Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

"Skulle aldrig köra bil för 18 kronor milen"

Milersättningen är alldeles för låg, tycker Unionen. Och förbundet får brett stöd bland medlemmarna.
– Nivån är under all kritik. Min uppfattning är att den borde ligga runt 35 kronor, säger Juho Juutilainen, pedagog på Yrkesakademin.
David Österberg Publicerad 16 februari 2022, kl 10:52
Kvinna kör bil på vintern.
Milersättningen har inte höjts sedan 2007 trots att kostnaderna för att ha och köra bil har stigit kraftigt sedan dess. Foto: Shutterstock

Den som använder egen bil i tjänsten kan få 18,50 kronor per mil i skattefri ersättning av arbetsgivaren. Det är alldeles för lite, enligt Unionen, vilket Kollega berättade om förra veckan. Milersättningen har inte höjts sedan 2007 trots att kostnaderna för att ha och köra bil har stigit kraftigt sedan dess.

Juho Juutilainen arbetar som pedagog på Yrkesakademin och behöver ibland köra egen bil i tjänsten.

Juho Juutilainen
Juho Juutilainen

– Nivån är under all kritik. Milersättningen borde rimligen vara indexreglerad så att den följer marknadspriserna för att köra bil. Min uppfattning är att den borde ligga runt 35 kronor. Jag är tacksam för att min arbetsgivare står för en skattepliktig del på 9 kronor milen som tillägg till den skattefria, säger han.

"Många arbetsgivare kräver egen bil"

Juho Juutilainen anser att egen bil många gånger är en förutsättning för att kunna arbeta och att det därmed ligger i hela Sveriges intresse att milersättningen höjs.

– Många arbetsgivare kräver b-körkort och tillgång till egen bil. Kollektivtrafiken är ofta otillräcklig, med förseningar och inställda avgångar. Och som anställd förväntas du vara på plats vissa tider, ingen accepterar att du kommer tre timmar försent för att tåget inte gick.

Även Kristoffer Sundström, teknisk utbildare på Schneider Electric, tycker att det är bra att Unionen jobbar för högre milersättning.

Kristoffer Sundström
Kristoffer Sundström

– Jag räknade på vad den allra billigaste leasingbilen skulle kosta och landade på mellan 18 och 20 kronor milen, exklusive bränsle. Så en milersättning på över 30 kronor skulle vara en rimlig nivå, säger han.

Kristoffer Sundström kör mycket bil i tjänsten, men har förmånsbil via arbetsgivaren.

– Jag skulle aldrig arbeta för en arbetsgivare som enbart betalade 18,50 kronor per mil och krävde att jag skulle använda min egen bil i tjänsten. Om jag måste transportera mig för att kunna utföra mitt jobb ska arbetsgivaren stå för den kostnaden. Men jag tror att många arbetsgivare använder den skattefria delen som tak, bland annat eftersom de då slipper betala arbetsgivaravgift på ersättningen. Det förekommer säkert också att arbetsgivare tror att de inte får betala högre ersättning än så.

Tror du att politikerna kommer att höja nivån på den skattefria milersättningen?
–  Med tanke på att en högre skattefri milersättning skulle innebära lägre skatteintäkter, både i form av lägre arbetsgivaravgifter och lägre inkomstskatt, tror jag inte att politikerna har särskilt bråttom med att höja den.

Ekonomi

Unionen: Så påverkas du av räntebeskedet

Riksbanken lämnar styrräntan oförändrad på 4 procent. Unionens chefsekonom reder ut vad beskedet innebär för dig som löntagare.
Ola Rennstam Publicerad 23 november 2023, kl 13:24
Peter Brännemo, Unionen.
Att räntan lämnas oförändrad är ett välkommet besked som gör att löntagarna kan börja se ett ljus i tunneln kring sin privatekonomi, menar Unionens chefsekonom Tobias Brännemo. Foto: Peter Knutson/Fredrik Sandberg/TT.

Efter att ha höjt den så kallade styrräntan åtta gånger sedan förra våren väljer Riksbanken nu en annan inriktning. Styrräntan förblir oförändrad på 4,0 procent.

Det är ett besked som välkomnas av många ekonomiska experter. Unionens chefsekonom Tobias Brännemo är en av dem:

– Det är jättebra att Riksbanken inte går vidare med fler räntehöjningar, vilket är precis det som vi efterfrågat. Vi har signalerat att de höjningar som man redan har genomfört har börjat få negativa effekter på arbetsmarknaden. Nu när inflationen så tydligt är på väg ner är det helt rätt beslut, säger han.

Vad innebär dagens besked konkret för mig som löntagare? 

– Vi löntagare är pressade av den höga inflationen och de räntehöjningar som redan genomförts. Risken vid ytterligare en höjning hade varit att effekten på jobben skulle bli större. Om man redan har en pressad ekonomi ska man inte dessutom behöva vara orolig för att bli av med jobbet. Så detta är ett välkommet besked som gör att löntagarna kan börja se ett ljus i tunneln kring sin privatekonomi.

Tobias Brännemo anser att dagens ränta är på en för hög nivå men poängterar att en räntesänkning hade varit en för drastisk omsvängning i nuläget.

– Unionens bild är de senaste räntehöjningarna som genomförts har gjorts i onödan. Riksbanken säger själva i sin prognos att räntan kommer sänkas om två år men vi anser den kommer att behöva ske betydligt tidigare än så, säger han.

Ser du några farhågor med dagens beslut från Riksbanken?

– Nej inga alls. Det skulle bara varit om inflationen inte var på väg ner - och där är vår bedömning att det är den. Det viktigaste nu, efter en period av reallönesänkningar, är att komma tillbaka till reallöneökningar.

Så sammanfattningsvis - kan löntagarna förvänta sig reallöneökningar nästa år? 

– Ja, det är vår bedömning. Men det kommer att bero på hur mycket inflationen sjunker och i vilken takt det sker.

Risk med för snabba svängningar

Enligt Riksbankens prognos finns det en risk att man höjer räntan framöver om inflationen inte sjunker tillräckligt. Men från Unionens håll anser man det scenariot som osannolikt. 

– Riksbanken har behov av att skicka en sådan signal. Den ekonomiska utvecklingen gynnas av en långsiktighet och förutsägbarhet och därför finns risker med att göra för snabba omsvängningar, säger Tobias Brännemo.

För att ge löntagarperspektivet större utrymme i den ekonomiska debatten har Unionen, tillsammans med fyra andra fack*, bildat en skuggdirektion som analyserar läget i svensk ekonomi. Den fackliga skuggdirektionens analyser sänds som en podd samma vecka som Riksbanken lämnar nya räntebesked.

*Akavia, LO, Saco samt tankesmedjan Arena idé.