Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
När det nya Industriavtalet kom i slutet av oktober, var många Unionenmedlemmar besvikna över att det inte blev någon retroaktiv lön från 1 april. Men på Hitachi ABB Power Grids hade arbetsgivaren i våras gått ut på företagets intranät och meddelat de anställda att de kunde räkna med retroaktiv lön.
Läs mer: Lokal besvikelse över utebliven löneökning
– Den utfästelsen höll vi fackliga fast vid. Man får stå sitt kast, säger Marie-Louise Frennesson, förtroendevald i Ludvika.
Karin Ulvemark, förtroendevald i Västerås, som satt med i förhandlingarna som Unionenrepresentant på Hitachi ABB Power Grids koncernfack, menar att diskussionen med arbetsgivaren var ganska rimlig efter att förhandlarna lagt sina argument på bordet.
– När Industriavtalet var klart var vi snopna över att vi skulle tappa löneökningen för april-oktober. Men vi hävdade att våra medlemmar förväntade sig en löneökning från 1 april. Många medlemmar vet inte vad prolongering av avtalet innebär.
På decemberlönen kommer flertalet av de 3 800 anställda på företaget, som finns i bland annat i Ludvika, Piteå, Västerås, Landskrona och Figeholm, få ett engångsbelopp på 3 400 kronor i stället för retroaktiv lön. Det motsvarar sju månader av individgarantin på 485 kronor och ges till alla som var anställda den 1 april och fortfarande är det, oavsett facktillhörighet.
– Vi begärde så klart ett mycket högre belopp som vi tyckte var rimligt, men det här var vad vi kunde enas om, säger Karin Ulvemark.
– Det är väl här man brukar ligga om man får ut lägstanivå annars, men det är okej. Det känns bra att arbetsgivaren stått för vad de lovade. Det blir en välkommen julklapp för många på decemberlönen, säger Marie-Louise Frennesson.
Själv får hon däremot inte ut ett öre av pengarna. Hon har blivit befordrad och fick ny lön i oktober, därför undantas hon och får inte en spänn till för någon av månaderna. Detsamma gäller för alla i företaget som fått ny lön någon gång sedan 1 april.
– Ja, jag missar detta och flera andra i min grupp också. Det känns lite skumt att vi undantas helt och hållet, men jag gissar på att det handlar om tidsbrist, säger Marie-Louise Frennesson.
– Vi frågade hur många det rörde sig om som fått lönen justerad under perioden och hur stora summor det rörde sig om, men det fick vi aldrig se. Vi utgick från att det inte var så många, säger Karin Ulvemark.
Foto på Marie Louise Frennesson: Lars Dahlström
Att leda ett fackförbund kan ge mycket goda inkomster. Tidningen Arbetsvärlden publicerar i dag en lista på vad ordförandena i fackförbunden tjänar. Tidningen har dels tagit reda på vilken lön facktopparna har från sitt förbund, dels hur mycket de har i extrainkomster, exempelvis från styrelseuppdrag.
Högst lön – om man bortser från extrainkomster – har Andreas Miller, ordförande för Ledarna, som tjänar 160 500 kronor i månaden. Lägst lön har Tull-Kusts ordförande Johan Lindgren, med en månadslön på 20 850 kronor. Peter Hellberg, ordförande för Unionen, tjänar 122 877 kronor.
Om man räknar med facktopparnas extrainkomster blir listan en annan. Då toppar Ulrika Boëthius, ordförande för Finansförbundet. Hon tjänar 116 976 kronor, men har en total månadsinkomst på 470 783 kronor. Anledningen är främst att hon tidigare varit anställd på Handelsbanken och fortfarande tar del av bankens vinstdelningsprogram.
Även Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande, har betydande extrainkomster. Hennes lön är 110 540 kronor. Totalt tjänar hon dock 187 933 kronor. Extrapengarna kommer från styrelseuppdrag och rese- och bostadsförmåner, enligt Arbetsvärlden.
Ordförande, förbund, uppgiven och taxerad inkomst.