Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Berättade om sin ADD – blev uppsagd
När chefen ville ändra i arbetsbeskrivningen berättade mannen om sin funktionsnedsättning, add. Dagen därpå fick han veta att han skulle bli uppsagd. Nu stämmer Unionen en stiftelse för diskriminering.
Mannen började jobba på stiftelsen på deltid under sommaren 2020 som kommunikationsansvarig. Arbetsgivaren var nöjd med hans insatser och ett år senare fick han en heltidstjänst. Stiftelsens syfte är att dela ut anslag till unga talanger och arbeta för tryggare anställningsvillkor i sin bransch.
Sommaren 2021 fick mannen en ny chef och vd. Chefen ville att mannen skulle arbeta mer med administration och mindre med kommunikation trots att det inte stod i hans tjänstebeskrivning. Arbetsuppgifterna ändrades ofta med kort varsel från dag till dag.
Oro för arbetsmiljön
Den anställde, som tidigare känt sig uppskattad, upplevde att han fick svårt att planera sitt jobb. Kommunikatören har diagnosen add, en form av adhd. Det innebär att han kan koncentrera sig djupt, men har svårt att skifta fokus snabbt. Tidigare har den anställde aldrig haft anledning att berätta om sin diagnos.
När mannen tog upp sin oro över arbetsmiljön och sin yrkesroll svarade vd:n med frustration och sa att den anställde måste göra de administrativa arbetsuppgifter han blev ålagd från dag till dag.
På ett möte som skulle handla om arbetsmiljön sa vd:n till kommunikatören att han måste välja mellan att fortsätta vara anställd och jobba 70 procent med administration eller säga upp sig.
Berättade om sin funktionsvariation - blev uppsagd
Mannen valde dagen efter att berätta för chefen om sin funktionsnedsättning i ett sms. Han beskrev hur den gör det svårt för honom att ha en roll där han ofta blir avbruten och väntas byta fokus snabbt.
Dagen därpå kallade vd till ett nytt möte där hon klargjorde att det inte finns plats för en kommunikatör som inte vill göra administration. Hon sa att det kommer "heta arbetsbrist” vid en förhandling med facket om tjänsten, det vill säga bli en uppsägning.
Tre veckor senare hölls en tvisteförhandling med Unionen då vd:n ville säga upp kommunikatören på grund av arbetsbrist med motiveringen att stiftelsen inte hade behov av en kommunikatör längre. Förhandlingen slutade i oenighet.
Kräver skadestånd för diskriminering
Nu stämmer Unionen stiftelsen i Stockholms tingsrätt för ogiltig uppsägning och diskriminering. Dessutom anses mannen ha utsatts för repressalier eftersom han fråntagits arbetsuppgifter medan han jobbar kvar på stiftelsen i väntan på rättens avgörande.
Unionens jurist yrkar på diskrimineringsersättning och allmänt skadestånd till den anställde.
– Det går inte att bortse från att det handlar om diskriminering. Det finns ett otroligt tydligt tidsmässigt samband mellan att vd:n får veta diagnosen och att hon dagen efter kallar till ett möte då hon säger att det inte finns plats för honom, säger Lisa Melin, Unionens jurist.
Om diagnosen add
Add är en variant av adhd (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) där man tagit bort bokstaven h. Personer med add besväras inte av överaktivitet som de med ADHD. Däremot förekommer ofta svårigheter med uppmärksamhet som kan yttra sig på olika sätt för olika personer. Ofta är svårigheterna vid ADD mindre märkbara för omgivningen än för personer med ADHD.
Källa: 1177 Vårdguiden och Hjärnfonden.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Unionen: Dataspelsbolag kringgår svensk lag
Anställda inom dataspelsbranschen köps ut systematiskt, enligt Unionen. Lagen om anställningsskydd, las, rundas gång på gång. Tech Sverige håller inte med.
Spel som Battlefield, Minecraft och Candy crush saga har satt Sverige i förarsätet när det gäller spelutveckling.
Men techbolagen, i synnerhet i spelbranschen, har en del kvar att lära när det gäller arbetsrätt, anser Björn Larm, som är samordnare för kollektivavtal på Unionen. Framför allt om hur det går till när anställda sägs upp.
Enligt honom är utköp snarare regel än undantag när man gör sig av med folk. Framför allt hos arbetsgivare som saknar kollektivavtal.
– Där kollektivavtal saknas handlar det dels om okunskap. Dels finns det en mentalitet av ”jag har skapat det här bolaget och jag vet bäst”, vilket resulterar i en brukspatronmentalitet. Tycker du inte som techpatronen åker du ut.
Nyanlända spelutvecklare extra utsatta vid utköp
En utmaning för det fackliga arbetet är enligt honom att många anställda inom spelbranschen är nya på svensk arbetsmarknad. De känner inte till att det finns alternativ till utköp, nämligen lagen om anställningsskydd, las, där arbetsgivaren måste ha en saklig grund för uppsägningen och titta på möjligheter till omplacering.
