Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Svårt att ha ersättning och jobba ideellt

Varför ska man kunna delta i fritidsaktiviteter eller engagera sig ideellt samtidigt som man får ersättning från Försäkringskassan? Här svarar tre intresseorganisationer.
Lina Björk Publicerad 8 september 2022, kl 06:00
föreningsloggorna DHR, Afasiförbundet och Reumatikerförbundet
Att få delta i samhällsaktiviteter och ideellt arbete kan vara vägen till ett friskare liv och bör uppmuntras, menar intresseorganisationerna Afasiförbundet, Reumatikerförbundet och DHR.

Berit Robrandt Ahlberg, ordförande Afasiförbundet i Sverige.

Berit Robrandt Ahlberg, ordförande i afasiförbundet
Berit Robrandt Ahlberg Foto: Jyrki Sivenius

– Inom vårt förbund finns det många som har afasi och hjärntrötthet och sjukersättning och som är ideellt engagerade. Det ideella engagemanget kan anpassas efter en persons kognitiva nedsättning på ett sätt som inte alltid är möjligt inom yrkeslivet och därför inte heller kan likställas. För vissa kan även ett ideellt engagemang vara vägen in i eller tillbaka till arbetsmarknaden, medan det för andra den enda möjligheten till ett socialt nätverk med andra.

– Möjligheten att engagera sig ideellt är inte bara en demokratisk rättighet utan ger även möjlighet att delta i ett sammanhang som bland annat kan vara ett intresse eller intressepolitiska frågor. För personer som lever med afasi är ett ideellt engagemang ofta något som stärker den psykiska hälsan, skapar meningsfullhet och ett sammanhang.

Ingvor Thorén, distriktsordförande Reumatikerdistriktet i Stockholms län.

Ingvor Thorén t.f. ordförande i Reumatikerdistriktet i Stockholms län
Ingvor Thorén Foto: Privat

– När man blir sjuk och inte kan fortsätta förvärvsarbeta är det viktigt att hålla i gång det som fortfarande fungerar. Att jobba ideellt är ett bra substitut till förvärvsarbetet rent hälsomässigt, om dock inte ekonomiskt. När man är sjuk är det viktigt att man mentalt mår så bra det bara går. Det hjälper det ideella arbetet till med.

– Mår du bra psykiskt så har du betydligt lättare att hantera din sjukdom, dina eventuella fysiska tillkortakommande och ofta lättare att hantera värk och smärta. Du håller dessutom hjärnan – som ju faktiskt fungerar fortfarande – i gång, vilket troligen leder till att du inte blir fysiskt och mentalt sämre i samma hastiga takt som du annars kanske skulle ha blivit. Det ideella arbetet kanske på sikt till och med kan hjälpa dig tillbaka till arbetslivet.

Åsa Strahlemo, förbundsordförande DHR, Förbundet för Delaktighet, handlingskraft, rörelsefrihet.

Åsa Strahlemo ordförande DHR
Åsa Strahlemo Foto: Lena Malmberg

– Att kunna aktivera sig, vara del av ett sammanhang och förverkliga sig själv utefter egen förmåga är nycklar till god hälsa. Stryps de möjligheterna blir det kostsamt för individen, samhället och inte minst för demokratin.

– Vårt demokratiska system är uppbyggt på att vi alla har demokratiska rättigheter, oavsett om vi kan eller inte kan yrkesarbeta. Därför måste en person med sjukersättning kunna engagera sig utefter egen förmåga med till exempel politiska uppdrag, föreningsliv eller liknande. Ensamhet, isolation och passivitet kostar.

Sjukförsäkring

Så påverkade Covid-19 sjuskrivningarna

Under pandemin smittades över två miljoner svenskar av coronaviruset. Men få tjänstemän var sjukskrivna längre än två veckor, visar nya siffror.
Lina Björk Publicerad 22 april 2024, kl 13:04
Medicintabletter och en termomenter som visar febertemperatur.
Låg sjukfrånvaro hos svenska tjänstemän under pandemin. Karolinska Institutets analyser av tjänstemännens hälsa visar att Covid-19 hade liten påverkan på tjänstemännens sjukskrivningar. Foto: Colourbox.

När covid-19 spreds över världen påverkade det både vårt arbetssätt och reglerna för sjukskrivning. De flesta privata tjänstemän kunde jobba hemifrån och regeringen beslutade exempelvis att slopa karensdagen för att få anställda att stanna hemma när de kände förkylningssymptom. 

Nu har Karolinska Institutet tittat närmare på hur sjukfrånvaron såg ut för privata tjänstemän under åren för pandemin. Resultatet visar att de flesta tjänstemännen 82,5 procent, inte hade någon sjukskrivning alls under åren 2019 till 2021. Sjukskrivningarna minskade till och med för vissa diagnoser som depression och ångest, medan diagnoser som utmattningssymptom och stress ökade 2020. 

Pandemins påverkan på arbetslivet

Några näringsgrenar stack dock ut i siffrorna. Bland dem som sjukskrevs för covid-19 eller relaterad diagnos fanns anställda inom vård, omsorg, sociala tjänster och omsorg. Andra relevanta faktorer för en coviddiagnos var lägre inkomst, högre ålder och att vara född utanför EU. 

Om studien

  • Ingår i ett större forskningsprojekt om sjukskrivning- sjuk och aktivitetsersättning.
  • Studien följer 1,4 miljoner privata tjänstemän i åldern 18 till 67 år under åren 2019 till 2021.
  • Karolinska Institutet har utfört studien på uppdrag av PTK och Svenskt Näringsliv och den har finansierats av tjänstepensionsbolaget Alecta.