Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Svårt att upptäcka drogbruk på arbetsplatsen

Allt fler är påverkade av droger på jobbet. Men utan tester är det nästan omöjligt att märka att en medarbetare använder illegala substanser.
David Österberg Publicerad
Påverkad man stirrar in i datorn med chef bakom sig.
Det kan finnas fysiska tecken på drogbruk, men träffsäkerheten är dålig. Röda ögon kan till exempel bero på för lite sömn. Illustration: Fredrik Tjernström

I oktober förra året hamnade banken Avanza i strålkastarljuset. Bankens vd hade fått ett tips om att personalen använde droger på jobbet och kontaktade en säkerhetsfirma. Firmans narkotikahundar sökte genom lokalen nattetid och hittade spår av narkotika på flera ställen. Efter det drogtestades all personal.

Exakt hur vanligt det är att anställda tar droger under arbetstid är det ingen som vet. Men klart är att allt fler jobbar med droger i kroppen. Enligt en studie från Karolinska Universitetslaboratoriet har det de senaste 30 åren blivit betydligt vanligare med spår av narkotika i urinprov från arbetsplatser (se faktaruta).

Lätt att handla droger på nätet

Axel Gudmundsson är chef för arbetsplatsdrogtestning på företaget Ljung & Sjöberg. Han ser flera förklaringar till att droganvändningen ökar.

– En är normaliseringen av droganvändning. Flera länder har till exempel avkriminaliserat eget bruk av cannabis. Näthandeln är en annan. Du kan beställa på nätet och få paketet levererat i brevlådan, helt riskfritt. Kostnaden är ytterligare en. På 70-talet kostade ett gram amfetamin 400 kronor, i dag kostar det 200 kronor, säger han.

För en chef kan det vara svårt att upptäcka att en medarbetare använder droger. Det finns visserligen en del tecken att vara uppmärksam på, men träffsäkerheten är dålig, enligt Ulric Hermansson, socionom och forskare vid Karolinska Institutet.

– Man brukar prata om kännetecken som hög korttidsfrånvaro, trötthet, röda ögonvitor och liknande, men det stämmer ju in på de flesta småbarnsföräldrar också. Jag tycker att det är dumt att säga till chefer att de ska gå och stirra medarbetarna i ögonen, säger han.

Drogtest med saliv

Med drogtester på jobbet blir träffsäkerheten betydligt bättre. Ljung & Sjöberg utför tester åt företag vid exempelvis nyanställningar och misstanke om drogbruk, men även slumpmässiga tester. Då kallas 25 procent av personalstyrkan årligen under arbetstid. Testet görs med saliv och personalen vet inte i förväg vilken dag testet sker. 35 narkotikaklassade substanser kan upptäckas, inklusive läkemedel.

Cannabis är den drog som ger flest utslag, följt av amfetamin, kokain, opioider och bensodiazepiner.

Vid ett positivt test kontaktar en MRO-läkare (specialist i bedömning av drogtester) den person som testat positivt. Om personen har recept för substansen, exempelvis som behandling för ADHD, skrivs ärendet av och arbetsgivaren får inte veta något. Om inte får företaget tillgång till testresultaten. Därefter bestämmer arbetsgivaren vad som ska hända med den som har testat positivt. Ofta blir det en medicinsk kartläggning hos Ljung & Sjöberg för att bedöma hur stor problematiken är och vilken insats som kan ge bäst effekt.

Tester minskar användandet

Axel Gudmundsson anser att drogtester på arbetsplatser har flera positiva effekter. En är att de minskar droganvändandet, en annan att arbetsplatsen blir säkrare, en tredje att den som har problem kan få hjälp.

Även Ulric Hermansson är positiv till drogtester.

– Att drogtesta sin personal är kanske inte så kul, men problemet är att det inte finns några bra alternativ. Ska man använda tester ska de vara kvalitetssäkrade. Det ska också finnas en alkohol- och drogpolicy och det ska finnas stöd för testerna i personalgruppen.

Cannabis påverkar hjärnan

Traditionellt har drogtester främst använts i verksamheter där en påverkad anställd kan utgöra en fara för andra. Och även om man inte använder droger under arbetstid finns en risk att även fritidsbruk påverkar en på jobbet, enligt Ulric Hermansson.

– Använder man cannabis regelbundet och utspritt tre dagar i veckan är de kognitiva funktionerna nedsatta hela veckan.

Enligt Axel Gudmundsson har det blivit vanligare att företag använder drogtester för att ta reda på om personalen använder droger. Och han tror att den utvecklingen fortsätter.

– 80 procent av alla större bolag har drogtester. Om några år tror jag att nästan alla företag kommer att ha det. Det kommer även att ha effekt på drogmarknaden i Sverige. Finns det ingen marknad finns det inga säljare.

