Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Arbetsgivarna: kom tillbaka till kontoret

Majoriteten av de anställda vill fortsätta jobba på distans när pandemin har blåst över. Arbetsgivarna vill dock att medarbetarna kommer tillbaka till kontoret. Det visar en färsk undersökning.
Lina Björk Publicerad
Fredrik Sandberg / TT
Trots att de flesta anställda vill fortsätta jobba hemifrån även efter coronan, vill deras arbetsgivare att de kommer tillbaka till den fysiska arbetsplatsen. Fredrik Sandberg / TT

Coronapandemin har tvingat arbetsplatser runt om i världen till nya arbetssätt både vad gäller det fysiska kontoret och de digitala lösningarna. Förändringen skedde dessutom på kort tid och de allra flesta anställda och chefer hade varken utbildning eller övning i att mötas, jobba och leda på distans.

Läs mer: Professor oroas över fortsatt distansarbete

I organisationspsykologen Mattias Elgs rapport, som gjordes på uppdrag av The Remote Lab, har han tittat närmare på hur chefer och medarbetare påverkats av den omställning som skett på arbetsplatsen. Hur förberedd var man? Hur har organisationskulturen upplevts och har arbetsgivaren tagit sitt arbetsmiljöansvar?

– En intressant aspekt var att 60 procent av arbetsgivarna uppgav att de hade liten, eller ingen erfarenhet av att leda på distans, vilket gav en mer pessimistisk bild av det egna ledarskapet än vad medarbetarna upplevde. Där tyckte nämligen 72 procent av de anställda att de haft bra stöd av sin chef under tiden hemarbetet pågått, sade Mattias Elg, under ett webbsänt seminarium av tankesmedjan Futurion, där rapporten presenterades.

Läs mer Regeringen: Arbetsgivare ska bli bättre på arbetsmiljö

Arbetsgivaren har ansvar för din arbetsmiljö oavsett om du jobbar hemifrån eller på distans. Det gäller även om det är ditt initiativ att jobba på något annat ställe än på kontoret. Chefen ska ta reda på vad som krävs för en bra ergonomi och bör också ha den psykosociala arbetsmiljön i åtanke. Det här var dock något många arbetsgivare kände sig osäkra på. I undersökningen svarade 40 procent att de inte hade tillräckligt med kunskaper om hur man uppfyller arbetsgivaransvaret när personalen arbetar på distans.

Läs mer: Svagare skydd om du jobbar hemma

– Det är extra oroande då hälften av medarbetarna svarade att de hade en dålig arbetsplats hemma ur ergonomisk synvinkel och kände större oro för framtiden i arbetslivet än de gjort tidigare, sade Mattias Elg.

I rapporten har man också frågat arbetsgivare och medarbetare hur de ser på framtidens arbetsliv. Här skiljer sig synen åt. Medan 96 procent av medarbetarna gärna skulle vilja se en slags hybridlösning efter krisen, där man fortsätter att jobba mycket på distans, så svarade 71 procent av arbetsgivarna att de inte ville att personalen var borta från kontoret. Däremot var arbetsgivarna mycket mer positiva till att jobba på distans för egen del. Det kunde hela 63 procent tänka sig.

Så gjordes undersökningen

Rapporten utgår från en enkätstudie som pågick mellan april och augusti 2020.

I den fick 366 arbetsgivare och 1076 anställda svara på frågor om beredskap, ledarskap, arbetsgivaransvar, attityder, organisationskultur, vilja och välbefinnande under pandemin.

Läs hela rapporten

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.