– Och även om de känner till andra vägar gör man sällan en sak av det, av flera orsaker. Man vill inte vara kvar hos en chef som inte vill ha en och man vill inte vara en bråkmakare i branschen.
Många är i Sverige på arbetstillstånd och riskerar att få lämna landet om de inte får nytt jobb inom tre månader efter sin sista arbetsdag.
– De är extra utsatta. Ett utköpsavtal har ofta en snabb deadline, vilket skapar ytterligare ett pressat läge. Dessutom är avtalen inte alltid jättebra, säger Björn Larm.
Att den sitsen är utsatt håller Einar Humlin, förhandlingschef på arbetsgivarorganisation Tech Sverige, med om. De organiserar runt 1 350 techföretag och i dem jobbar runt 80 000 anställda. Här finns även en rad dataspelsföretag, som då har kollektivavtal.
Han håller inte med om att las rundas vid nedskärningar i tech.
– Jag talar ju för våra företag med kollektivavtal, där träffar man ofta avtalsturlistor. Det är inte en regel att köpa ut. Systemet bygger ju på att företagen betalar till Trygghetsrådet för att kunna ha avtalsturlistor och bygga på den kompetens som behövs.
Enligt Björn Larm på Unionen är det svårt att veta hur många som har kollektivavtal i spelbranschen, eller ens hur stor branschen är. Men han uppger att kollektivavtal, eller dialog om sådant, finns på ungefär hälften av bolagen som har fler än 75 anställda.
Facket får sällan information om utköp
Det finns även en intresseorganisation, Dataspelsbranschen. Men de är inte formell arbetsgivarorganisation och vill därför inte svara på frågor om arbetsrätt, skriver de till Kollega.
Problemet för facket vid utköp är, enligt Björn Larm, att Unionen sällan får information, vilket gör att man inte kan kontrollera om arbetsgivaren rundar las eller exempelvis diskrimineringslagen. Arbetsgivaren kan välja och vraka, och eftersom utköpsavtalen är en fråga mellan den enskilda anställda och företaget så har man ingenting att säga till om.
– Vi kan inte företräda våra medlemmar på ett bra sätt. De blir ensamma med stora beslut, så det är viktigt att man kontaktar facket när man blir erbjuden ett utköpsavtal.
Techbranschen
- En bred beteckning för företag som jobbar med exempelvis utrustning för mobila nätverk, tjänster för streaming av musik, utveckling av dataspel och digitalisering av finansiella tjänster.
- Tech Sverige är en bransch- och arbetsgivarorganisation för alla företag inom techsektorn. Datspelsföretag är medlemmar, men många är inte med, exempelvis några av de största som Ubisoft, Electronic Arts, King och Mojang.
Dataspelsbranschen är branschorganisationen för dataspel i Sverige och representerar den svenska spelbranschen, drygt 1 000 företag.
Källor: Tech Sverige och Dataspelsbranschen.
Einar Humlin tycker inte att det råder en välja-och-vraka-mentalitet bland Tech Sveriges medlemsföretag. Eller att uppfattningen att branschen bara villa ha unga och hungriga stämmer.
– Det är lite väl generaliserande och något som varit med från start. Så här mogen och etablerad har branschen aldrig varit. Det system vi formade med huvudavtalet för några år sedan innebär ju att man ska kunna omskola sig.
– Sedan tar projekt slut, konjunkturer går upp och ner. Det är jättetråkigt. Men om man tar till sig ny teknik kan man få anställning hos en annan arbetsgivare. Vi ska korta vägarna i omställning.
Så påverkar utköp lojalitet och arbetsmiljö
Unionens Björn Larm ser konsekvenser på de arbetsplatser som använder sig av utköp. Det skapar oro under processen eftersom anställda inte får veta vilka enheter som berörs eller varför vissa personer får gå. Lojaliteten till arbetsgivaren dalar när anställda känner att de har en fot utanför dörren. Dessutom brukar individuella förhandlingar dra ut på tiden.
– En annan sak är att arbetsgivaren sällan gör en analys av vilka tjänster som behövs. Plötsligt har man köpt ut den enda som kan marknadsföring eller ekonomi. Och då måste man nyanställda igen, vilket blir dyrt.
Checklista: Dina rättigheter vid utköp och uppsägning
- Om du får erbjudande om ett utköpskontrakt – kontakta facket. Skriv inte på direkt – tänk först. En enskild överenskommelse är alltid frivillig att ingå.
- Tänk över din situation: ju tryggare du är ekonomiskt, desto större strid kan du ta.
- Försök att få utköpsavtalet bättre genom att förhandla om längre uppsägningstid eller att bli arbetsbefriad under tiden.
- Om du tackar nej får du som lägst din uppsägningstid, om inte arbetsgivaren hittar andra arbetsuppgifter.
- Kolla med din a-kassa hur ett utköpsavtal kan påverka din ersättning.
- Om utköpet är orsakat av en arbetsbrist bör det framgå i avtalet.
Källa: Unionen
