Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

7 myter om säljare och försäljning

En stjärnsäljare kan kränga sand i Sahara. Bilden av försäljare är full av floskler och missförstånd. Patrik Nordkvist, själv rådgivare inom försäljning, slår hål på de vanligaste myterna.
Elisabeth Brising Publicerad
Försäljare i cykelaffär
Att kunden alltid har rätt eller att man föds till att jobba som säljare är två vanliga myter om yrket enligt Patrik Nordkvist. Foto: Shutterstock
Patrik Nordkvist
Patrik Nordkvist. Foto: Kristian Pohl

Patrik Nordkvist driver bloggen Försäljningschefen och utbildar säljare. Han tror att många av myterna kring försäljning kommer från historien då säljare var tvungna att skrika sig hesa på en marknad eller fara från hus till hus och sällan träffade kunderna mer än en gång.

Flosklerna ligger långt från dagens verklighet där försäljning är en relation med kunder som måste vårdas över tid och säljaren en person som kan vara både introvert och ödmjuk.

Men en del av fördomarna hjälper säljarna också själva till att sprida. Som den att det alltid handlar om att ”vinna” eller att en stjärnsäljare kan sälja vad som helst till vem som helst.

1. Kunden har alltid rätt"

– Man ska inte alltid göra som kunderna vill. De har visserligen alltid rätt i vad de har för problem, men de vet inte alltid vad lösningen är. Det gäller att hitta en matchning mellan kundens problem, säljarens lösning och priset.

2. Du föds till säljare

– Det där får många höra som är bra på relationer eller pratar mycket. Du är inte född till något här i livet, men du kanske har en viss förmåga som du kan träna upp. Att vara kommunikativ är viktigt för alla säljare, liksom att skapa relationer. Ett visst ekonomiskt tänk krävs. Du måste förstå matte och pengar, ha koll på priser och kunna förhandla.

3. Säljare pratar alltid mycket

– Telefonförsäljare pratar säkert mer än andra, men ju mer avancerade saker du säljer desto mindre pratig behöver du vara. Du tjänar ofta mer på att vara lyssnade och känna av kunden. Kan du lyssna, känna av stämningen och förstå andra har du förstås nytta av det också. Om du inte ställer frågor och förstår vad personen behöver kan du inte sälja på ett bra sätt.

4. Försäljning går ut på att manipulera kunden

– Självfallet tränar vi säljare i hur de ska påverka kunden men jag brukar skilja på att övertyga och att övertala. Om jag övertalar dig kommer du känna dig lurad och få en dålig eftersmak när vi gjort affärer. Jag vill ju som säljare att du ska komma tillbaka. Få klarar sig idag på att sälja något en gång och sedan försvinna. Men om jag övertygar dig har du istället ändrat åsikt och fattat ett medvetet beslut. 

5. En bra produkt säljer sig själv

– Många som inte själva är säljare tror att kunder söker upp det bästa alternativet. Att ”en bra produkt säljer sig själv” gäller bara mycket pålästa personer - inte den stora massan. Till det behövs säljare. Det finns så mycket utbud att folk inte kan ha koll på allt. Därför behövs både säljare och marknadsförare som jobbar bra ihop.

6. En bra säljare kan kränga sand i Sahara

– Har du en värdelös produkt kan en duktig säljare ändå manipulera människor att köpa den ett tag, men det slår tillbaka på sikt. Vissa säljchefer, vd:ar och entreprenörer påstår att bra säljare kan sälja vad som helst. Men en skicklig säljare skulle inte göra det, eftersom det tar för mycket dyrbar tid att övertyga någon om att köpa något den inte vill ha. Man måste prioritera och välja vem man ska sälja till. Bra säljare jobbar utifrån minsta motståndets lag, hittar sin målgrupp och lyssnar på den.

7. Alla kunder vill ha lägsta pris

– Ingen vill bli lurad och ingen vill betala för mycket. Men om alla ville ha lägsta pris skulle alltid den som säljer billigast sälja allt. Så är det inte. Hur mycket vi vill betala beror på hur bråttom vi har, hur stort problem vi tycker att vi har och hur viktig varan är för oss personligen. Din hobby lägger du gärna mer pengar på, medan sådant du måste ha men inte är lika intresserad av kan få dig att vilja betala mindre. Även här handlar det om en matchning. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

”Jag är trött på att bli uppsagd” – spelutvecklaren som vill lämna dataspelsbranschen

Efter decennier av tillväxt i dataspelsbranschen har kurvan vänt. Många sägs upp och i regel innebär det utköp. ”Jag är trött på att bli uppsagd och vill lämna branschen”, säger Arend Stührmann, uppsagd för fjärde gången.
Sandra Lund Publicerad 22 januari 2026, kl 06:01
Arend Stührmann står mot en grå vägg och blickar in i kameran. Han bär svarta glasögon och svarta kläder, och ser allvarlig ut.
Arend Stührmann har arbetat i dataspelsbranschen i över 15 år och i flera länder. Efter upprepade utköp vill han nu stanna i Sverige – men överväger att lämna branschen. Foto: Åke Ericson

Arend Stührmann må vara född i Tyskland, men under sin 15 år långa karriär inom dataspelsbranschen har han jobbat på företag i Australien, på Island, i Kanada, Storbritannien, Tyskland flera gånger och sedan snart 4 år i Sverige.

