Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
I oktober förra året hamnade banken Avanza i strålkastarljuset. Bankens vd hade fått ett tips om att personalen använde droger på jobbet och kontaktade en säkerhetsfirma. Firmans narkotikahundar sökte genom lokalen nattetid och hittade spår av narkotika på flera ställen. Efter det drogtestades all personal.
Exakt hur vanligt det är att anställda tar droger under arbetstid är det ingen som vet. Men klart är att allt fler jobbar med droger i kroppen. Enligt en studie från Karolinska Universitetslaboratoriet har det de senaste 30 åren blivit betydligt vanligare med spår av narkotika i urinprov från arbetsplatser (se faktaruta).
Axel Gudmundsson är chef för arbetsplatsdrogtestning på företaget Ljung & Sjöberg. Han ser flera förklaringar till att droganvändningen ökar.
– En är normaliseringen av droganvändning. Flera länder har till exempel avkriminaliserat eget bruk av cannabis. Näthandeln är en annan. Du kan beställa på nätet och få paketet levererat i brevlådan, helt riskfritt. Kostnaden är ytterligare en. På 70-talet kostade ett gram amfetamin 400 kronor, i dag kostar det 200 kronor, säger han.
För en chef kan det vara svårt att upptäcka att en medarbetare använder droger. Det finns visserligen en del tecken att vara uppmärksam på, men träffsäkerheten är dålig, enligt Ulric Hermansson, socionom och forskare vid Karolinska Institutet.
– Man brukar prata om kännetecken som hög korttidsfrånvaro, trötthet, röda ögonvitor och liknande, men det stämmer ju in på de flesta småbarnsföräldrar också. Jag tycker att det är dumt att säga till chefer att de ska gå och stirra medarbetarna i ögonen, säger han.
Med drogtester på jobbet blir träffsäkerheten betydligt bättre. Ljung & Sjöberg utför tester åt företag vid exempelvis nyanställningar och misstanke om drogbruk, men även slumpmässiga tester. Då kallas 25 procent av personalstyrkan årligen under arbetstid. Testet görs med saliv och personalen vet inte i förväg vilken dag testet sker. 35 narkotikaklassade substanser kan upptäckas, inklusive läkemedel.
Cannabis är den drog som ger flest utslag, följt av amfetamin, kokain, opioider och bensodiazepiner.
Vid ett positivt test kontaktar en MRO-läkare (specialist i bedömning av drogtester) den person som testat positivt. Om personen har recept för substansen, exempelvis som behandling för ADHD, skrivs ärendet av och arbetsgivaren får inte veta något. Om inte får företaget tillgång till testresultaten. Därefter bestämmer arbetsgivaren vad som ska hända med den som har testat positivt. Ofta blir det en medicinsk kartläggning hos Ljung & Sjöberg för att bedöma hur stor problematiken är och vilken insats som kan ge bäst effekt.
Axel Gudmundsson anser att drogtester på arbetsplatser har flera positiva effekter. En är att de minskar droganvändandet, en annan att arbetsplatsen blir säkrare, en tredje att den som har problem kan få hjälp.
Även Ulric Hermansson är positiv till drogtester.
– Att drogtesta sin personal är kanske inte så kul, men problemet är att det inte finns några bra alternativ. Ska man använda tester ska de vara kvalitetssäkrade. Det ska också finnas en alkohol- och drogpolicy och det ska finnas stöd för testerna i personalgruppen.
Traditionellt har drogtester främst använts i verksamheter där en påverkad anställd kan utgöra en fara för andra. Och även om man inte använder droger under arbetstid finns en risk att även fritidsbruk påverkar en på jobbet, enligt Ulric Hermansson.
– Använder man cannabis regelbundet och utspritt tre dagar i veckan är de kognitiva funktionerna nedsatta hela veckan.
Enligt Axel Gudmundsson har det blivit vanligare att företag använder drogtester för att ta reda på om personalen använder droger. Och han tror att den utvecklingen fortsätter.
– 80 procent av alla större bolag har drogtester. Om några år tror jag att nästan alla företag kommer att ha det. Det kommer även att ha effekt på drogmarknaden i Sverige. Finns det ingen marknad finns det inga säljare.
Ska arbetsgivare lägga sig i vad medarbetarna gör på fritiden?
– Man kan tycka att testerna är integritetskränkande. Jag tycker att fördelarna uppväger. Jag har sett hur mycket lidande droger orsakar. Alla som använder droger börjar med det på sin lediga tid, men det kryper in på arbetstiden. Fördelen med att upptäcka drogbruk tidigt är att möjligheten att få någon att sluta ökar dramatiskt.
