Den 1 juni presenterades den statliga utredning om reformerad arbetsrätt, som var ett krav från regeringens samarbetspartier i det så kallade januariavtalet. Enligt förslaget ska det bli fler undantag från turordningslistan och lättare att säga upp den som missköter sitt jobb. Förslaget mötte omedelbart kritik, både från fackligt håll och från ledande socialdemokrater och vänsterpartister.
Läs mer Las-förslag: Skyldighet att utbilda anställda
Tanken är att förslaget ska bli lag från och med 2022 såvida inte arbetsmarknadens parter träffar en överenskommelse. Svenskt Näringsliv, LO och PTK pausade förhandlingarna, på grund av avtalsrörelsen, men kommer att återuppta dem i augusti. Senast den sista september ska man ha kommit överens.
Sedan i vintras har parterna bedrivit fördjupningsstudier på tre områden för att underlätta fortsatta förhandlingar. Det handlar om anställningsskydd, omställning vid uppsägning och en ny a-kassemodell.
Läs mer: Unionen hoppas på egen uppgörelse om las
Under fredagen presenterades innehållet: Utredarna har bland annat tittat på uppluckring av reglerna för uppsägningar och turordning, att slopa anställningsformen allmän visstid och att minska möjligheterna till så kallad hyvling, det vill säga arbetsgivarens rätt att minska arbetstiden.
Ett av få konkreta förslag handlar om att undantag från turordningsreglerna ska få göras i förhållande till hur många som sägs upp. Det skulle kunna appliceras lika på alla företag, oavsett storlek. I dag gäller undantag, enligt lag, för två anställda, men enbart för företag med högst tio anställda.
Läs mer: Så funkar las
Vidare har man utrett införandet av ett nytt studiestöd samt att även personer med visstidsanställningar ska kunna få stöd vid omställning. En av utredningarna har räknat på en modell där a-kassan skulle reformeras i grunden och bli kollektivavtalad för cirka 2,4 miljoner privatanställda.
Om den statliga utredningen gick arbetsgivarna till mötes i stor utsträckning är de tre arbetsgruppernas rapporter mer balanserade. Men Martin Wästfelt, PTK:s förhandlingschef, vill dock inte kommentera innehållet i detalj.
– Ingenting är klart. Det är många svåra och stora frågor som ska förhandlas men de här rapporterna skapar goda förutsättningar för de fortsatta förhandlingarna. Nu är flera av de frågeställningarna som vi ville titta närmare på tydliggjorda och det är ett stort värde. Det är viktigt att komma ihåg att detta inte är förslag utan underlag för en fortsatt förhandling, säger han.
Martin Wästfelt vill i stället lyfta fram helheten med rapporten och poängterar att frågorna hänger ihop.
– Om man som vi vill åstadkomma en stärkt anställningstrygghet går det inte att isolera en fråga. Utan då måste man få komponenterna anställningsskydd, omställningsskydd, kompetensutveckling och ekonomisk trygghet på plats.
Almegas arbetsgivarpolitiska chef, Stefan Koskinen, säger i ett pressmeddelande att man kommer behandla de tre områdena som en helhet.
– Arbetsgruppernas tre rapporter kommer till och med slås samman till ett enda dokument för att förhindra att vissa delar ska få vingar. Förhoppningen är att vi kan enas om en helhetslösning som tar ett bredare grepp på hur arbetsmarknadens spelregler ska anpassas utifrån dagens förutsättningar, säger han.
3 arbetsgrupper
Svenskt Näringsliv, LO och PTK beslutade i vintras att tillsätta tre arbetsgrupper för att ta fram underlag för fortsatta förhandlingar:
- Anställningsskyddsregler (under ledning av Erland Olauson, jurist).
- Ett förstärkt system för omställning (under ledning av Cecilia Fahlberg, Unionens tidigare ordförande).
- Kollektivavtalad arbetslöshetsförsäkring (under ledning av Anders Ferbe, IF Metalls tidigare ordförande).
