Enklare och billigare för företagen att säga upp folk. Större möjligheter till fast anställning och att plugga utan att ta lån. Regeringen och samarbetspartierna gjorde som fack och arbetsgivare ville.
Välkommen sköna maj, och framförallt, välkommen en ledig dag, så här mellan påsk och Kristi himmelsfärd. Men vet du varför du är ledig? Testa dina kunskaper om den röda dagen 1 maj.
Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, till höger. Foto: Fredrik Persson/TT
I dag, måndag, presenterades de utredningar som ska göra verklighet av förra årets huvudavtal, den så kallade las-överenskommelsen. Den innebär bland annat att turordningsreglerna ändras, men också att vikarier lättare ska få fast jobb och att anställda ska kunna plugga med ersättning.
Martin Wästfelt är förhandlingsledare i PTK (paraplyorganisation för fackförbund för privatanställda tjänstemän) och nöjd med utredningarnas innehåll.
– Överenskommelsen är en helhet och därför är det viktigt att utredningarna har följt den i både stort och smått. Det var ett krav för att vi idag skulle säga att utredningarna är bra, säger han.
När den nya lagstiftningen är på plats nästa år kommer huvudavtalet att träda i kraft. Då kommer delvis olika regler gälla beroende på om man arbetar på ett företag som omfattas av kollektivavtal eller inte. Studiestödet blir till exempel betydligt högre för personer med kollektivavtal. Men att olika regler gäller för olika personer är inget konstigt, enligt Martin Wästfelt.
– Så är det redan i dag. I dag finns till exempel omställningsstöd från TRR och det kommer bara personer med kollektivavtal till del. Vi hoppas ju att det här ska bli en drivkraft för företagen att teckna kollektivavtal och för facken att driva på för kollektivavtal. Men med den här överenskommelsen kommer skillnaderna att minska. I dag har visstidsanställda till exempel inget omställningsstöd alls, men det får de nu.
En del LO-förbund anser fortfarande att överenskommelsen ökar otryggheten på arbetsmarknaden. Hur kan ni ha så olika bild?
– En orsak är att det finns skillnad i hur olika sektorer påverkas av strukturomvandlingen, där sektorer som främst verkar på en inhemsk marknad påverkas mindre. Men jag tror att omvandlingen i form av exempelvis digitalisering så småningom kommer till alla sektorer. Vi välkomnar fler LO-förbund och har säkerställt att fler ska kunna ansluta. Hela LO kan fortfarande ansluta. Men man måste acceptera hela överenskommelsen. Det går inte att plocka russinen ur kakan.
Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT
Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.
Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk
– Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.
”Effekterna begränsade i Sverige"
Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig: Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.
– Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.
Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs. Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?
– Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.
Konkurser kan öka
Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?
– Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.
Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen?
– Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.
Unionen: ”Regeringen måste agera”
Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.
–Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det – i värsta fall – kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.
*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.