Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

7 myter om säljare och försäljning

En stjärnsäljare kan kränga sand i Sahara. Bilden av försäljare är full av floskler och missförstånd. Patrik Nordkvist, själv rådgivare inom försäljning, slår hål på de vanligaste myterna.
Elisabeth Brising Publicerad
Försäljare i cykelaffär
Att kunden alltid har rätt eller att man föds till att jobba som säljare är två vanliga myter om yrket enligt Patrik Nordkvist. Foto: Shutterstock
Patrik Nordkvist
Patrik Nordkvist. Foto: Kristian Pohl

Patrik Nordkvist driver bloggen Försäljningschefen och utbildar säljare. Han tror att många av myterna kring försäljning kommer från historien då säljare var tvungna att skrika sig hesa på en marknad eller fara från hus till hus och sällan träffade kunderna mer än en gång.

Flosklerna ligger långt från dagens verklighet där försäljning är en relation med kunder som måste vårdas över tid och säljaren en person som kan vara både introvert och ödmjuk.

Men en del av fördomarna hjälper säljarna också själva till att sprida. Som den att det alltid handlar om att ”vinna” eller att en stjärnsäljare kan sälja vad som helst till vem som helst.

1. Kunden har alltid rätt"

– Man ska inte alltid göra som kunderna vill. De har visserligen alltid rätt i vad de har för problem, men de vet inte alltid vad lösningen är. Det gäller att hitta en matchning mellan kundens problem, säljarens lösning och priset.

2. Du föds till säljare

– Det där får många höra som är bra på relationer eller pratar mycket. Du är inte född till något här i livet, men du kanske har en viss förmåga som du kan träna upp. Att vara kommunikativ är viktigt för alla säljare, liksom att skapa relationer. Ett visst ekonomiskt tänk krävs. Du måste förstå matte och pengar, ha koll på priser och kunna förhandla.

3. Säljare pratar alltid mycket

– Telefonförsäljare pratar säkert mer än andra, men ju mer avancerade saker du säljer desto mindre pratig behöver du vara. Du tjänar ofta mer på att vara lyssnade och känna av kunden. Kan du lyssna, känna av stämningen och förstå andra har du förstås nytta av det också. Om du inte ställer frågor och förstår vad personen behöver kan du inte sälja på ett bra sätt.

4. Försäljning går ut på att manipulera kunden

– Självfallet tränar vi säljare i hur de ska påverka kunden men jag brukar skilja på att övertyga och att övertala. Om jag övertalar dig kommer du känna dig lurad och få en dålig eftersmak när vi gjort affärer. Jag vill ju som säljare att du ska komma tillbaka. Få klarar sig idag på att sälja något en gång och sedan försvinna. Men om jag övertygar dig har du istället ändrat åsikt och fattat ett medvetet beslut. 

5. En bra produkt säljer sig själv

– Många som inte själva är säljare tror att kunder söker upp det bästa alternativet. Att ”en bra produkt säljer sig själv” gäller bara mycket pålästa personer - inte den stora massan. Till det behövs säljare. Det finns så mycket utbud att folk inte kan ha koll på allt. Därför behövs både säljare och marknadsförare som jobbar bra ihop.

6. En bra säljare kan kränga sand i Sahara

– Har du en värdelös produkt kan en duktig säljare ändå manipulera människor att köpa den ett tag, men det slår tillbaka på sikt. Vissa säljchefer, vd:ar och entreprenörer påstår att bra säljare kan sälja vad som helst. Men en skicklig säljare skulle inte göra det, eftersom det tar för mycket dyrbar tid att övertyga någon om att köpa något den inte vill ha. Man måste prioritera och välja vem man ska sälja till. Bra säljare jobbar utifrån minsta motståndets lag, hittar sin målgrupp och lyssnar på den.

7. Alla kunder vill ha lägsta pris

– Ingen vill bli lurad och ingen vill betala för mycket. Men om alla ville ha lägsta pris skulle alltid den som säljer billigast sälja allt. Så är det inte. Hur mycket vi vill betala beror på hur bråttom vi har, hur stort problem vi tycker att vi har och hur viktig varan är för oss personligen. Din hobby lägger du gärna mer pengar på, medan sådant du måste ha men inte är lika intresserad av kan få dig att vilja betala mindre. Även här handlar det om en matchning. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.