Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Las: Det förhandlar parterna om

Slopa anställningsformen allmän visstid och tillåt undantag i turordningsreglerna baserat på antalet uppsagda. Det är två frågor som arbetsgrupperna i las-förhandlingarna mellan fack och arbetsgivarna tittar på.
Ola Rennstam Publicerad
Vilhelm Stokstad / TT
Arbetsmarknadens parter tittar bland annat på att slopa anställningsformen allmän visstid. Vilhelm Stokstad / TT

Den 1 juni presenterades den statliga utredning om reformerad arbetsrätt, som var ett krav från regeringens samarbetspartier i det så kallade januariavtalet. Enligt förslaget ska det bli fler undantag från turordningslistan och lättare att säga upp den som missköter sitt jobb. Förslaget mötte omedelbart kritik, både från fackligt håll och från ledande socialdemokrater och vänsterpartister.

Läs mer Las-förslag: Skyldighet att utbilda anställda

Tanken är att förslaget ska bli lag från och med 2022 såvida inte arbetsmarknadens parter träffar en överenskommelse. Svenskt Näringsliv, LO och PTK pausade förhandlingarna, på grund av avtalsrörelsen, men kommer att återuppta dem i augusti. Senast den sista september ska man ha kommit överens.

Sedan i vintras har parterna bedrivit fördjupningsstudier på tre områden för att underlätta fortsatta förhandlingar. Det handlar om anställningsskydd, omställning vid uppsägning och en ny a-kassemodell.

Läs mer: Unionen hoppas på egen uppgörelse om las

Under fredagen presenterades innehållet: Utredarna har bland annat tittat på uppluckring av reglerna för uppsägningar och turordning, att slopa anställningsformen allmän visstid och att minska möjligheterna till så kallad hyvling, det vill säga arbetsgivarens rätt att minska arbetstiden.

Ett av få konkreta förslag handlar om att undantag från turordningsreglerna ska få göras i förhållande till hur många som sägs upp. Det skulle kunna appliceras lika på alla företag, oavsett storlek. I dag gäller undantag, enligt lag, för två anställda, men enbart för företag med högst tio anställda.

Läs mer: Så funkar las

Vidare har man utrett införandet av ett nytt studiestöd samt att även personer med visstidsanställningar ska kunna få stöd vid omställning. En av utredningarna har räknat på en modell där a-kassan skulle reformeras i grunden och bli kollektivavtalad för cirka 2,4 miljoner privatanställda.

Om den statliga utredningen gick arbetsgivarna till mötes i stor utsträckning är de tre arbetsgruppernas rapporter mer balanserade. Men Martin Wästfelt, PTK:s förhandlingschef, vill dock inte kommentera innehållet i detalj.

– Ingenting är klart. Det är många svåra och stora frågor som ska förhandlas men de här rapporterna skapar goda förutsättningar för de fortsatta förhandlingarna. Nu är flera av de frågeställningarna som vi ville titta närmare på tydliggjorda och det är ett stort värde. Det är viktigt att komma ihåg att detta inte är förslag utan underlag för en fortsatt förhandling, säger han.

Martin Wästfelt vill i stället lyfta fram helheten med rapporten och poängterar att frågorna hänger ihop.

– Om man som vi vill åstadkomma en stärkt anställningstrygghet går det inte att isolera en fråga. Utan då måste man få komponenterna anställningsskydd, omställningsskydd, kompetensutveckling och ekonomisk trygghet på plats.

Almegas arbetsgivarpolitiska chef, Stefan Koskinen, säger i ett pressmeddelande att man kommer behandla de tre områdena som en helhet.

– Arbetsgruppernas tre rapporter kommer till och med slås samman till ett enda dokument för att förhindra att vissa delar ska få vingar. Förhoppningen är att vi kan enas om en helhetslösning som tar ett bredare grepp på hur arbetsmarknadens spelregler ska anpassas utifrån dagens förutsättningar, säger han.

3 arbetsgrupper

 Svenskt Näringsliv, LO och PTK beslutade i vintras att tillsätta tre arbetsgrupper för att ta fram underlag för fortsatta förhandlingar:

  • Anställningsskyddsregler (under ledning av Erland Olauson, jurist).
  • Ett förstärkt system för omställning (under ledning av Cecilia Fahlberg, Unionens tidigare ordförande).
  • Kollektivavtalad arbetslöshetsförsäkring (under ledning av Anders Ferbe, IF Metalls tidigare ordförande).

