Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Så upptäcker du fjäsk från medarbetare

Handen på hjärtat – är du verkligen en så genial chef som vissa av dina medarbetare hävdar? Eller är du måhända måltavla för oförblommerat fjäsk?
Johanna Rovira Publicerad
Fall inte för frestelsen att uppmuntra fjäskaren. Illustration: Mia Nilsson

Två av tre chefer har upplevt att anställda fjäskar för dem, visar en undersökning gjord för några år sedan. Men att upptäcka fjäsk är inte alla gånger så lätt. Vi vill ju så gärna bli bekräftade för de fenomenala personer vi anser oss vara, och var går gränsen mellan fjäsk och vanligt hederligt beröm? Här följer några exempel då du bör dra öronen åt dig.

Hyllningskör med jubelsång

Får du stående ovationer av en anställd varje gång du presenterar en ny idé kan det vara läge att fundera på varför, även om dina idéer alltid är exceptionellt bra. Det är faktiskt inte optimalt att få ständigt medhåll, hur bra det än känns för stunden. Ett sätt att avgöra om det rör sig om fjäsk eller gediget beröm, är att flika in en urbota korkad idé emellanåt och se om jubelklangen är lika hög som vanligt.

Springer ärenden

En anställd erbjuder sig att slicka dina skosulor. Det är sinnebilden för en fjäskare, eller en så kallad bruntunga (förutsatt att du har bruna skor alltså annars är tungan brun av andra orsaker). I verkliga arbetslivet är det nog högst ovanligt att en fjäskare erbjuder sig att göra just det, såvida hen inte är skofetischist, men det kan finnas andra tjänster som en bruntunga ställer till förfogande, sådant som går utöver hens befattningsbeskrivning. Rasta din hund, sy i knappar i din blus, laga din punktering etc. Hur jobbigt det än kan vara är det säkrast att tacka nej till dylika erbjudanden för att undvika framtida konflikter med facket, om inte annat.

Skriftliga budskap

En anställd dyker upp med tatueringen: Jag har världens bästa chef. Det kan ju mycket väl vara så att budskapet stämmer, men en sådan handling torde ändå få din fjäskradar att ge utslag. Även kaffekoppar, pokaler och t-shirtar med liknande text kan sorteras in under kategorin överdrivet lismande. Det smartaste är att stå emot frestelsen att Instagrama/lägga upp bilder på Linkedin för att låta bli att uppmuntra sådant beteende.

Gåvor och presenter

Ett rött äpple på skrivbordet är en klassiker i fjäsksammanhang. I dagens arbetsliv, med fruktkorgar på varje anständigt kontor, är sannolikt äpplet utbytt mot något mer exklusivt – en lyxig handkräm, en par hemtovade tofflor eller en burk fjolårets Oskar (förutsatt att du gillar surströmming – annars kan det tolkas som en ren förolämpning). Det kan självklart vara en akt av omtänksamhet och uppskattning att du får något som du tidigare hintat om att du vill ha, men det kan vara vanskligt att sätta i system att önska dig saker, eftersom det lätt kan uppfattas som en smula oetiskt.

Utmärkelser

Du blir nominerad till årets chef. Möjligen är du värdig titeln, men en eller en handfull tillsynes nöjda medarbetare gör dig faktiskt inte förtjänt av den. Ett sätt att utveckla din fjäskradar är att notera hur alla andra medarbetare beter där din genialitet prisas. Sitter några tysta och stirrar ner i golvet är det ett säkert tecken på att det handlar om skamlöst fjäsk, liksom himlande ögon, nervösa ryckningar och hysteriska gapskratt.  

Fjäsk speglar dig som chef 

  • Om det är tydligt vilken kompetens och prestation som krävs för löneökning, bra arbetsuppgifter eller befordran, minskas risken för fjäsk. Den chef som har fjäskande medarbetare bör fundera över om hen varit för otydlig. 
  • Har chefen låg självkänsla och kanske lider av imposter syndrom, alltså känner sig som en bluff, är det lätt att suga åt sig av fjäsket. 
  • Det gäller att chefen förhåller sig helt neutral till lismandet. Det värsta man kan göra som chef är att ge favörer till de som fjäskar. Det  kan skapa osämja och utsätter fjäskaren för stor risk att bli utstött och mobbad.

