Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Anställda får klumpsumma i stället för retroaktiv lön
Några förflugna ord på intranätet gjorde att anställda på Hitachi ABB Power Grids får en sudd pengar i stället för retroaktiv lön från 1 april. Detta trots att det inte fanns med i det märkessättande Industriavtalet.
När det nya Industriavtalet kom i slutet av oktober, var många Unionenmedlemmar besvikna över att det inte blev någon retroaktiv lön från 1 april. Men på Hitachi ABB Power Grids hade arbetsgivaren i våras gått ut på företagets intranät och meddelat de anställda att de kunde räkna med retroaktiv lön.
Läs mer: Lokal besvikelse över utebliven löneökning
– Den utfästelsen höll vi fackliga fast vid. Man får stå sitt kast, säger Marie-Louise Frennesson, förtroendevald i Ludvika.
Karin Ulvemark, förtroendevald i Västerås, som satt med i förhandlingarna som Unionenrepresentant på Hitachi ABB Power Grids koncernfack, menar att diskussionen med arbetsgivaren var ganska rimlig efter att förhandlarna lagt sina argument på bordet.
– När Industriavtalet var klart var vi snopna över att vi skulle tappa löneökningen för april-oktober. Men vi hävdade att våra medlemmar förväntade sig en löneökning från 1 april. Många medlemmar vet inte vad prolongering av avtalet innebär.
På decemberlönen kommer flertalet av de 3 800 anställda på företaget, som finns i bland annat i Ludvika, Piteå, Västerås, Landskrona och Figeholm, få ett engångsbelopp på 3 400 kronor i stället för retroaktiv lön. Det motsvarar sju månader av individgarantin på 485 kronor och ges till alla som var anställda den 1 april och fortfarande är det, oavsett facktillhörighet.
– Vi begärde så klart ett mycket högre belopp som vi tyckte var rimligt, men det här var vad vi kunde enas om, säger Karin Ulvemark.
– Det är väl här man brukar ligga om man får ut lägstanivå annars, men det är okej. Det känns bra att arbetsgivaren stått för vad de lovade. Det blir en välkommen julklapp för många på decemberlönen, säger Marie-Louise Frennesson.
Själv får hon däremot inte ut ett öre av pengarna. Hon har blivit befordrad och fick ny lön i oktober, därför undantas hon och får inte en spänn till för någon av månaderna. Detsamma gäller för alla i företaget som fått ny lön någon gång sedan 1 april.
– Ja, jag missar detta och flera andra i min grupp också. Det känns lite skumt att vi undantas helt och hållet, men jag gissar på att det handlar om tidsbrist, säger Marie-Louise Frennesson.
– Vi frågade hur många det rörde sig om som fått lönen justerad under perioden och hur stora summor det rörde sig om, men det fick vi aldrig se. Vi utgick från att det inte var så många, säger Karin Ulvemark.
Foto på Marie Louise Frennesson: Lars Dahlström
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Så vill regeringen minska löneskillnaden
I juli införs EU:s direktiv om lönetransparens i Sverige. Då ska arbetssökande få information om lönespann i god tid innan en förhandling. Dessutom blir det förbjudet för arbetsgivare att fråga en kandidat vad han eller hon tjänade på sitt förra jobb.
Artikeln har uppdaterats 19 januari.
För snart tre år sedan kom EU:s lönetransparensdirektiv. I dag, torsdag, presenterade regeringen sin lagrådsremiss för hur direktivet ska införas i Sverige.
Lagförslaget följer i stort den utredning om direktivet som presenterades 2024.
Den nya lagstiftningen innebär bland annat att arbetsgivare måste lämna information till arbetssökande om ingångslön eller ingångslöneintervall för tjänsten som ska tillsättas. Informationen ska lämnas i god tid innan löneförhandlingen, exempelvis i en platsannons. Det blir också förbjudet för en arbetsgivare att fråga en arbetssökande hur mycket han eller hon tjänade på sitt förra jobb.
– Syftet är att osakliga löneskillnader inte ska flytta mellan olika arbetsgivare. Nyanställda ska få en saklig lön redan från start, sa jämställdhetsminister Nina Larsson (L) på pressträffen.
Löneskillnader ska motiveras eller åtgärdas
Med de nya bestämmelserna har anställda dessutom rätt att få information om lönekriterier. En anställd ska också kunna få information om snittlöner för kollegor som utför lika eller likvärdigt arbete.
Större arbetsgivare blir skyldiga att sammanställa en lönerapport. Företag med mellan 100 och 249 anställda ska göra en sådan rapport vart tredje år. Större företag ska göra det årligen. I rapporten ska löneskillnaden mellan kvinnor och män framgå. Om löneskillnaden är fem procent eller mer ska arbetsgivarna antingen motivera löneskillnaden eller berätta hur den ska åtgärdas.
Alla arbetsgivare ska, precis som i dag, genomföra lönekartläggningar varje år. De nya bestämmelserna innebär dock att företag med färre än 25 anställda inte behöver göra skriftliga lönekartläggningar. I dag gäller det för företag med färre än tio anställda.
DO får extra pengar för tillsynen
De nya bestämmelserna blir en del av Diskrimineringslagen. Diskrimineringsombudsmannen, DO, har tillsyn över den. För att klara av tillsynen av de nya reglerna får DO 25 miljoner kronor extra i år och 34 miljoner kronor extra nästa år.
Lagförslaget ska nu till Lagrådet innan riksdagen fattar beslut om den. Den nya lagstiftningen ska gälla från den 1 juli.
Syftet med direktivet är att minska osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. År 2024 var den oförklarade löneskillnaden 4,6 procent, enligt Medlingsinstitutet. Bland privatanställda tjänstemän var skillnaden högre: 6,8 procent.
Artikeln har uppdaterats med ett förtydligande. Tidigare angavs att arbetsgivare måste skriva ingångslön i platsannonsen. Rätt är att arbetsgivare måste ge arbetssökande information om ingångslön, exempelvis i en platsannons.
