Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
"Skulle aldrig köra bil för 18 kronor milen"
Milersättningen är alldeles för låg, tycker Unionen. Och förbundet får brett stöd bland medlemmarna.
– Nivån är under all kritik. Min uppfattning är att den borde ligga runt 35 kronor, säger Juho Juutilainen, pedagog på Yrkesakademin.
– Nivån är under all kritik. Min uppfattning är att den borde ligga runt 35 kronor, säger Juho Juutilainen, pedagog på Yrkesakademin.
Den som använder egen bil i tjänsten kan få 18,50 kronor per mil i skattefri ersättning av arbetsgivaren. Det är alldeles för lite, enligt Unionen, vilket Kollega berättade om förra veckan. Milersättningen har inte höjts sedan 2007 trots att kostnaderna för att ha och köra bil har stigit kraftigt sedan dess.
Juho Juutilainen arbetar som pedagog på Yrkesakademin och behöver ibland köra egen bil i tjänsten.
– Nivån är under all kritik. Milersättningen borde rimligen vara indexreglerad så att den följer marknadspriserna för att köra bil. Min uppfattning är att den borde ligga runt 35 kronor. Jag är tacksam för att min arbetsgivare står för en skattepliktig del på 9 kronor milen som tillägg till den skattefria, säger han.
"Många arbetsgivare kräver egen bil"
Juho Juutilainen anser att egen bil många gånger är en förutsättning för att kunna arbeta och att det därmed ligger i hela Sveriges intresse att milersättningen höjs.
– Många arbetsgivare kräver b-körkort och tillgång till egen bil. Kollektivtrafiken är ofta otillräcklig, med förseningar och inställda avgångar. Och som anställd förväntas du vara på plats vissa tider, ingen accepterar att du kommer tre timmar försent för att tåget inte gick.
Även Kristoffer Sundström, teknisk utbildare på Schneider Electric, tycker att det är bra att Unionen jobbar för högre milersättning.
– Jag räknade på vad den allra billigaste leasingbilen skulle kosta och landade på mellan 18 och 20 kronor milen, exklusive bränsle. Så en milersättning på över 30 kronor skulle vara en rimlig nivå, säger han.
Kristoffer Sundström kör mycket bil i tjänsten, men har förmånsbil via arbetsgivaren.
– Jag skulle aldrig arbeta för en arbetsgivare som enbart betalade 18,50 kronor per mil och krävde att jag skulle använda min egen bil i tjänsten. Om jag måste transportera mig för att kunna utföra mitt jobb ska arbetsgivaren stå för den kostnaden. Men jag tror att många arbetsgivare använder den skattefria delen som tak, bland annat eftersom de då slipper betala arbetsgivaravgift på ersättningen. Det förekommer säkert också att arbetsgivare tror att de inte får betala högre ersättning än så.
Tror du att politikerna kommer att höja nivån på den skattefria milersättningen?
– Med tanke på att en högre skattefri milersättning skulle innebära lägre skatteintäkter, både i form av lägre arbetsgivaravgifter och lägre inkomstskatt, tror jag inte att politikerna har särskilt bråttom med att höja den.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Konkurser – de fem största krascherna i Sverige
Northvolts konkurs beskrivs som den största i Sverige sedan 30-talet. Här är fem spektakulära företagskrascher du bör känna till.
Kreugerkraschen
I mars 1932 hittas finansmannen Ivar Kreuger död på ett hotellrum i Paris. Hans företagsimperium var då högt belånat och befann sig i en allvarlig likviditetskris sedan finansiärerna börjat säga upp lånen. Konkursen fick stora politiska och ekonomiska konsekvenser för det svenska näringslivet och småsparare drogs med i fallet.
När Kreuger stod på toppen av sin karriär stod 60 procent av Stockholmsbörsens bolag under hans kontroll. Imperiet med holdingbolaget Kreuger & Toll i spetsen hade ägande i bolag som Ericsson, SKF, SCA, Boliden och framför allt Tändsticksbolaget med 60 000 anställda i 20 länder.
Northland Resources AB
Det skulle bli en nystart för gruvnäringen i Norrland men slutade istället i december 2014 i en av Sveriges största konkurser genom tiderna med skulder på 14 miljarder kronor. Northland Resources AB var ett gruvföretag med inriktning på järnmalm och bedrev ett projekt i Tapuli-gruvan utanför Pajala och hade som mest 300 anställda i Sverige.
Bolaget hamnade i ekonomisk kris under 2013 men räddades av ett konsortium bestående av Folksam, Metso, Norrskenet och Peab som tillsammans investerade 100 miljoner dollar.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Saab Automobile
Den anrika biltillverkaren SAAB begärdes i konkurs 2011. Bolaget hade då drygt 3 800 anställda. Många - långt utanför Sveriges gränser – sörjde förlusten av en biltillverkare som alltid gick sin egen väg. Orsaken till de ekonomiska problemen skylldes till stor del på dåvarande ägaren – amerikanska General Motors – sätt att sköta bolaget.
Under en tidigare rekonstruktion 2009 hade SAAB sålts till sportbilstillverkaren Spyker Cars, som inte lyckades få ordning på ekonomin. Bolagets fabriker köptes senare av kinesiska biltillverkaren NEVS som planerade tillverkning av elbilar men inte heller det blev verklighet.
Panaxia
Värdetransportföretag Panaxia grundades 1993 och gick i konkurs 2012 med ett antal rättsliga efterspel. Som mest hade Panaxia över 1 000 personer anställda.
Bolaget gick som en raket på börsen men fick ekonomiska problem när bankerna 2009 började ifrågasätta vidare utlåning till företagets expansion.
IT-kraschen
I slutet av 1990-talet hade bolag som Icon Medialab, Framfab och Boo.com vuxit fram av unga entreprenörer. De nya internetföretagen värderades skyhögt och stora förmögenheter skapades, åtminstone på pappret.
Efter att Stockholmsbörsens generalindex stigit med 80 procent på bara fem månader rasade allt. Den 6 mars 2000 brukar anges som startskottet på IT-kraschen. I maj samma år gick internethandelsföretaget Boo.com i konkurs och oron spred sig på börsen . Raset fortsatte i över 900 dagar och raderade ut två tredjedelar av Stockholmsbörsens totala värde. I IT-bubblans kölvatten gick många företag i konkurs men det var småspararna som fick ta den största smällen.