Källa: Nina Jansdotter, beteendevetare.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Mellanchefen – arbetsplatsens kameleont

Mellanchefen ska vara lojal mot ledningen och samtidigt stå på god fot med medarbetarna. Att ständigt växla mellan olika roller gör positionen till jobbets kameleont, vilket skapar både stress och en känsla av otillräcklighet.
Lina Björk Publicerad 3 december 2025, kl 06:02
kameleont
Likt en kameleont kan mellanchefen behöva navigera i olika sätt att bete sig beroende på vem den pratar med. Foto: Colourbox

Kameleonter kan, nästan som en superkraft, ändra färg beroende på vilken omgivning den befinner sig. Och visst har de en likhet med mellanchefer, menar Daniel Tyskbo, som forskat kring deras roll på arbetsplatsen. 

Daniel Tyskbo
Foto: Malin Tengblad

– Mellanchefer är intressanta eftersom de ofta befinner sig i ett slags ingenmansland i organisationen. De är varken ”på golvet” eller i högsta ledningen, utan ska balansera lojaliteter åt båda håll – uppåt och nedåt. De förväntas vara tydliga chefer och samtidigt lyhörda medmänniskor. Det skapar en situation där de får ta ansvar men inte alltid har mandat att påverka, vilket bidrar till en särskilt komplex arbetsmiljö, säger han.

Mellanchefen är klämd likt en hamburgare mellan två bröd. Det kan i värsta fall leda till att man behöver agera i strid mot sina värderingar. Vid en nedskärning kan arbetsgivaren exempelvis har valt ett spår som drabbar verksamheten hårt, samtidigt som du som chef har kämpat för ett annat alternativ. I det fallet kan det vara tufft att gå tillbaka till gruppen med det beskedet, samtidigt som du ska vara språkrör för beslutet.

Mycket att säga till om och stort ansvar

Mellanchefen Kalle Löfqvist har Ikea som arbetsgivare och har skrivit en roman med den dramatiska titeln ”Mellanchefens hämnd”. Boken handlar om mellanchefen Veronica som efter många år på samma arbetsplats känner att hon hamnat i kläm – i ett vakuum mellan sina medarbetare och ledningen.

Detta är dock inget Kalle upplever på sin arbetsplats. Däremot känner han igen sig i att ibland vara verktyget som utför något arbetsgivaren har bestämt. Och att veta mer än han kan berätta. 

Mellanchef är en spännande titel då du har mycket att säga till om samtidigt som du har mycket ansvar. Det är en stor uppgift att vara lagom detaljerad vid förändringar. Du vill inte hålla de anställda ovetandes om vad som är på gång, men samtidigt inte skapa oro i onödan. Där handlar det mycket om hur man kommunicerar om beslut och sedan föregå med gott exempel, säger han. 

Kalle Löfqvist
Mellanchefen Kalle Löfqvist på Ikea tycker att det är en utmaning att vara lagom detaljerad vid förändringar. Foto: Sebastian Borg

Kompis och befälhavare

I sin forskning har Daniel Tyskbo identifierat två stora utmaningar för mellanchefer. Den första är ”ledare–följare-pendlingen” där de både ska leda sina medarbetare och följa sina egna chefer. Den andra är växlingen mellan att vara ”kompisen” som skapar relationer och ”befälhavaren” som fattar beslut. 

Att hela tiden byta mellan rollerna riskerar att skapa osäkerhet kring identiteten som chef. Precis som kameleonten anpassar sig efter sin omgivning, tvingas mellanchefer ständigt ändra språk, stil, ledarskap – beroende på vem de talar med. Det är en kompetens, men det kan också bli en belastning om man inte får stöd i att hantera det.

Den här typen av beteende kan leda till en känsla av otillräcklighet. Många mellanchefer uttrycker att de aldrig riktigt känner att de räcker till – inte för ledningen, inte för medarbetarna och ibland inte ens för sig själva. Det här kan i förlängningen påverka både motivation, psykisk hälsa och lojalitet till yrkesrollen.

53 %

... av yngre mellanchefer globalt upplever dagligen måttlig till hög stress på jobbet, visar en rapport från Manpowergroup.

Lösningen på problemet är mer komplext än ledarskapsutbildningar menar Daniel Tyskbo. Ett första steg är i stället att synliggöra de spänningar som mellanchefer lever med varje dag och prata öppet om vad som förväntas av rollen. 

Ett enkelt sätt kan vara att ”nu pratar jag som chef, nu pratar jag som din kollega” för att skilja på hattarna. På det sättet minskar risken att hamna i en otydlig mittenzon.

Kalle Löfqvist håller med. 

Det är viktigt att inte förlora sig själv i rollen. Det finns ingen anledning att förställa sig. Jag brukar tänka på en rimlig mittenväg: det är inte viktigt att bli kompis med alla, men att stå för en värdegrund och ryggrad som är empatisk.  

