Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Unionen: Höj milersättningen rejält

Milersättningen har inte höjts sedan 2007. Samtidigt har kostnaden för diesel nästan fördubblats. Nu kräver Unionen en kraftig höjning av milersättningen.
David Österberg Publicerad
Person som kör bil/Martin Linder, förbundsordförande Unionen.
Den nuvarande milersättningen är för låg, anser Unionens förbundsordförande Martin Linder, och föreslår en höjning. Foto: Fredrik Sandberg/TT och Camilla Svensk.

Den som använder sin egen bil i jobbet kan få milersättning av arbetsgivaren. Ersättningen är skattefri upp till 18,50 kronor per mil. Det är alldeles för lågt, enligt Unionen som kräver att milersättningen höjs.

– Dagens nivå sattes 2007. Sedan dess har kostnaderna för bland annat drivmedel ökat markant. Dessutom ska ersättningen inte bara täcka kostnaden för drivmedel. Det är fel att kostnaden för att köra bil i tjänsten har vältrats över på individen, säger Martin Linder, ordförande för Unionen.

Exakt hur stor ersättningen borde vara kan han inte säga. Men om höjningen ska motsvara höjningen av drivmedelspriserna behöver den nästan fördubblas.

– Jag kan inte säga någon summa, men man får titta på de samlade kostnadsökningarna. Dieselpriset har till exempel ökat med 80 procent sedan 2007, säger Martin Linder.

"Det är orimligt"

Unionen anser också att milersättningen ska höjas automatiskt varje år, i nivå med den årliga prisökningen.

Utöver den skattefria ersättningen rekommenderar Unionen arbetsgivare att betala 19,50 i milersättning. Den totala ersättningen blir då 38 kronor.

– Men problemet är att Skatteverkets nivå i praktiken blir normerande för arbetsgivarna och att många inte betalar högre milersättning än den skattefria.

Borde vi inte köra mindre bil av miljöskäl?

– Långsiktigt ska vi minska utsläppen, bland annat genom bränsleeffektivare bilar och elbilar. Men här och nu har kostnaden för att använda bil i tjänsten vältrats över på individerna och det är orimligt.

Regeringen följer utvecklingen

Enligt en uträkning som Unionen har gjort fick över 600 000 personer milersättning 2021.

I januari fick finansminister Mikael Damberg (S) en fråga från Johnny Skalin (SD) om milersättningen ska höjas. Finansministern konstaterade då att priserna stigit sedan 2007 och att bränslepriserna ökat kraftigt, men också att bilarna blivit mer bränsleeffektiva. Enligt Mikael Damberg ”följer regeringen utvecklingen noga”.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Rekordmånga skuldsatta hos Kronofogden

Nästan 450 000 personer hade skulder hos Kronofogden förra året – en ökning med 12 procent. Experter pekar på otrygga villkor och ökade återkrav.
Lina Björk Publicerad 16 april 2026, kl 06:01
Tvådelad bild: Kronofogden-dokument med mynt samt skuldrådgivaren Kristofer Krmpotic . Används till text om skuldsättning och skuldrådgivning.
Skulder hos Kronofogden ökar – enligt skuldrådgivaren handlar det ofta om sjukdom, arbetslöshet eller separation snarare än ”slarv”. Foto: Henrik Holmberg / TT

Förra året hade nästan 450 000 personer skulder hos Kronofogden, på sammanlagt 154 miljarder kronor. Det är en ökning med 12 procent jämfört med året innan. Allra mest skuldsatt är man i åldrarna 35 till 44 år.

Kristofer Krmpotic har arbetat som budget-och skuldrådgivare i Stockholm under många år. I sitt jobb har han mött tusentals personer som kämpar med ekonomin. Några av oaktsamhet och dåliga beslut, men majoriteten genom en livshändelse, sjukdom eller familjesituation. 

– Debatten kring skuldsatta handlar ofta om att man är ansvarslös och har sig själv att skylla. Så kan det vara i vissa fall, men de allra flesta jag träffar har varit med om situationer de inte kan styra över: De blir sjuka, arbetslösa eller separerar och får ökade levnadskostnader.

Återkrav från Föräskringskassan

En annan vanlig orsak är osäkra anställningar. Personer som aldrig vet hur många timmar de får jobba varje månad söker bostadsbidrag för att kunna betala hyran. Visar det sig att de får jobba fler timmar än de räknat med, får de ett återkrav av Försäkringskassan, som enligt Kristofer Krmpotic kan leda till långvarig skuldsättning. Han menar att situationen dessutom ofta eskalerar för att det finns en skam i att ha en problematisk ekonomi. Och att många drar sig för att söka hjälp. 

– Det har ofta gått lång tid innan man söker hjälp. Det är skamligt att inte kunna betala räkningar eller ge barnen vad de vill ha. Samtidigt upplever många en enorm lättnad när de berättar om sina skulder och tar tag i problemet. 

De flesta jag träffar har varit med om situationer de inte kan styra över

Kristofer Krmpotic ser flera stora orsaker till att skuldberget har växt under åren. En del var avregleringen av kreditmarknaden under mitten av 1980-talet. En lånefest som släpptes lös och ännu inte har stoppats fullt ut. En annan del är ett välfärdssystem med grovmaskigt nät. 

– Ta reformeringen av a-kassan som exempel. De mest utsatta får inte stöd, eller får sitt stöd tidsbegränsat. Det gör att folk faller längre ned och får svarare att ta sig upp. 

Återkraven sticker ut i skuldstatistiken

Enligt Kronofogdens senaste rapport handlar de största skulderna bland enskilda om lån, krediter, abonnemang och exempelvis statliga återkrav. Just statliga återkrav, alltså att en myndighet som CSN, a-kassan eller Försäkringskassan begär tillbaka pengar har ökat med 59 procent sedan förra året. Av det totala skuldbeloppet är 30 procent räntor och avgifter.