– Jag är trött på att flytta för att få jobb. Vi har köpt bostadsrätt, jag och min fru har svenska vänner utanför jobbet och Sverige är en bra plats att leva på. Men jag är också trött på att bli uppsagd.

Ett tag skolade han om sig till snickare för en mer stabil tillvaro. Men han hade också fyllt 40, och att då komma in som ny byggnadsarbetare blev för tungt.

Det är inget unikt att flytta runt i världen för den som jobbar med att utveckla dataspel. Inte heller att bli utköpt. 

Det är så det går till, även i Sverige där vi egentligen har ett system med lagar och kollektivavtal som ska reglera hur uppsägningar vid arbetsbrist går till.

Utköpt för andra gången 

Arend Stührmann har lärt sig den svenska modellen, i alla fall teoretiskt.

Från dag ett i Sverige gick han med i facket. Han säger sig ha med det hemifrån, han har fortfarande farfaderns stämpelböcker med klistermärken från förtroendeuppdrag i tyska IG Metall.

I början av året var det dags igen. 

Han blev utköpt av den franska speljätten Ubisoft. Det blev därmed andra gången han blev utköpt på grund av arbetsbrist i Sverige.

Välfärd lockar många i dataspelsvärlden

Han får nu ersättning från a-kassan och går utbildningen som Arbetsförmedlingen anvisat till.

– Men många unga och människor från andra länder står helt utan sådant. Stockholm lockar många i dataspelsvärlden, flera bra studior finns här. Liksom välfärdssystemet. Men få känner till att arbetsmarknaden inte är en del av det, att man själv måste sätta sig in i den.

Ständig tillväxt sedan 1990-talet, peak under pandemin och evigt inflöde av unga från hela världen som vill jobba med dataspel, gör att sådant som anställningsvillkor och arbetsmiljö inte alltid är prio ett, enligt Arend Stührmann.

Nu har det mattats av.

 

 

Arend Stührmann i lång svart läderrock promenerar ut ur bild. I bakgrunden syns en tegelvägg med stora fönster.
Arend Stührmann har jobbat i dataspelsföretag i hela världen, och mönstret med att bli uppsagd när produkten är klar är globalt. Nu vill han stanna i Sverige. Foto: Åke Ericson

Det är inte helt lätt att exakt veta hur branschen mår i Sverige. Svängningarna syns inte alltid i offentlig statistik.

Enligt statistik över varsel inom yrkeskoder 61 och 62 ”databehandlingsverksamhet”, som Kollega begärt ut från Arbetsförmedlingen, varslades 1 515 personer fram till och med oktober i år. Det är färre än de senaste två åren.

Utköp döljer krisen i statistiken över uppsägningar

Men varslen säger inte mycket, just eftersom de flesta blir utköpta. Då syns man inte i statistiken, utan det blir en uppgörelse mellan anställd och arbetsgivare.

På Arend Stührmanns studio blev till exempel en femtedel utköpta tillsammans med honom. Och Ubisoft där han jobbade är inte det enda spelbolag som gjort sig av med folk i år.

– Jag förstår varför företag gör så här, de bedriver inte välgörenhet. Om pengarna inte räcker, räcker de inte. Egentligen tror jag att spelbranschen normaliseras nu när det gäller efterfrågan. Pandemin var ett undantag, säger Arend Stührmann.

Så han blev inte förvånad när ”head of studio” närvarade vid stormötet där i början av året. Det som brukar sägas sades: ”Ekonomin går inte så bra”, ”många utmaningar”, ”finns ingen annan lösning”, ”vi måste tyvärr säga upp”.

Samma dag fick Arend Stührmann veta att han blev av med jobbet.

– De vill ofta behålla de yngre. Vi äldre med mer erfarenhet är också ofta dyrare.

 

Kollektivavtal fanns inte, men Arend Stührmann och en kollega är fackligt förtroendevalda. De agerade ändå. Gick igenom kollegors utköpsavtal och fick gehör för förbättringar som längre uppsägningstid med lön, tjänstepension som arbetsbefriade, med mera.

Kan man säga nej till att bli utköpt?

– Ja, men då får du räkna med att det kan leda till något sämre. Skriver man under har man ju en garanti. Jag har också sett andra företag än just Ubisoft som utnyttjar den osäkerheten.