Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Pressad kundtjänst på elbolag: ”Många är förtvivlade”

Just nu är många oroliga över elpriset. På elföretagens kundtjänster är läget ansträngt.
– Många är ledsna och förtvivlade, säger Mats Ekblom, Unionens ordförande på Eon.
Publicerad
Kraftledningar och callcenter
Läget är ansträngt på elbolagens kundtjänster. Köerna är långa och många som ringer är ledsna. Foto: Johan Nilsson TT / Shutterstock
Mats Ekblom
Mats Ekblom, Eon.

Mats Ekblom är klubbordförande för Unionens medlemmar på Eon. Just nu är det högt tryck på kundtjänsten. 

Läget är väldigt ansträngt. Det rings mycket och blir jättelånga köer. Många kunder kommer inte ens fram. Vi har också en jättestor personalomsättning och rekryterar hela tiden, säger han.

Många ledsna och förtvivlade

Eon har tagit hjälp av en konsultfirma med cirka 20 medarbetare för att klara av att ta emot fler samtal. De vanligaste känslorna i luren är sorg och desperation.

Många är ledsna och förtvivlade för att de inte kan betala sina räkningar. Så har det varit ända sedan förra vintern. Vi har fått stärka upp på kreditavdelningen också för de får mycket samtal om avbetalningsplaner. 

Har ni fått mer hot mot kundtjänstpersonalen i det ansträngda ekonomiska läget?

Vi ser ingen ökning. Men det finns alltid sådana som ringer och hotar. Vi anmäler alla hot och tittar noga på allvarlighetsgraden i dem, säger Mats Ekblom.

Dubbelt så många samtal 

Christer von Ahn, Unionens representant på Vattenfall kundservice, ger en liknande bild. Han beskriver en tuff situation för kollegorna och säger att antalet samtal fördubblats jämfört med samma period förra året.

– De ringer från hela landet och säger allt möjligt. Vi gör det vi kan, men det kan vara jobbigt för medarbetarna, säger Christer von Ahn.

Många vill försöka förhandla om sitt elavtal.

– Merparten av samtalen handlar om elpriser, avtal och höga fakturor, säger Christer von Ahn. 

Rekrytering som tar tid

Vattenfall Kundservice rekryterar också mer personal för att hantera samtalen. Men att ta in nya resurser är inte gjort i en handvändning heller påpekar klubbordföranden.

– Det tar tid att utbilda och bli en bra kundkommunikatör.

  • Unionen har 700 medlemmar på E.ON varav cirka 230 jobbar med kundtjänst.
     
  • Unionen har drygt 3000 medlemmar i Vattenfallkoncernen och cirka 120 medlemmar på Vattenfall Kundservice AB. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Unionen: ”Behövs tydligare regler kring mobbning på jobbet”

Mobbning på jobbet sätter både facket och arbetsgivaren på prov. ”Jag önskar tydligare regelverk om arbetsgivares skyldighet att utreda”, säger Annika Örnemark, regionalt arbetsmiljöombud i Unionen Göteborg.
Torbjörn Tenfält Publicerad 19 november 2025, kl 13:03
Unionen om mobbning på arbetsplatsen
Många arbetsgivare saknar rutiner för kränkande särbehandling, konstaterar Annika Örnemark, som är regionalt arbetsmiljöombud.
Foto: Ingvar Karmhed/TT/Privat

De lokala arbetsmiljöombuden ute på arbetsplatserna har som ett av sina uppdrag att hålla ögonen på den sociala och organisatoriska arbetsmiljön, till exempel stress och kränkande särbehandling.

Men att hantera mobbningsärenden är ofta svårt på lokal nivå. Både mobbaren och den mobbade kan vara nära arbetskamrater till det lokala ombudet.

– Vi stöter ibland på ärenden där det uppstått en konflikt mellan lokala facket och den individ som är berörd. Då försöker vi föra en dialog med medlemmen och hitta ett sätt där den känner sig bekväm, säger Annika Örnemark, ombudsman och regionalt arbetsmiljöombud i Unionen Göteborg.

Svårt utreda när det rör en individ

En grundläggande svårighet är att kränkande särbehandling eller mobbning ofta berör en individ. Det innebär att skyddsombud inte kan använda sitt vanliga verktyg. 

– Det betyder att vi inte kan göra en begäran om åtgärd enligt 6:6a (paragraf i arbetsmiljölagen, reds. anm.) om arbetsgivaren inte utreder på ett kvalitativt sätt eller sätter in tillräckliga åtgärder. En begäran om åtgärd är det verktyg vi har när man inte kommer framåt genom samverkan med arbetsgivaren. Det är ett kraftfullt verktyg, men som då inte kan användas vid individärenden, säger Annika Örnemark.

Få arbetsgivare har rutiner för kränkande särbehandling

Många arbetsgivare har inga rutiner för kränkande särbehandling, konstaterar hon. 

– Arbetsgivaren har oftast inte tillräcklig kompetens för att utreda själv. Då begär vi att den ska anlita en extern opartisk expert. 

I vilka fall det regionala arbetsmiljöombudet agerar på lokal nivå när det finns lokala fackliga företrädare beror på omständigheterna, framhåller Annika Örnemark.

– Vi gör en bedömning från fall till fall. Om det finns en skyddskommitté på arbetsplatsen kan vi som regionala arbetsmiljöombud gå in och stötta de lokala arbetsmiljöombuden, även om vi inte själva har rätt att agera. 

Bra när facket och företagshälsan samarbetar 

I fall med kränkande särbehandling blir ofta företagshälsovården inblandad. Annika Örnemark anser att resultatet blir bäst när facket är med och utformar företagshälsans uppdrag i olika utredningar.

– Då samverkar man kring åtgärderna så att alla har samma bild av vad som ska undersökas. Det är oerhört viktigt så det inte blir ett ensidigt arbetsgivarperspektiv. Jag har också goda erfarenheter av företagshälsovården, som gått in och varit den oberoende parten, säger Annika Örnemark.