Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Hur hanterar du oro för krig?

Rädslan för krig har ökat i Sverige, efter Ryssland invasion av Ukraina. Forskaren och psykologen Kristina Bondjers säger att det är helt normalt att känna oro, men att vi måste lägga ner telefonen om de negativa känslorna tar över.
– Påminn dig om att du inte behöver ha koll på allt och titta på allt, säger hon.
Oscar Broström Publicerad
Till vänster: Patrullerande soldater på Gotland. Till höger: Lokala invånare passerar ryska pansvarvagnar i ukrainska samhället Trostianets.
Det finns en ökad oro för krig i Sverige. Hur ska man göra för att hantera den? Till vänster i bild: Patrullerande soldater på Gotland. Till höger: Bild från ukrainska samhället Trostianets. Foto: Karl Melander/TT och Efrem Lukatsky/AP

Rysslands invasion av Ukraina har pågått i över en månad. Samtidigt pratas det om ett ökat hot mot Sverige och det finns en oro för att kriget ska sprida sig. Företagshälsan Previa uppger att vart femte samtal till dem handlar om oro kopplat till det pågående kriget.

Så hur ska man hantera en ökad oro för krig?

Att känna oro är inte konstigt, enligt psykologen och forskaren Kristina Bondjers, som forskar om stressrelaterad ohälsa.

 Det är en del av att vara människa att känna oro för saker. Det är en känsla av att behöva förbereda sig för något, vilket i i bästa fall så hjälper oss att förbereda oss för hot, svårigheter, eller utmaningar. Det är sunt och bra, fram till att det hindrar oss snarare än hjälper.

Kriget i Ukraina eskalerade kort efter att Sverige, samt många andra länder i Europa, hävt sina pandemirestriktioner. Kristina Bondjers kopplar samman de två skeendena i den mening att vi som samhälle precis gått igenom en svår, långvarig situation, som nu övergått i en annan allvarlig och dramatisk händelse.

 Även om många klarat sig bra genom pandemin, både psykologiskt och fysiologiskt, är det klart att det varit en påfrestning. Marginalerna för att hantera ytterligare en kris kan vara mindre.

Doomscrolling: ”Inte nyttigt”

Om du upplever en stark oro finns det metoder och tillvägagångssätt för att minska den. Ett av dem, enligt Bondjers, är att minska sin nyhetskonsumtion. Hon understryker att det är bra att hålla sig ajour med vad som händer, men att ett överdrivet nyhetsintag kan påverka dig negativt.

 När det går över en viss gräns, när du inte blir lugnare, och informationen inte hjälper dig att bemästra en situation, så kan det vara klokt att sluta. Efter 9/11 såg man att hög konsumtion av nyheter var associerat med ökad risk för såväl psykologisk som fysiologisk ohälsa, även på sikt.

Bondjers nämner begreppet ”doomscrolling”, vilket betyder att du fastnar i sociala medier och tar in varenda bild, videosekvens och uppdatering från en katastrof eller ett krig.

 Många av oss är säkert skyldiga till det. Det är en sådan grej som förmodligen inte är så nyttigt. Vi behöver ta in nyheter och information för att hjälpa oss att orientera oss i vår vardag. Men om vi märker att vi fastnar och alltid ska till slutet av Twitter, och ska ta in allt som finns, och det inte lugnar oss, då har vi skapat mer lidande för oss själva.  

Att hjälpa kan kännas meningsfullt

Andra tips för att minska sin oro är att acceptera oron samtidigt som du fortsätter leva livet som vanligt.

– Det är viktigt att påminna oss här i Sverige att det faktiskt inte är krig här. Vi kan upprätthålla våra rutiner och vi kan ha en normal vardag, till skillnad från exempelvis de människor som behöver fly just nu och som inte kan det.

Många hjälporganisationer vittnar om att de upplever högt tryck från personer som vill hjälpa. Det är förstås bra för de som behöver hjälp just, men kan också få en positiv effekt för den som hjälper.

 Det kan kännas meningsfullt för många att hjälpa andra människor. Det är inte alla som känner så, men de som gör det brukar uppleva det som positivt, att det ökar känslan av kontroll och gör att du hanterar din oro på ett mer konstruktivt sätt.

Tips för att hantera oro:

  • Acceptera att du är orolig. Det är inte konstigt och det kan vara viktigt att erkänna för dig själv att oron finns där.
  • Lägg ner telefonen eller stäng av tv:n. Du behöver inte hålla dig uppdaterad om precis allt.
  • Återhämtning. Vila, ta en promenad, umgås med en vän eller gör vad du mår bra och lugn av.
  • Ha en vanlig vardag. Gå till jobbet, lev som vanligt, ha en normal vardag. 
  • Om din oro blir så stark att du har svårt att hantera den kan du behöva söka hjälp. Här finns information om olika former av stöd du kan få. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så hälsosam är en vit månad

Blir det lätt ett glas för mycket? Lite för ofta? Gör drickandet att du ibland känner dig trött och seg på jobbet? Då kan det vara läge för en alkoholpaus.
Publicerad 25 augusti 2025, kl 05:59
Kompisar cyklar i skogen
Att ta en paus från alkohol en period har en rad fördelar både fysiskt och mentalt. Foto: Colourbox

På bara en vit månad utan alkohol sker en rad mätbara och positiva förändringar i både kropp och knopp.