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

”Jag är trött på att bli uppsagd” – spelutvecklaren som vill lämna dataspelsbranschen

Efter decennier av tillväxt i dataspelsbranschen har kurvan vänt. Många sägs upp och i regel innebär det utköp. ”Jag är trött på att bli uppsagd och vill lämna branschen”, säger Arend Stührmann, uppsagd för fjärde gången.
Sandra Lund Publicerad 22 januari 2026, kl 06:01
Arend Stührmann står mot en grå vägg och blickar in i kameran. Han bär svarta glasögon och svarta kläder, och ser allvarlig ut.
Arend Stührmann har arbetat i dataspelsbranschen i över 15 år och i flera länder. Efter upprepade utköp vill han nu stanna i Sverige – men överväger att lämna branschen. Foto: Åke Ericson

Arend Stührmann må vara född i Tyskland, men under sin 15 år långa karriär inom dataspelsbranschen har han jobbat på företag i Australien, på Island, i Kanada, Storbritannien, Tyskland flera gånger och sedan snart 4 år i Sverige.

– Jag är trött på att flytta för att få jobb. Vi har köpt bostadsrätt, jag och min fru har svenska vänner utanför jobbet och Sverige är en bra plats att leva på. Men jag är också trött på att bli uppsagd.

Ett tag skolade han om sig till snickare för en mer stabil tillvaro. Men han hade också fyllt 40, och att då komma in som ny byggnadsarbetare blev för tungt.

Det är inget unikt att flytta runt i världen för den som jobbar med att utveckla dataspel. Inte heller att bli utköpt. 

Det är så det går till, även i Sverige där vi egentligen har ett system med lagar och kollektivavtal som ska reglera hur uppsägningar vid arbetsbrist går till.

Utköpt för andra gången 

Arend Stührmann har lärt sig den svenska modellen, i alla fall teoretiskt.

Från dag ett i Sverige gick han med i facket. Han säger sig ha med det hemifrån, han har fortfarande farfaderns stämpelböcker med klistermärken från förtroendeuppdrag i tyska IG Metall.

I början av året var det dags igen. 

Han blev utköpt av den franska speljätten Ubisoft. Det blev därmed andra gången han blev utköpt på grund av arbetsbrist i Sverige.

Välfärd lockar många i dataspelsvärlden

Han får nu ersättning från a-kassan och går utbildningen som Arbetsförmedlingen anvisat till.

– Men många unga och människor från andra länder står helt utan sådant. Stockholm lockar många i dataspelsvärlden, flera bra studior finns här. Liksom välfärdssystemet. Men få känner till att arbetsmarknaden inte är en del av det, att man själv måste sätta sig in i den.

Ständig tillväxt sedan 1990-talet, peak under pandemin och evigt inflöde av unga från hela världen som vill jobba med dataspel, gör att sådant som anställningsvillkor och arbetsmiljö inte alltid är prio ett, enligt Arend Stührmann.

Nu har det mattats av.

 

 

Arend Stührmann i lång svart läderrock promenerar ut ur bild. I bakgrunden syns en tegelvägg med stora fönster.
Arend Stührmann har jobbat i dataspelsföretag i hela världen, och mönstret med att bli uppsagd när produkten är klar är globalt. Nu vill han stanna i Sverige. Foto: Åke Ericson

Det är inte helt lätt att exakt veta hur branschen mår i Sverige. Svängningarna syns inte alltid i offentlig statistik.

Enligt statistik över varsel inom yrkeskoder 61 och 62 ”databehandlingsverksamhet”, som Kollega begärt ut från Arbetsförmedlingen, varslades 1 515 personer fram till och med oktober i år. Det är färre än de senaste två åren.

Utköp döljer krisen i statistiken över uppsägningar

Men varslen säger inte mycket, just eftersom de flesta blir utköpta. Då syns man inte i statistiken, utan det blir en uppgörelse mellan anställd och arbetsgivare.

På Arend Stührmanns studio blev till exempel en femtedel utköpta tillsammans med honom. Och Ubisoft där han jobbade är inte det enda spelbolag som gjort sig av med folk i år.

– Jag förstår varför företag gör så här, de bedriver inte välgörenhet. Om pengarna inte räcker, räcker de inte. Egentligen tror jag att spelbranschen normaliseras nu när det gäller efterfrågan. Pandemin var ett undantag, säger Arend Stührmann.

Så han blev inte förvånad när ”head of studio” närvarade vid stormötet där i början av året. Det som brukar sägas sades: ”Ekonomin går inte så bra”, ”många utmaningar”, ”finns ingen annan lösning”, ”vi måste tyvärr säga upp”.

Samma dag fick Arend Stührmann veta att han blev av med jobbet.

– De vill ofta behålla de yngre. Vi äldre med mer erfarenhet är också ofta dyrare.

 

Kollektivavtal fanns inte, men Arend Stührmann och en kollega är fackligt förtroendevalda. De agerade ändå. Gick igenom kollegors utköpsavtal och fick gehör för förbättringar som längre uppsägningstid med lön, tjänstepension som arbetsbefriade, med mera.

Kan man säga nej till att bli utköpt?

– Ja, men då får du räkna med att det kan leda till något sämre. Skriver man under har man ju en garanti. Jag har också sett andra företag än just Ubisoft som utnyttjar den osäkerheten.