Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Anställda oroliga för att återvända till kontoret

Allt fler vaccineras mot covid-19. Men när samhället öppnar upp finns en oro bland anställda att gå tillbaka till arbetsplatsen för tidigt.
– Medlemmar ser risker med att företag släpper på restriktionerna, säger Markus Wiberg, på Unionen.
Lina Björk Publicerad
Shutterstock
Många arbetsgivare anser att de ”smittsäkrat” kontoret och att det då är fritt fram för anställda att komma till jobbet. Shutterstock

Många tjänstemän har jobbat hemma i över ett år. Men alla företag har inte erbjudit sina anställda att utföra arbetet på distans. P4 Uppland rapporterade nyligen om en fältsäljare och hennes kollegor som, sedan en tid tillbaka, tvingats återgå till fysiska möten med kunder

– Företag som har haft det tufft accepterar att öppna upp, man tycker att det är okej med fysiska möten för att de har en ekonomisk drivkraft att skapa resultat och överleva, säger Markus Wiberg, regionchef på Unionen Uppland.

Läs mer: Trots pandemin Säljare tvingas åka på konferens

I Uppland är det framför allt tjänstemän som jobbat inom logistik, läkemedelsbranschen och transportnäringen som har hört av sig till Unionen med frågor kring arbetsgivarens rätt att beordra anställda att vara på plats.

Men vad som gäller är inte alls solklart. Även om arbetsgivare är skyldiga att följa de råd som Folkhälsomyndigheten ger för att förhindra smittspridning och låta anställda i den mån det går jobba hemifrån, anser många arbetsgivare att de ”smittsäkrat” kontoret och att det då är fritt fram att komma till jobbet.

– De råd vi kan ge är att man ska påtala att man är orolig, att man ser arbetet som en risk och att arbetsgivaren ska vidta åtgärder, som hemmajobb eller att ytterligare säkra upp kontoret.

– Om arbetsgivaren inte lyssnar kan man ta kontakt med sitt arbetsmiljöombud och facket kan göra en riskbedömning, och om det behövs stoppa arbetet, säger Markus Wiberg.  

Läs mer: Sjuk på jobbet kan leda till uppsägning

I Unionens region Sydost känner man igen oron från medlemmar, främst bland dem som tillhör en riskgrupp.

– De frågor vi har fått har i många fall kommit från personer som tillhör riskgrupper. Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsplatsen anpassas efter de anställdas förutsättningar. I starten av pandemin var det dock flera arbetsgivare som var låsta på att kontoret ska vara utgångspunkten, trots att det var fullt funktionellt att arbeta på distans eller hemifrån. Detta är något arbetsgivare måste omvärdera för vi inte vet hur länge det här tillståndet varar, säger Bettina Johansson, som är regionchef på Unionen Sydost.

Markus Wiberg på Unionen Uppland räknar med att fler medlemmar kommer att höra av sig ju mer samhället och arbetsplatserna öppnar upp och poängterar att facket måste vara på tårna då.

– Vi behöver vara där och driva frågan om säkerhet och hälsa för de anställda. Se till att arbetsgivaren inte går för fort fram, göra ordentliga riskbedömningar och samverka, säger han.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp

Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Petra.Rendik Publicerad 16 januari 2026, kl 11:16
Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven, arbetar med detaljer och positionering tillsammans med en hockeymålvakt under träning på is. Målvakten är en av ishockeyns mest krävande roller. Foto: Erik Abel

Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel? 

– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.

Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?

– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.

– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.

Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling instruerar en av lagets målvakter under ett ispass i Umeå. Repetition, detaljer och mental trygghet är centrala delar i arbetet med hockeyns kanske mest utsatta position. Foto: Erik Abel

Vad är roligast med ditt jobb?

– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.

Vad driver dig?

– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.

Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey


Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.

För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.

Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.

Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.

I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.

Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.

Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven


GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.

ÅLDER: 46.

BOR: Umeå.

BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.