Även om vintermörkret är på väg bort kan det vara lätt att nicka till vid skrivbordet på eftermiddagen. Och precis som datorn kan våra hjärnor behöva en omstart.

Torbjörn Åkerstedt – senior professor vid Karolinska institutet och Stockholms universitet – som forskar om sömn, stress och återhämtning, menar att hjärnan faktiskt blir lite vassare av en tupplur.

– Det är ju inte helt socialt accepterat att sova på arbetstid, det tas som ett tecken på lättja, men arbetet skulle bli effektivare om man tog en tupplur på jobbet. Det finns studier som visar att man presterar bättre på intelligenstest efter att ha sovit en stund. Inte mycket, men mätbart, säger han.

Även om det ännu inte finns någon studie som visar hur många hemarbetare som faktiskt lägger sig på sofflocket om dagarna, så tror professor Torbjörn Åkerstedt att det är vanligt. Särskilt runt tresnåret på eftermiddagen, då vår biologiska klocka har en öppning mot sömn.

– Som barn sover man sex–sju cykler om dagen, en av dessa cykler behåller man in i vuxen ålder. Alla har den, men det är inte alla som blir tillräckligt sömniga för att märka av den, säger han.

Det som avgör om man sover eller inte över huvud taget är hur mycket sömn man fått tidigare, vilken kvalitet den haft och hur mycket vakentid man har bakom sig. Har man sovit dåligt på natten så kan en tupplur på eftermiddagen kompensera för det. Men samtidigt kan tuppluren minska vårt sömnbehov på natten.

– Sover man för mycket för sent på dagen så tar det sannolikt längre tid att somna och man kommer att sova lite sämre. Har man en upphackad nattsömn så är tuppluren ett bra komplement, men då ökar också risken för att man bibehåller en upphackad sömn, säger Torbjörn Åkerstedt.

Hur lång en eftermiddagslur bör vara är alltså högst individuellt, beroende på behov och omständigheter. Men helst bör inte hjärnan hinna gå ner i djupsömnen, en halvtimme brukar vara en bra kompromiss, menar Torbjörn Åkerstedt.

– Om man sover längre och använder en väckarklocka för att vakna kan det vara så att man väcker sig när man kommit ner i djupsömn. Då går hjärnan mycket långsammare och man kan känna sig seg och ruggig när man vaknar. Vaknar man däremot spontant så har hjärnan börjat varva upp igen av sig själv, säger han.

Man presterar bättre på intelligenstest efter att ha sovit en stund

En effekt om vi kämpar emot när ögonlocken börjar falla ihop är att vi blir mindre sociala. Det är något sömnforskaren Tina Sundelin vid Karolinska institutet och Stockholms universitet sett i sina studier.

– Känner vi oss sömniga blir vi mindre motiverade att umgås med andra, vi är inte lika uppmärksamma och vi tänker inte lika snabbt som annars. Helst vill vi bara vara i fred och sova, säger hon.

Det här påverkar förstås hur vi är med andra, på jobbet till exempel. Dessutom, visar Tina Sundelins studier, har andra människor en tendens att inte vilja umgås med någon som är trött.

– Det kan ju bli ett problem på jobbet när vi till exempel är tvungna att sitta på ett möte trots att vi är trötta, säger hon.

Det finns alltså en paradox i att det inte är socialt accepterat att slumra till på jobbet. Om vi alla var lite mer okej med en tupplur skulle vi kanske bli lite mer alerta.

Nap pods

På olika håll i världen har företag och institutioner, exempelvis Google, Facebook och NASA, tagit fasta på fördelarna med att ta en rast mitt på dagen och inrättat sovstationer, eller nap pods, på arbetsplatserna, där de anställda kan koppla av en stund. Tina Sundelin tycker inte att det är fel att ta en tupplur då och då, men generellt är det bättre att sova på natten.

– Om det är så att man jobbar så mycket att nattsömnen blir lidande kanske det är bättre att göra något åt arbetsbelastningen än att uppmana folk att sova på dagen.

Text: Ulrika Sundström