad ska det gå att klicka sig vidare till en mer formell annonsen, säger Emil Chandorkar

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Klas Hallberg: Göra rätt på jobbet räcker inte

Vi drunknar i rutiner, processer och styrdokument på jobbet. Vart tog det mänskliga omdömet vägen? Det frågar sig författaren och föreläsaren Klas Hallberg, aktuell med boken Rätt räcker inte.
Elisabeth Brising Publicerad 3 juni 2025, kl 06:01
Författaren Klas Hallberg och professorn Per Kristensson är aktuella med Boken Rätt räcker inte. En bok om om ett arbetsliv som drunknar i regler och dokumentation. Där det blivit viktigare att göra saker enligt manualer än att göra nytta för andra. Foto: Niklas Nyman/Volante

Klas Hallberg, varför räcker det inte att göra rätt? 

– Det räcker inte att ingen gjort fel, utan vi måste skapa något av värde med alla våra processer, riktlinjer och AI-verktyg. Idén till boken kom när vi läste om Åke 90 år som varit hos 66 olika läkare och inte fått hjälp, fast ingen gjort fel.

Ni skriver att ni vill att fler människor ska känna mening i sitt arbete, hur menar ni då?

– Vi outsourcar vårt eget omdöme till olika styrdokument, nyckeltal och script. Om vi fortsätter underminera det mänskliga omdömets betydelse i vårt arbetsliv så görs vi bara till dålig AI. Då tappar vi vår upplevelse av mening. 

Hur kan människans eget omdöme få en revansch?

– Det är tiotusenkronorsfrågan. En tredjedel av boken handlar om att ta risker. Vi är inte ute efter anarki, utan en gradförskjutning på två procent tillbaka till det mänskliga omdömet som kompass. Att tänka själv och våga agera.

Hur kan vi bli mer modiga på jobbet?

– Vi citerar flera höga chefer i boken som pekar på det nödvändiga i att provtrycka på regler och riktlinjer. Det finns annars en risk att man låter bli att fatta beslut och bara tar ett möte till. Våga ifrågasätt lite grann, med kunderna i fokus.

Varför är det så viktigt att anställda har mod att använda sitt kritiska tänkande?

– För att Åke 90 år ska få hjälp. För att anställda ska uppleva mening i sitt arbetsliv och för att vi ska bevara tilliten i samhället. 

Om Rätt räcker inte

Diskussionsboken Rätt räcker inte, att göra nytta på riktigt är skriven av Klas Hallberg, föreläsare och författare och Per Kristensson, professor i psykologi (Volante).