– Du blir mer alert, klarare i tanken och sover bättre. Minnet såväl som det rationella tänkandet förbättras. Många blir förvånade över hur de nästan omgående känner sig piggare och vitalare, säger Sven Andréasson, alkoholläkare, professor emeritus och verksam vid Riddargatan 1, en mottagning för alkohol och hälsa i Stockholm.

Han poängterar att även de som bara brukar dricka måttligt upplever dessa positiva förändringar, som påverkar både arbetsprestationen och det allmänna välbefinnandet.

– Det är få människor som inte märker av de positiva effekterna av en vit månad, säger Sven Andréasson.

Bättre psykiskt mående snabbt

Förutom att du får mer energi kan en alkoholpaus sannolikt göra att du också mår psykiskt bättre. 

Visserligen kan ett glas eller två liva upp. Men bara för stunden. Planering, rationellt tänkande och impulskontroll, funktioner som sitter i den främre delen av hjärnan, släcks ner när du dricker. Det kan vara belönande och avslappnande på kort sikt men är mer förödande ur ett längre perspektiv.

Även i små mängder triggar alkohol kroppens stressystem. Halterna av stresshormonerna kortisol, noradrenalin och adrenalin ökar när vi dricker. Vid regelbundet bruk riskerar man ett kroniskt stresspåslag. Det gör att alkohol ökar oro och ångest.

– Regelbunden alkoholkonsumtion kan också ha en depressiv effekt, säger Sven Andréasson.

Dessutom är alkohol passiviserande. Du sätter inte i gång med olika projekt när du tagit ett glas utan blir ofta okoncentrerad och initiativlös. Och det gäller inte minst dagen därpå.

5 plus med en alkoholpaus

1. Hjärnan får vila. Alkohol leder till förändringar i hjärnan och i princip alla funktioner påverkas. Men hjärnan återhämtar sig i de flesta fall.

2. Bättre psykiskt mående. Du blir piggare och får mer saker gjorda. Oro, ångest och depression dämpas.

3. Bättre sömn. Alkohol gör att sömnen blir ytligare och den välgörande djupsömnen försvinner. Det gör att du blir trött dagen efter.

4. Mer frihet. Alkohol har en passiviserande verkan. Du kan heller inte köra bil eller gå på gym. Många undviker också andra människor när de druckit. Handlingsfriheten ökar när du är nykter.

5. Bättre hälsa. Det blir lättare att se vilka hälsoproblem som försämras av alkohol. Redan efter någon vecka märker du förbättringar när det gäller exempelvis blodtryck och långdragna infektioner.

Det finns alltså goda skäl för en helnykter period för att orka mer både på jobbet och på fritiden.

Även de rent fysiska hälsovinsterna av en alkoholfasta är påtagliga. Alkohol har en toxisk effekt på kroppens alla vävnader och celler. Men om du slutar att tillföra den giftiga substansen sker en naturlig normalisering och återhämtning för flera funktioner i kroppen.

Bättre blodtryck och levervärden

– En vit månad ger genomgående positiva fysiska förändringar. Blodtryck och kolesterol, som är riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar sjunker. Levervärdena blir bättre. Dessutom håller de goda effekterna i sig under sig lång tid, säger Sven Andréasson.

Alkohol är också mer skadligt än man hittills har trott.

– Senare års forskning visar att det inte finns några hälsovinster ens vid ett måttligt drickande. En drink förkortar livet med fem minuter. Det är en envis myt att en liten mängd alkohol är bra för hälsan.

Andréasson framhåller att en månads alkoholpaus kan bli en möjlighet att reflektera, för att kanske förändra sina vanor.

– Det kan väcka frågor som: Vad är en lagom nivå av drickande för mig? Vad ska jag göra i stället för att dricka? Vad tycker jag är kul och meningsfullt?

– Förutom alla hälsovinster kan en vit månad också bli startskottet till att ta upp intressen och aktiviteter som du lagt på hyllan, säger Sven Andréasson.

Text: Gertrud Dahlberg

Så kommer du igång

1. Skriv ned din målsättning. Varför vill du ta en paus? Hur ser en schyst framtida alkoholkonsumtion ut för dig? Hur mycket vill du dricka per vecka och vid varje tillfälle?

2. Registrera din nuvarande konsumtion.

3. Hur ska du hantera det sociala livet? Hur kan du tacka nej ibland? Finns det sammanhang när det lätt blir för mycket? Är det i så fall läge att skippa dem?