Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Minska stressen med rätt andning

Med rätt andningsteknik kan du förbättra ditt välmående. Medveten andning kan både minska stress och skärpa koncentrationen.
Publicerad
Klas Sjöberg
Ulrica Norberg, andningscoach och yogalärare. Klas Sjöberg

Visste du att vi människor tar upp till 30 000 andetag per dag?

– Det är lätt att ta andningen för given för att den fortgår så länge vi lever. Tills den inte gör det längre, säger Ulrica Norberg, andningscoach, yogalärare och författare till boken Andas – livet händer mellan två andetag.

Hon berättar att flertalet studier visar att om vi bara tränar andningen en kort stund varje dag skulle vi må mycket bättre.

– Med enkla grepp kan vi nämligen påverka andningen, balansera sinnet, skapa bättre cirkulation i kroppen och stärka nervsystemet.

Att lära sig rätt andningsteknik är inte svårt, men kräver lite träning.

Ulricas eget andningsintresse började redan som barn.

– Min fascination föddes via film och teater, då jag hittade på lekar där jag försökte imitera olika karaktärers andetag. Kärlekssmurfens lätta andetag, E.T.:s tunga andning och Darth Vaders väsande andetag i Star Wars.

När Ulrica Norberg blev äldre utbildade hon sig till yogalärare och fortsatte att studera andningsteknik. Bland annat intresserade hon sig för den indiska tekniken Pranayama, som spelar en grundläggande roll i yoga och meditation. Pranayama består av ett flertal andningsövningar för olika syften. Varje övning fokuserar, enligt metoden, på olika resultat och respons i vårt nervsystem.

Andningen är grunden för livet, en enkel ›medicin‹ som vi alla har tillgång till och kan utöva

Ulrica Norberg återkommer till hur viktigt det är att vi medvetandegör andningen.

– Med rätt andning kan vi få bättre fokus och koncentration, dämpa stress eller bli mer alerta. På morgonen kan vi andas oss till mer energi. Och tvärtom, är vi uppe i varv kan andningen lugna oss.

Hon förklarar att ett vanligt misstag många gör är att vi andas för snabbt och forcerat, vilket gör att andningsmusklerna och organen inte får arbeta rätt och riktigt. Det gör oss stressade och ofokuserade.

Ulrica Norberg har märkt att intresset för andning och andningsträning har ökat i och med corona. Hon tror allt fler i framtiden kommer att upptäcka andningens läkande kraft.

– Andningen är grunden för livet, det är en enkel ”medicin” som vi alla har tillgång till och kan utöva. Dessutom är den helt gratis.

 

5 andningsövningar

1. NÄR DU BEHÖVER ENERGI (bra att börja dagen med)

Sätt dig upp i sängen. Stretcha åt höger och andas in, tillbaka till center och andas ut, sedan åt vänster och andas in, tillbaka till center och andas ut. Svanka ryggen och andas in, ”runda” ryggen och andas ut. Upprepa tre gånger.

Sträck armarna rakt upp mot taket och spreta med fingrarna. Andas in och räkna sakta till tre, andas ut och räkna till tre. Upprepa fem gånger. Sänk armarna.

Ställ dig upp och kom upp på tå och andas in, sänk hälar och andas ut. Upprepa fem gånger.

 

2. NÄR DU BEHÖVER FOKUS

Sitt bekvämt. Sträck på dig och sätt händerna på var sin sida om bröstkorgen i höjd med mellangärdet.

Du ska känna revbenen under händerna. Andas ut och blunda. Andas in och låt bröstkorgen svälla under händerna tills andningen saktar in av sig själv. Andas ut långsamt tills luften har sipprat ut ur lungorna.

Ta tio andetag och koncentrera dig på att göra andningen långsam, smidig, forcera inte. Fokus ligger på att låta andningen komma ner till mellangärdet och att andas lugnt, men även att stretcha andningen.

