Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Wästfelt om nya las: Välkomnar fler förbund

Enklare och billigare för företagen att säga upp folk. Större möjligheter till fast anställning och att plugga utan att ta lån. Regeringen och samarbetspartierna gjorde som fack och arbetsgivare ville.
David Österberg Publicerad
Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, talar på en presskonferens.
Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, till höger. Foto: Fredrik Persson/TT

I dag, måndag, presenterades de utredningar som ska göra verklighet av förra årets huvudavtal, den så kallade las-överenskommelsen. Den innebär bland annat att turordningsreglerna ändras, men också att vikarier lättare ska få fast jobb och att anställda ska kunna plugga med ersättning.

Martin Wästfelt är förhandlingsledare i PTK (paraplyorganisation för fackförbund för privatanställda tjänstemän) och nöjd med utredningarnas innehåll.

– Överenskommelsen är en helhet och därför är det viktigt att utredningarna har följt den i både stort och smått. Det var ett krav för att vi idag skulle säga att utredningarna är bra, säger han.

När den nya lagstiftningen är på plats nästa år kommer huvudavtalet att träda i kraft. Då kommer delvis olika regler gälla beroende på om man arbetar på ett företag som omfattas av kollektivavtal eller inte. Studiestödet blir till exempel betydligt högre för personer med kollektivavtal. Men att olika regler gäller för olika personer är inget konstigt, enligt Martin Wästfelt.

– Så är det redan i dag. I dag finns till exempel omställningsstöd från TRR och det kommer bara personer med kollektivavtal till del. Vi hoppas ju att det här ska bli en drivkraft för företagen att teckna kollektivavtal och för facken att driva på för kollektivavtal. Men med den här överenskommelsen kommer skillnaderna att minska. I dag har visstidsanställda till exempel inget omställningsstöd alls, men det får de nu.

En del LO-förbund anser fortfarande att överenskommelsen ökar otryggheten på arbetsmarknaden. Hur kan ni ha så olika bild?

– En orsak är att det finns skillnad i hur olika sektorer påverkas av strukturomvandlingen, där sektorer som främst verkar på en inhemsk marknad påverkas mindre. Men jag tror att omvandlingen i form av exempelvis digitalisering så småningom kommer till alla sektorer. Vi välkomnar fler LO-förbund och har säkerställt att fler ska kunna ansluta. Hela LO kan fortfarande ansluta. Men man måste acceptera hela överenskommelsen. Det går inte att plocka russinen ur kakan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.