Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

"Skulle aldrig köra bil för 18 kronor milen"

Milersättningen är alldeles för låg, tycker Unionen. Och förbundet får brett stöd bland medlemmarna.
– Nivån är under all kritik. Min uppfattning är att den borde ligga runt 35 kronor, säger Juho Juutilainen, pedagog på Yrkesakademin.
David Österberg Publicerad
Kvinna kör bil på vintern.
Milersättningen har inte höjts sedan 2007 trots att kostnaderna för att ha och köra bil har stigit kraftigt sedan dess. Foto: Shutterstock

Den som använder egen bil i tjänsten kan få 18,50 kronor per mil i skattefri ersättning av arbetsgivaren. Det är alldeles för lite, enligt Unionen, vilket Kollega berättade om förra veckan. Milersättningen har inte höjts sedan 2007 trots att kostnaderna för att ha och köra bil har stigit kraftigt sedan dess.

Juho Juutilainen arbetar som pedagog på Yrkesakademin och behöver ibland köra egen bil i tjänsten.

Juho Juutilainen
Juho Juutilainen

– Nivån är under all kritik. Milersättningen borde rimligen vara indexreglerad så att den följer marknadspriserna för att köra bil. Min uppfattning är att den borde ligga runt 35 kronor. Jag är tacksam för att min arbetsgivare står för en skattepliktig del på 9 kronor milen som tillägg till den skattefria, säger han.

"Många arbetsgivare kräver egen bil"

Juho Juutilainen anser att egen bil många gånger är en förutsättning för att kunna arbeta och att det därmed ligger i hela Sveriges intresse att milersättningen höjs.

– Många arbetsgivare kräver b-körkort och tillgång till egen bil. Kollektivtrafiken är ofta otillräcklig, med förseningar och inställda avgångar. Och som anställd förväntas du vara på plats vissa tider, ingen accepterar att du kommer tre timmar försent för att tåget inte gick.

Även Kristoffer Sundström, teknisk utbildare på Schneider Electric, tycker att det är bra att Unionen jobbar för högre milersättning.

Kristoffer Sundström
Kristoffer Sundström

– Jag räknade på vad den allra billigaste leasingbilen skulle kosta och landade på mellan 18 och 20 kronor milen, exklusive bränsle. Så en milersättning på över 30 kronor skulle vara en rimlig nivå, säger han.

Kristoffer Sundström kör mycket bil i tjänsten, men har förmånsbil via arbetsgivaren.

– Jag skulle aldrig arbeta för en arbetsgivare som enbart betalade 18,50 kronor per mil och krävde att jag skulle använda min egen bil i tjänsten. Om jag måste transportera mig för att kunna utföra mitt jobb ska arbetsgivaren stå för den kostnaden. Men jag tror att många arbetsgivare använder den skattefria delen som tak, bland annat eftersom de då slipper betala arbetsgivaravgift på ersättningen. Det förekommer säkert också att arbetsgivare tror att de inte får betala högre ersättning än så.

Tror du att politikerna kommer att höja nivån på den skattefria milersättningen?
–  Med tanke på att en högre skattefri milersättning skulle innebära lägre skatteintäkter, både i form av lägre arbetsgivaravgifter och lägre inkomstskatt, tror jag inte att politikerna har särskilt bråttom med att höja den.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

6 saker du (kanske) inte vet om skilsmässor

Kan städhjälp påverka risken för skilsmässa? Och vem förlorar kvadratmeter när separationen är ett faktum? Här kommer svaren. Du får även veta hur många som skilt sig minst sex gånger.
Lena Michanek, David Österberg Publicerad 1 oktober 2026, kl 05:59
Händer och avtagna ringar
En skilsmässa kan ha stor ekonomisk påverkan - särskilt för kvinnor. Jenerik Henriksson /TT

1. Skilda kvinnor bor trängre än män  

En skilsmässa kan påverka ekonomin rejält. Särskilt hårt drabbas kvinnor. Nyskilda kvinnor får i genomsnitt 14 kvadratmeter mindre boyta efter en separation än män.

5. Äktenskapen håller drygt tio år

Äktenskap som avlutas genom skilsmässa håller i snitt 12,8 år. Flest nyskilda finns i åldersspannet 40-44 år. 

2. Städhjälp minskar risk för skilsmässa

Par som använder hushållsnära tjänster som städning, trädgårdsarbete och barnpassning separerar mer sällan.

3. Skilsmässor bland äldre ökar kraftigt

Antalet skilsmässor bland personer över 50 ökar kraftigt. Nu ska forskare vid Jönköping University ta reda på varför – och vilka konsekvenser det får för ekonomi och livssituation.

