Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Las: Det förhandlar parterna om

Slopa anställningsformen allmän visstid och tillåt undantag i turordningsreglerna baserat på antalet uppsagda. Det är två frågor som arbetsgrupperna i las-förhandlingarna mellan fack och arbetsgivarna tittar på.
Ola Rennstam Publicerad
Vilhelm Stokstad / TT
Arbetsmarknadens parter tittar bland annat på att slopa anställningsformen allmän visstid. Vilhelm Stokstad / TT

Den 1 juni presenterades den statliga utredning om reformerad arbetsrätt, som var ett krav från regeringens samarbetspartier i det så kallade januariavtalet. Enligt förslaget ska det bli fler undantag från turordningslistan och lättare att säga upp den som missköter sitt jobb. Förslaget mötte omedelbart kritik, både från fackligt håll och från ledande socialdemokrater och vänsterpartister.

Läs mer Las-förslag: Skyldighet att utbilda anställda

Tanken är att förslaget ska bli lag från och med 2022 såvida inte arbetsmarknadens parter träffar en överenskommelse. Svenskt Näringsliv, LO och PTK pausade förhandlingarna, på grund av avtalsrörelsen, men kommer att återuppta dem i augusti. Senast den sista september ska man ha kommit överens.

Sedan i vintras har parterna bedrivit fördjupningsstudier på tre områden för att underlätta fortsatta förhandlingar. Det handlar om anställningsskydd, omställning vid uppsägning och en ny a-kassemodell.

Läs mer: Unionen hoppas på egen uppgörelse om las

Under fredagen presenterades innehållet: Utredarna har bland annat tittat på uppluckring av reglerna för uppsägningar och turordning, att slopa anställningsformen allmän visstid och att minska möjligheterna till så kallad hyvling, det vill säga arbetsgivarens rätt att minska arbetstiden.

Ett av få konkreta förslag handlar om att undantag från turordningsreglerna ska få göras i förhållande till hur många som sägs upp. Det skulle kunna appliceras lika på alla företag, oavsett storlek. I dag gäller undantag, enligt lag, för två anställda, men enbart för företag med högst tio anställda.

Läs mer: Så funkar las

Vidare har man utrett införandet av ett nytt studiestöd samt att även personer med visstidsanställningar ska kunna få stöd vid omställning. En av utredningarna har räknat på en modell där a-kassan skulle reformeras i grunden och bli kollektivavtalad för cirka 2,4 miljoner privatanställda.

Om den statliga utredningen gick arbetsgivarna till mötes i stor utsträckning är de tre arbetsgruppernas rapporter mer balanserade. Men Martin Wästfelt, PTK:s förhandlingschef, vill dock inte kommentera innehållet i detalj.

– Ingenting är klart. Det är många svåra och stora frågor som ska förhandlas men de här rapporterna skapar goda förutsättningar för de fortsatta förhandlingarna. Nu är flera av de frågeställningarna som vi ville titta närmare på tydliggjorda och det är ett stort värde. Det är viktigt att komma ihåg att detta inte är förslag utan underlag för en fortsatt förhandling, säger han.

Martin Wästfelt vill i stället lyfta fram helheten med rapporten och poängterar att frågorna hänger ihop.

– Om man som vi vill åstadkomma en stärkt anställningstrygghet går det inte att isolera en fråga. Utan då måste man få komponenterna anställningsskydd, omställningsskydd, kompetensutveckling och ekonomisk trygghet på plats.

Almegas arbetsgivarpolitiska chef, Stefan Koskinen, säger i ett pressmeddelande att man kommer behandla de tre områdena som en helhet.

– Arbetsgruppernas tre rapporter kommer till och med slås samman till ett enda dokument för att förhindra att vissa delar ska få vingar. Förhoppningen är att vi kan enas om en helhetslösning som tar ett bredare grepp på hur arbetsmarknadens spelregler ska anpassas utifrån dagens förutsättningar, säger han.

3 arbetsgrupper

 Svenskt Näringsliv, LO och PTK beslutade i vintras att tillsätta tre arbetsgrupper för att ta fram underlag för fortsatta förhandlingar:

  • Anställningsskyddsregler (under ledning av Erland Olauson, jurist).
  • Ett förstärkt system för omställning (under ledning av Cecilia Fahlberg, Unionens tidigare ordförande).
  • Kollektivavtalad arbetslöshetsförsäkring (under ledning av Anders Ferbe, IF Metalls tidigare ordförande).

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.