 

3. NÄR DU BEHÖVER MOTIVATION

Sitt på en stol och böj dig fram så att magen och låren möts. Låt armarna sänka sig ner mot golvet, axlarna stöttas av knän, låt huvudet hänga mjukt mellan benen. Försök att ta några andetag där utandningen är lite längre. Blås ut genom munnen.

Stäng sedan munnen men slappna av i käke och kinder. Bit inte ihop utan låt bara läpparna komma lätt samman.

Låt nu inandningen gå i tre steg, i intervall: Andas in, paus, andas in lite mer, paus, andas in lite mer, paus. Andas ut långsamt. När du andas in kan du räkna till tre och när du andas ut räkna sakta till 6 (på sikt till 9).

Upprepa åtta gånger. Kom sedan sakta upp till sittande, ta några lugna andetag och känn hur energin växer upp längs ryggraden.

 

4. NÄR DU BEHÖVER LUGN (bra vid sömnsvårigheter)

Sitt bekvämt på en stol eller på golvet mot en vägg. Sträck på dig. Placera fingertopparna på hjässan ovanför öronen. Stäng tragus – de små flikarna som buktar ut över öppningen till ytterörat – med tummarna.

Slappna av i käke, tunga och kinder. Andas in och lyssna på andetaget i mitten av huvudet. Andas ut och lyssna på andetaget. Ta tio andetag. Försök att långsamt förlänga andetagen utan att forcera.

Lägg dig sedan ner och vila i några minuter för att komma i balans.

 

5. NÄR DU BEHÖVER STRESSA AV

Ligg på golvet med underbenen på en stol. Lägg händerna på buken, under naveln, och andas in i händerna, andas ut och låt kroppen få ”smälta” ner mot golvet. Repetera 20 andetag. Fokus ligger på utandningen, att följa tyngdlagen och låta spänningarna ”pysa” ut på utandningen genom känslan att göra kroppen tyngre. Sticker tankarna i väg, koncentrera dig på var du har händerna. Använd händerna som ett ”tankeankare”.

Läs mer:

10 sätt att tagga ner

Somna på två minuter 

 

Text: Katarina Markiewicz

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så bromsar du stress på jobbet – träna självmedkänsla

Att ta hand om sig själv är inte mesigt, utan stärker din hälsa. Både du och jobbet har allt att vinna på självmedkänsla, enligt psykologen Sofia Viotti, aktuell med en ny bok om hur man gör.
Elisabeth Brising Publicerad 6 december 2024, kl 06:04
Kvinna mediterar med händerna vid hjärtat.
Pröva att ge dig själv lite medkänsla i arbetsvardagen, istället för att lägga ok på börda med självkritik. Självmedkänsla kan göra att du mår bättre och orkar mer på sikt. Foto: Shutterstock

Känner du dig otillräcklig? Du är inte ensam. Men enligt psykologen Sofia Viotti finns en risk att du reagerar med att pusha och kritisera dig själv, vilket bara förvärrar ditt mående. 

Först när du tar hand om din hjärnas och kropps behov med medkänsla kan du göra kloka förändringar menar hon. 

Sofia Viotti.
Sofia Viotti, leg. psykolog och författare. Foto: Eva Lindblad/1001bild.se

– Det saknas kunskap om hur människans hjärna och kropp fungerar i relation till arbete, säger Sofia Viotti, aktuell med boken Självmedkänsla på jobbet. 

Självmedkänsla handlar om att ha ett förhållningssätt till sig själv där man kan stanna upp och ta hand om sig, snarare än att kritisera. 

– Det innebär att man är sin egen stöttande, trygga mentor och kan hjälpa sig själv vid svårigheter, förebygga problem och skapa välmående, säger Sofia Viotti.

Hon liknar det vid ett förhållningssätt som en lugn empatisk förälder har till sitt barn. 

Självmedkänsla

Självmedkänsla är en del i compassionfokuserad terapi grundad av den brittiske professorn Paul Gilbert. Den amerikanska psykologiforskaren Kristin Neff har också forskat om förmågan.