På industrikoncernen Sandvik har man använt drogtester i snart 30 år. 25 procent av de anställda i Sverige testas varje år via ett externt företag. Vid testtillfället görs utandningsprov för alkohol och urin- eller salivprov för droger.
Enligt Johannes Hellström, pressansvarig på Sandvik, har testerna lett till att färre anställda använder droger. Vid ett positivt test stängs den anställda av tills han eller hon kan lämna ett negativt prov. Vid missbruk och beroende väntar utredning och rehabilitering.
Mellan 1993 och 2009 innehöll 2,5 procent av proven spår av narkotika. Mellan 2010 och 2014 var andelen drogpositiva prov 3,4–4,1 procent och de senaste åren har andelen legat över 5 procent.
Slumpmässiga tester är okej om …
… det gäller säkerhetsklassade arbetsplatser
… det finns ett förhandlat och förankrat avtal på arbetsplatsen. I avtalet ska det stå vilka tester som får tas, vem som ska ta testerna, hur testerna följs upp och rutiner för förvaring och makulering av resultaten.
* Rutinerna ska vara väl förankrade och kända av alla anställda.
* Resultatet ska hanteras säkert och makuleras efter lämplig och överenskommen tid.
Chef & Karriär är Kollegas systertidning och vänder sig till dig som är chef och medlem i Unionen.
Har du en fråga om ledarskap till någon av våra mentorer i Chef & Karriär. Mejla ola.rennstam@kollega.se
FRÅGA: Företaget jag jobbar på har genomfört ännu en omorganisation. För den avdelning som jag är chef för har det inneburit en del förändringar av arbetssätt och roller, på grund av att vi har blivit färre personer. Några medarbetare har delvis fått andra uppgifter och en av dem har haft svårt att acceptera detta.
Vi har haft långa samtal där jag förklarat vad förändringen innebär. Jag anar att hon inte gillar den nya rollen – som innebär viss telefonförsäljning, en uppgift med lägre status än tidigare roll. Men det säger hon inte rakt ut, i stället fortsätter hon att be om mer fakta kring vad som ska ändras. Var går gränsen för hur mycket jag måste förklara? Hur komma vidare?
SVAR: En intressant fråga som jag tror många chefer känner igen. Organisation är en färskvara och måste anpassas till vår ständigt förändrade omvärld. Vad jag förstår har du tydligt klargjort syftet med förändringen och det tål att upprepas. Medarbetaren måste lyfta blicken och förstå att detta inte handlar om henne specifikt utan om företagets framgång, som alla ska bidra till.
Jag är övertygad om att du har rätt i att hon känner sig nedvärderad i sina nya arbetsuppgifter. Därför behöver du nu bekräfta henne och att hon är kompetent, viktig för företaget och att du stödjer henne. Att ni får lösa det här tillsammans.
STEG 1. Byt fokus, från fakta till hur hon känner, i nästa samtal. Inled med att säga att hon har fått all relevant fakta och att du vet att hon är kompetent. Slå fast att förändringen är här för att stanna och att både hon och du måste acceptera det. Konstatera att telefonförsäljning är en viktig arbetsuppgift i hennes roll. Du tror att hennes problem och stora utmaning inte är brist på fakta utan snarare känslan av att bli nedvärderad, att det inte är lika ”fint” att jobba med telefonförsäljning. Men att man kan se det precis tvärt om – att detta jobb har blivit viktigare.
STEG 2. Fråga om din analys stämmer. Ge henne tid att svara och reflektera men håll kvar samtalet om hur hon känner. Låt dig inte luras in i ”faktaträsket” igen. Kom ihåg att det är du som styr diskussionen. Fråga henne vad det är som känns svårt, tråkigt eller nedvärderande och vad som skulle behövas för att hon ska känna annorlunda.
STEG 3. Försök att avrunda samtalet positivt, men var tydlig med att både du och hon måste acceptera faktum. Föreslå som ett första steg att hon jobbar i den nya rollen ett par månader och att ni sedan gör en utvärdering. Och att du självklart finns som stöd om hon behöver.
GÖR: Senior advisor på Stardust Consulting.
ÅLDER: 67.
KÄND FÖR: Har skrivit bästsäljaren Vinnande mentorskap – en praktisk handbok.
KARRIÄR: Civilekonom DIHR, 15 år inom SAS-koncernen. Har jobbat på Telia, Comhem och Stockholmsbörsen, samt som HR-direktör på Eniro.