Varför ska man kunna delta i fritidsaktiviteter eller engagera sig ideellt samtidigt som man får ersättning från Försäkringskassan? Här svarar tre intresseorganisationer.
Berit Robrandt Ahlberg, ordförande Afasiförbundet i Sverige.
– Inom vårt förbund finns det många som har afasi och hjärntrötthet och sjukersättning och som är ideellt engagerade. Det ideella engagemanget kan anpassas efter en persons kognitiva nedsättning på ett sätt som inte alltid är möjligt inom yrkeslivet och därför inte heller kan likställas. För vissa kan även ett ideellt engagemang vara vägen in i eller tillbaka till arbetsmarknaden, medan det för andra den enda möjligheten till ett socialt nätverk med andra.
– Möjligheten att engagera sig ideellt är inte bara en demokratisk rättighet utan ger även möjlighet att delta i ett sammanhang som bland annat kan vara ett intresse eller intressepolitiska frågor. För personer som lever med afasi är ett ideellt engagemang ofta något som stärker den psykiska hälsan, skapar meningsfullhet och ett sammanhang.
Ingvor Thorén, distriktsordförande Reumatikerdistriktet i Stockholms län.
– När man blir sjuk och inte kan fortsätta förvärvsarbeta är det viktigt att hålla i gång det som fortfarande fungerar. Att jobba ideellt är ett bra substitut till förvärvsarbetet rent hälsomässigt, om dock inte ekonomiskt. När man är sjuk är det viktigt att man mentalt mår så bra det bara går. Det hjälper det ideella arbetet till med.
– Mår du bra psykiskt så har du betydligt lättare att hantera din sjukdom, dina eventuella fysiska tillkortakommande och ofta lättare att hantera värk och smärta. Du håller dessutom hjärnan – som ju faktiskt fungerar fortfarande – i gång, vilket troligen leder till att du inte blir fysiskt och mentalt sämre i samma hastiga takt som du annars kanske skulle ha blivit. Det ideella arbetet kanske på sikt till och med kan hjälpa dig tillbaka till arbetslivet.
Åsa Strahlemo, förbundsordförande DHR, Förbundet för Delaktighet, handlingskraft, rörelsefrihet.
– Att kunna aktivera sig, vara del av ett sammanhang och förverkliga sig själv utefter egen förmåga är nycklar till god hälsa. Stryps de möjligheterna blir det kostsamt för individen, samhället och inte minst för demokratin.
– Vårt demokratiska system är uppbyggt på att vi alla har demokratiska rättigheter, oavsett om vi kan eller inte kan yrkesarbeta. Därför måste en person med sjukersättning kunna engagera sig utefter egen förmåga med till exempel politiska uppdrag, föreningsliv eller liknande. Ensamhet, isolation och passivitet kostar.
Hårdare sjukregler stoppas – av Sverigedemokraterna
Sverigedemokraterna säger nej till att återinföra hårdare regler i sjukförsäkringen, rapporterar tidningen Arbetet. Skrotningen ingår som en del i budgetförhandlingarna, enligt SD.
En utredare föreslog före sommaren att regeringen bör återinföra en hårdare sjukförsäkring. Stridspunkten har varit idén om en bortre gräns efter 180 dagar. Då skulle, enligt förslaget, det den sjukes arbetsförmåga prövas mot hela arbetsmarknaden (mot ”normalt förekommande arbete”). Tar den sjuke inte ett sådant jobb skulle hen utförsäkras.
De nuvarande reglerna, som nu blir kvar, innebär kortfattat att du får behålla sjukpenningen även efter 180 dagar om det mesta talar för att du kan komma tillbaka till ditt gamla jobb inom rimlig tid. Efter de dagarna ska Försäkringskassan matcha dig mot den yrkesgrupp du tillhör och inte mot hela arbetsmarknaden.
Ingen förändring i sjukförsäkringen
Men enligt SD blir det ingen förändring:
– Det kommer inte lyftas på agendan fler gånger utan vi är överens om att det är ingenting som vi ska gå fram med, säger Linda Lindberg, Sverigedemokraternas gruppledare till tidningen Arbetet.