Ska arbetsgivare lägga sig i vad medarbetarna gör på fritiden?

Man kan tycka att testerna är integritetskränkande. Jag tycker att fördelarna uppväger. Jag har sett hur mycket lidande droger orsakar. Alla som använder droger börjar med det på sin lediga tid, men det kryper in på arbetstiden. Fördelen med att upptäcka drogbruk tidigt är att möjligheten att få någon att sluta ökar dramatiskt.

Positivt test leder till avstängning

På industrikoncernen Sandvik har man använt drogtester i snart 30 år. 25 procent av de anställda i Sverige testas varje år via ett externt företag. Vid testtillfället görs utandningsprov för alkohol och urin- eller salivprov för droger.

Enligt Johannes Hellström, pressansvarig på Sandvik, har testerna lett till att färre anställda använder droger. Vid ett positivt test stängs den anställda av tills han eller hon kan lämna ett negativt prov. Vid missbruk och beroende väntar utredning och rehabilitering.

Kraftig ökning av droger

Mellan 1993 och 2009 innehöll 2,5 procent av proven spår av narkotika. Mellan 2010 och 2014 var andelen drogpositiva prov 3,4–4,1 procent och de senaste åren har andelen legat över 5 procent.

Unionens drogpolicy

Slumpmässiga tester är okej om …

… det gäller säkerhetsklassade arbetsplatser

… det finns ett förhandlat och förankrat avtal på arbetsplatsen. I avtalet ska det stå vilka tester som får tas, vem som ska ta testerna, hur testerna följs upp och rutiner för förvaring och makulering av resultaten.

* Rutinerna ska vara väl förankrade och kända av alla anställda.

* Resultatet ska hanteras säkert och makuleras efter lämplig och överenskommen tid.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Här finns inga chefer

Qamcom avskaffade alla chefer för att motivera medarbetarna och få en mer flexibel organisation. Man väntar dock fortfarande på att en viktig sak ska hända.
Publicerad 27 november 2024, kl 06:01
Tre män sitter runt ett bord på Qamcoms kontor.
150 anställda - och inga chefer. Vignesh Balu, Marcel Nogueira d'Eurydice och David Johansson på Qamcoms kontor i Göteborg. FOTO: Qamcom

Techbolaget Qamcom med bas i Göteborg har 150 anställda på sex orter – och noll chefspositioner. Den sista, som var vd-posten, avskaffades för sex år sedan.

– Jag upplever att många blir mer engagerade i arbetet, säger Johan Lassing som var med och grundade Qamcom 2001.

Hanterar förändringar bättre

Fler av grundarna hade dåliga erfarenheter av hierarkiska organisationer vilket gjorde att Qamcom – förutom vd-posten – till en början var ”helt anarkistiskt”, enligt Johan Lassing.

När antalet anställda gick över 60 krävdes dock en tydligare struktur. Då tog man inspiration från så kallade Teal-organisationer, ett system för självorganisering. Nu är medarbetarna med och tar fram förslag, skriver ramverk för bland annat lönesättning och bildar arbetsgrupper som sedan tar alla beslut, bland annat vilka medarbetare som ska leda olika projekt.

– Vi har några ansvarsområden som säkerhet och arbetsmiljö, i övrigt finns det få fasta roller. Syftet med det är att den som är mest lämpad för en viss uppgift ska kunna kliva fram och ta ledning för den.

Det innebär att det ständigt pågår små justeringar i företaget. Något som kan låta kaosartat, men som enligt Johan Lassing framför allt gör bolaget bättre på att hantera förändringar. Han anser att vanliga organisationer kan bli ”tröga”.

– Fasta chefspositioner kan trycka undan den rörlighet som är nödvändig i företag, konstaterar han.

Passar inte alla företag

Det finns en aspekt som grundarna är aningen besvikna över. Med noll fasta chefer hoppades de på att fler ”naturliga ledare” skulle ta chansen att kliva fram.

– Tanken var att de skulle ha lättare att hitta sina naturliga roller än i en traditionell organisation. Men så har det inte blivit fullt ut ännu.

Johan Lassing tycker att det chefslösa har varit en bra lösning för just Qamcom, men tror inte att modellen passar alla företag. Samtidigt vill han vända sig emot vanliga missuppfattningar, som att syftet skulle vara att få ta det lugnt på jobbet eller att alla måste vara överens.

– Vem som helst kan inte få en viss roll och det är inte konsensus vi är ute efter. Vi vill ju vara bäst på det vi gör så det är absolut inte något slags medelväg vi söker, säger han.

Text: John Palm