Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

"Skulle aldrig köra bil för 18 kronor milen"

Milersättningen är alldeles för låg, tycker Unionen. Och förbundet får brett stöd bland medlemmarna.
– Nivån är under all kritik. Min uppfattning är att den borde ligga runt 35 kronor, säger Juho Juutilainen, pedagog på Yrkesakademin.
David Österberg Publicerad 16 februari 2022, kl 10:52
Kvinna kör bil på vintern.
Milersättningen har inte höjts sedan 2007 trots att kostnaderna för att ha och köra bil har stigit kraftigt sedan dess. Foto: Shutterstock

Den som använder egen bil i tjänsten kan få 18,50 kronor per mil i skattefri ersättning av arbetsgivaren. Det är alldeles för lite, enligt Unionen, vilket Kollega berättade om förra veckan. Milersättningen har inte höjts sedan 2007 trots att kostnaderna för att ha och köra bil har stigit kraftigt sedan dess.

Juho Juutilainen arbetar som pedagog på Yrkesakademin och behöver ibland köra egen bil i tjänsten.

Juho Juutilainen
Juho Juutilainen

– Nivån är under all kritik. Milersättningen borde rimligen vara indexreglerad så att den följer marknadspriserna för att köra bil. Min uppfattning är att den borde ligga runt 35 kronor. Jag är tacksam för att min arbetsgivare står för en skattepliktig del på 9 kronor milen som tillägg till den skattefria, säger han.

"Många arbetsgivare kräver egen bil"

Juho Juutilainen anser att egen bil många gånger är en förutsättning för att kunna arbeta och att det därmed ligger i hela Sveriges intresse att milersättningen höjs.

– Många arbetsgivare kräver b-körkort och tillgång till egen bil. Kollektivtrafiken är ofta otillräcklig, med förseningar och inställda avgångar. Och som anställd förväntas du vara på plats vissa tider, ingen accepterar att du kommer tre timmar försent för att tåget inte gick.

Även Kristoffer Sundström, teknisk utbildare på Schneider Electric, tycker att det är bra att Unionen jobbar för högre milersättning.

Kristoffer Sundström
Kristoffer Sundström

– Jag räknade på vad den allra billigaste leasingbilen skulle kosta och landade på mellan 18 och 20 kronor milen, exklusive bränsle. Så en milersättning på över 30 kronor skulle vara en rimlig nivå, säger han.

Kristoffer Sundström kör mycket bil i tjänsten, men har förmånsbil via arbetsgivaren.

– Jag skulle aldrig arbeta för en arbetsgivare som enbart betalade 18,50 kronor per mil och krävde att jag skulle använda min egen bil i tjänsten. Om jag måste transportera mig för att kunna utföra mitt jobb ska arbetsgivaren stå för den kostnaden. Men jag tror att många arbetsgivare använder den skattefria delen som tak, bland annat eftersom de då slipper betala arbetsgivaravgift på ersättningen. Det förekommer säkert också att arbetsgivare tror att de inte får betala högre ersättning än så.

Tror du att politikerna kommer att höja nivån på den skattefria milersättningen?
–  Med tanke på att en högre skattefri milersättning skulle innebära lägre skatteintäkter, både i form av lägre arbetsgivaravgifter och lägre inkomstskatt, tror jag inte att politikerna har särskilt bråttom med att höja den.

Ekonomi

Matlåda på jobbet - smart för plånbok och klimat

Kanske bör matlåda på jobbet inte förknippas med snålhet och trist matkultur. Utan med hjältedåd – som motverkar klimathot, inflation, ohälsa och hål i plånboken.
Joachim Stokstad Publicerad 18 januari 2024, kl 06:58
En person stänger locket på sin matlåda.
Matlåda med till jobbet är smart för din ekonomi, minskar matsvinnet och gör dig till en klimathjälte. Foto: Claudio Bresciani/TT.

Alltsedan inflation blev ett begrepp på allas läppar har vi läst att matpriserna ökat med runt 20 procent. Men det är ett genomsnitt för alla livsmedel. Det finns varor som över en natt ökat med 140 procent. Och det finns andra vars pris knappt förändrats alls.

Om din ekonomi är knapp kan du därför tjäna mycket på att ha ett hum om vad de vanligaste grejerna du köper brukar kosta.

Den oberoende nättjänsten Matpriskollen, som bevakar matpriserna, har ett käpphästråd till prispressade konsumenter som går ut på att man ska vara otrogen – det vill säga handla i flera butiker.