4. Oktober är vanligaste skilsmässomånaden

Sommaren verkar vara den tid på året då flest par börjar tröttna på varandra, för att sedan ta steget under hösten. Oktober är den månad då flest skilsmässoansökningar lämnas in, följt av juli och mars. 

6. Så många har skilt sig minst sex gånger

De flesta skiljer sig bara en gång i livet. Men det finns några som verkar ha gjort det till en vana att gifta sig och skilja sig. 262 personer i Sverige har skilt sig minst sex gånger.

Källor: Länsförsäkringar, Sirén, Lunds universitet och Jönköping University. 

Ekonomi

7 tips: Så klarar du ekonomin som småbarnsförälder

Inkomsten kan sjunka under föräldraledigheten samtidigt som barnvagn, bilbarnstol och annan utrustning innebär nya utgifter. Här är sju råd som kan stärka ekonomin före och under småbarnsåren.
Lena Michanek Publicerad 17 september 2026, kl 06:01
Litet barn fastspänt i ett babyskydd i baksätet på en bil medan en vuxen person sitter vid ratten.
Barnvagn, bilbarnstol och annan utrustning kan innebära stora engångsutgifter under barnets första tid. Samtidigt kan föräldraledigheten ge hushållet lägre inkomst. Foto: Colourbox

1. Högre inkomst kan ge högre föräldrapenning

Föräldrapenningen bygger på hur mycket du har jobbat och tjänat under tiden innan barnet föds. Om du tjänar mindre än taket på 592 000 kronor per år (2026) är det ekonomiskt fördelaktigt att jobba så mycket som möjligt under den period som ligger till grund för din sjukpenninggrundade inkomst (SGI). 

Det kan handla om heltid i stället för deltid, att få upp lönen, ta extra pass, jobba övertid och att ta fler ob-pass. En ny lön måste dock gälla i minst sex månader. 

2. Kollektivavtal kan ge extra föräldralön

I de flesta större kollektivavtal ingår att arbetsgivaren betalar ut en extra ekonomisk ersättning utöver föräldrapenningen, så kallad föräldralön, under en period. Vanligen får du runt 10 procent av lönen under några månader, men det kan se olika ut. 

Unionens kollektivavtal ger föräldralön i upp till sex månader, beroende på hur länge du varit anställd.

3. Föräldralediga kan ansöka om lägre fackavgift

Avgiften till många fackförbund baseras på inkomst och reduceras vid föräldraledighet. Medlemmar i Unionen kan ansöka om tillfälligt sänkt avgift vid föräldraledighet, studieledighet eller sjukskrivning. 

4. Begagnade barnprylar kan minska utgifterna

Det går att spara mycket pengar på att inte köpa ny utrustning och nya kläder. Skillnaden mellan exempelvis en ny barnvagn och en med ett par år på nacken kan vara många tusenlappar. 

5. Hemlagad barnmat kan bli billigare

Att laga egen mat i stället för att köpa färdig barnmat sparar en hel del pengar. Ofta fungerar samma mat som resten av familjen äter om den är allsidig, men utan salt och i mosad form.

6. Skydda din SGI 

För att behålla din SGI behöver du ta ut hel föräldrapenning från Försäkringskassan från det att barnet fyller ett år. 

7. Jobba under din föräldraledighet 

Det går att avbryta sin föräldraledighet och jobba tillfälligt om man är överens med sin arbetsgivare. Det går dock inte att få föräldrapenning de dagar man jobbar. 

Tänk också på att man bara har rätt att ta ut tre perioder av föräldraledighet under ett år, om man inte kommer överens med sin arbetsgivare om något annat. 

Källor: swedbank.se, forsakringskassan.se, unionen.se, foraldraliv.se

SGI, föräldrapenning och föräldralön

  • SGI: Den sjukpenninggrundande inkomsten påverkar hur mycket du kan få i föräldrapenning. SGI:n beräknas utifrån din arbetsinkomst, upp till ett inkomsttak.
  • Föräldrapenning: Ersättning från Försäkringskassan när du avstår från arbete för att ta hand om barn. Ersättningens storlek beror bland annat på din SGI och hur många dagar du tar ut.
  • Föräldralön: Extra ersättning från arbetsgivaren utöver föräldrapenningen. Den kan ingå i kollektivavtalet. Belopp och utbetalningstid varierar mellan avtalen.
  • Efter ettårsdagen: När barnet har fyllt ett år kan du behöva ta ut föräldrapenning för den tid du inte arbetar för att skydda din SGI. Vad som krävs beror på hur mycket du arbetar och är ledig.

Kontrollera alltid aktuella regler hos Försäkringskassan och villkoren i kollektivavtalet på din arbetsplats.