Tre system som strävar efter balans

Medkänslans psykologi beskriver lite förenklat hjärnans och kroppens aktivitet som tre olika system som strävar efter att vara i balans: Driv, hot och lugn. 

Drivsystemet ger oss energi att utmanas och utvecklas mot våra mål.

Hotsystemet ska göra oss alerta på faror så att vår kropp reagerar med ilska, flykt eller frysrespons. 

Det tredje, lugn och ro-systemet, reglerar och balanserar de andra två systemen.

Vid stress och känslor av obehag behöver vi aktivera mer av lugn- och ro-systemet i kroppen för att må bättre. 

– Lugn och trygghet gör att vi kan återhämta oss. Men ofta har man alldeles för mycket aktivitet i driv- och hotsystemet på jobbet – man är för uppstressad helt enkelt, säger Sofia Viotti. 

Vi vill ha en blandning av driv och lugn när vi arbetar. Vi har våra mål, men vill också känna oss trygga. 

– Vid stress blir delar av hjärnan delvis blockerade, säger Sofia Viotti. 

Samtidigt är hot-systemet viktigt att ha tillgång till, betonar hon, för det kan signalera: Det här blir inte bra, för mig eller andra, vilket kan ge en energi att sätta gränser och förändra livet. 

Komma i kontakt med sund ilska

Det är lätt att bara stänga av känslor och köra på vid stress. Personer som har svårt att känna trygghet har dessutom ofta som strategi att använda sig av driv-systemet för att försöka reglera ner sitt inre obehag enligt Sofia Viotti. 

Sätt ord på obehaget i stället föreslår psykologen. Vad är det som inte fungerar? 

Ibland behöver du komma i kontakt med en sund ilska. Ofta innebär självmedkänsla att du måste börja gränssätta mot andra, lugnt och sakligt. 

Olika lätt att börja med

För en del är det mer naturligt att uttrycka behov och ta hand om sig själva, för andra betydligt svårare.

– Har man haft känslomässig trygghet i sin uppväxt får man med sig självmedkänsla automatiskt. Men har man inte haft det är det något man behöver utveckla och öva upp, säger Sofia Viotti. 

Arbetsklimat som aktiverar hotkänslor

Många jobb i dag ökar på aktiviteten i hotsystemet i kroppen enligt Sofia Viotti. Det kan bero på för hög belastning, kontrollerande beteenden av chefer, att man blir bestraffad om det blir fel, att det finns en hård stämning eller mycket konkurrens. 

Ett otryggt arbetsklimat ger sämre hälsa enligt studier och en osäker anställning kan till och med leda till för tidig död, vilket Kollega rapporterat om tidigare. 

Du skriver  i din bok att det är ett problem att färre är fackligt aktiva, hur menar du då?

– Saker läggs på individen i samhället, vi blir lämnade ensamma. Du ska sätta gränser och hantera stress, men det är enormt mycket mer effektivt om vi är många som går ihop och vägrar göra mer. 

Stoppa stresstankar med självmedkänsla

1. Stanna upp och bli medveten. Lägg märke till din tanke om otillräcklighet och hur du försöker kompensera för den. 

2. Ta hand om obehaget du känner i situationen. Lägg fokus mot kroppen. Lägg en hand på hjärtat. Säg till dig själv: Jag kan ta hand om det här. 

3. Var förstående mot dig själv och att du lätt fastnar i tankar om otillräcklighet. Säg till dig själv: Inte konstigt att jag reagerar så här med min uppväxt, eller mina tidigare erfarenheter. 

4. Undersök om det finns några andra känslor eller kroppsliga behov att hand om bakom tankarna. Ofta behöver du komma i kontakt både med en önskan att ta hand om dig själv och en ilska som hjälper dig sätta sunda gränser. 

5. Pröva att agera på ett nytt sätt som du tror blir mer hjälpsamt för dig. Obs! Hoppa inte över detta steg.

Här kan du lyssna på Sofia Viottis övningar i självmedkänsla från boken.