Han trycker också på att som chef inte dras med i de känslostormar som kan uppstå vid förändringar. 

Även om det är svårt så försöker jag alltid försöka bygga upp en känsla av positiv rörelse i förändringar. Att själv hamna i gnäll och missnöje tillsammans med en arbetsgrupp, kommer bara att förlänga problemen, säger Kalle Löfqvist.

 

Mänskliga stödet viktigast för mellanchefen

En annan viktig punkt är, enligt forskningen, att hitta ett förhållningssätt till sina egna gränser. Att acceptera att du inte kommer att göra alla nöjda – och att våga kommunicera både uppåt och neråt om vad som fungerar och inte fungerar.

Det som underlättar är ett situationsanpassat ledarskap där man kan växla mellan närhet och tydlighet. Att kunna vara empatisk utan att ge avkall på sitt uppdrag. Men det kräver också reflektion och forum där mellanchefer kan prata om dilemman med andra i samma roll – inte för att hitta rätt svar, utan för att känna igen sig och normalisera det som annars lätt känns som ett personligt misslyckande.

12 %

... av mellanchefer har upplevt mobbning på arbetsplatsen, enligt en undersökning från Linköpings universitet.

Verktyg som kan underlätta är exempelvis chefsforum, kollegial handledning och tydliga mandatbeskrivningar, där det blir tydligt vad som förväntas av dig som chef. Men enligt Daniel Tyskbo är det viktigaste stödet det mänskliga – att inte känna sig ensam. 

Det går inte att underskatta trösten i att mötas och inse att andra brottas med samma frågor, och att få ett erkännande för den komplexa roll man har. Från ledningens sida behövs realistiska förväntningar, från kollegor behövs ömsesidigt stöd, säger han.

KÄNNER DU DIG KLÄMD?

Louise Berntorp, MARKNADSCHEF HBS NORDIC, MALMÖ.

Louise Berntorp

– Jag har varit mellanchef på många arbetsplatser. Där jag har haft ledningens öra har jag kunnat bolla frågor, fatta beslut och haft mandat att utföra dem.

– Men jag har även erfarenhet av företag där ledningen inte stöttat, där jag inte haft mandat och inte blivit lyssnad på. Det blir komplicerat då du inte kan säga det till din arbetsgrupp. Då har det varit bra att prata med andra mellanchefer. I dag har jag ena foten i teamet och andra i ledningsgruppen, vilket jag stormtrivs med.
 

Philip Carlson, KONSULTCHEF INVENCON, KARLSTAD.

Philip Carlson

– Det är en dynamisk roll. Jag får påverka och genomföra strategiska beslut. Det kräver flexibilitet och förmågan att snabbt kunna anpassa sig. Det är utmanande – men också precis det som gör jobbet så givande.

– Uppgiften är att översätta våra uppdrag till något som känns meningsfullt och inspirerande för varje ingenjör – så att de inspireras och har roligt. Samtidigt får jag påverka samtal med ledningen om hur vi skapar trivsel, och engagemang, vilket på sikt leder till bra resultat.
 

Martin Popovac, GRUPPCHEF WSP SVERIGE, UMEÅ.

Martin Popovac

– De utmaningar jag ser i rollen som mellanchef är att hela tiden behöva anpassa sitt ledarskap och sitt arbetssätt efter vad den högre ledningen beslutar och vad omvärlden har för önskemål, behov och krav. Du kommer att behöva vara budbärare för beslut som påverkar arbetsgruppen positivt, men även för beslut som påverkar negativt.

– Det innebär också att du måste – förutom att hantera dina egna dagliga arbetsuppgifter i uppdrag och projekt – jonglera personalfrågor, medarbetarutveckling, coachning, anbudsarbete, sälj och samordning och samtidigt hitta en riktigt bra balans mellan arbetsliv och privatliv. Det är krävande, men också väldigt utvecklande.
 

Johan Duvander, SERVICE SALES & DELIVERY MANAGER, MTS SYSTEMS CORPORATION, GÖTEBORG.

Johan Duvander

– Jag jobbar i ett globalt företag och den största utmaningen är att översätta arbetsgivarens globala vision till något som berör oss lokalt. Att förklara hur stora strategier och mål rör oss. Det gör jag genom att paketera om information och hitta saker i målen som är relaterande.

– Sedan har jag privilegiet att ha kollegor i Europa som har samma titel som jag, så där finns stöd att hämta.