För även under ett allmänt prisrally måste butikerna locka dig att besöka just dem. Gör det – menar Matpriskollen – men välj erbjudandena.

Och är något riktigt förmånligt, köp inte en förpackning utan många.

Ja, det tar tid att besöka fler butiker, men tid är pengar.

Bra för hälsan och miljön

Gamla sanningar som gäller ännu mer i dag är att handla i säsong (jordgubbar i december är alltid dyrare och tristare än i juni) och att köpa mer grönt på bekostnad av dyrt kött.

Det sistnämnda är bra även för din hälsa och miljön. Och att hitta aptitretande rätter utan kött är i dag bara en googling bort. Numera finns det massor av vegetariska rätter som får även inbitna köttfrossare att höja på ögonbrynen.

Bönor och linser är klassiskt bland billigt och nyttigt, men missa inte heller frysta grönsaker, som inte har ökat särskilt i pris. Fryst grönt brukar ses som B-alternativ till färskt, men behandlas det bara varsamt (koka inte, tina bara i varmt vatten) är de utmärkta. Dessutom till en bråkdel av priset för färska.

Och den som inte vill bryta med köttet kan bara låta dess andel av portionen minska.

Minska matsvinnet - bli en klimathjälte

Så fort en tomat eller en champinjon får en skrynkla blir de svårsålda. Liksom köttet, osten, brödet eller yoghurten vars datum närmar sig ”bäst före”. Därför säljs de ut, ofta till halvpris.

Den fula tomaten blir i stekpannan en sås som burksläktingen inte kommer i närheten av. Att svampen börjat torka på ytan märks inte när den är stekt.

Att köpa halvprismat associeras med snålhet och fattigpensionärer, men tänk i stället klimathjälte. Matsvinn är ett så stort globalt problem – en tredjedel kastas – att FN tagit sig an att minska det.

Även att ha med sig matlåda på kontoret kan kännas som att man är en snåljåp som käkar trist dagen efter-mat. Men nu är det kanske dags för den här lådans renässans och statushöjande.

Och inte enbart på grund av ekonomin. Klimatet mår som nämnts också bra av att vi äter klokt. Även om vi nog ofta har lite lättare att relatera till plånboken än till jordens överlevnad.

Matlådan räddar privatekonomin

Och den privatekonomiska aspekten ska inte föraktas. En dagens lunch i matsalen eller på stan kostar i dag oftast mellan 80 och 140 kronor. Om vi snittar på 100 blir det, för den som jobbar heltid på kontor, 2 000 spänn i månaden, eller 24 000 per år. Skattade slantar.

Generaltricket med matlådan är att inte stå kvällen innan och laga en portion, utan flera. Eller laga storkok under helgen.

Ytterligare fördelar med matlåda är att du vet säkert både vad och hur mycket du stoppar i dig.

Men framför allt: känslan av att vara en inflationsbekämpande klimathjälte ska inte underskattas.

CURRYGRATÄNG PÅ ÖVERBLIVET RIS, PAPRIKA, SVAMP & BANAN

4 portioner

Hanna Olvenmark, legitimerad dietist och grundare av plattformen

”Portionen under tian”, är expert på billig, god, nyttig och klimatsmart mat. Det här är hennes gröna gratäng på risrester – en rätt som blir lika god mikrad på kontoret dagen därpå.

4 portioner kokt ris
1 gul lök
2 vitlöksklyftor
100 g champinjoner
1 dl inlagd grillad paprika
1 msk gul curry
1 tärning grönsaksbuljong
5 dl kokta svarta bönor
2 dl växtbaserad grädde
1 banan
Lite ost att strö över
Olja att steka i
Svartpeppar
Chili eller sambal oelek efter smak

Currygratäng.
Foto: Johanna Jonsson.

Sätt ugnen på 225 grader.

Finhacka lök och vitlök, skiva champinjoner och grovhacka paprika. Stek i olja på medelvärme tills löken är mjuk.

Tillsätt curry och buljongtärning. Rör ner bönorna. Smaka av med peppar eller chili/sambal oelek.

Lägg det kokta riset i en ugnsfast form. Bred över lök- och bönblandningen. Häll över grädden. Skiva bananen i slantar och lägg på toppen. Strö över lite ost.

Grädda i mitten av ugnen i 20 minuter eller tills att gratängen fått fin färg.