Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Slimmade företag drabbar anställda

Slimmade organisationer, ofta i kombination med eviga omorganisationer, leder till att tiden och orken tryter för många anställda. Tre av fyra tjänstemän upplever att de fått mer att göra på jobbet, visar Kollegas nya undersökning.
Johanna Rovira Publicerad

Arbetsrelaterad stress skördar årligen runt 500 liv, långt fler än vad arbetsplatsolyckorna gör, larmade Arbetsmiljöverket i slutet av maj. Enligt Kollegas nya Novusundersökning svarar 74 procent av de tillfrågade att de fått mer att göra på jobbet under de senaste fem åren.

– I princip allt administrativt stöd har rationaliserats bort. Var och en förutsätts sköta sin egen administration, från lokalbokningar till resebokningar, utvärderingar och uppföljningar, utskrifter och så vidare. Denna egenadministration har inte kompenserats i färre ordinarie arbetsuppgifter, vilket naturligtvis gör att det alltid är något som släpar efter eller faller mellan stolarna. För mig är det oerhört stressande och som jag tror en bidragande orsak till min utmattning, skriver en av de svarande.

Det saknas vikarier, det saknas backup, kollegor som kan avlasta. Saknas tid för jobbet, återhämtningstid, tid till eftertanke. Stor arbetsbörda, stort tryck, stora krav, ständigt på. Hinner inte. Mycket arbete ska göras av för få personer. De öppna svaren pekar i samma riktning – färre personer ska utföra mer än tidigare.

Alla får göra allt. En jävla röra

Ändå är det bara hälften av de tillfrågade som de facto anser att de jobbar i en slimmad organisation, visar undersökningen. När en liknande fråga ställdes för tre år sedan var det sju av tio som ansåg att bilden stämde. Har det blivit bättre?

Läs mer: När färre ska göra mer

– Nej, säger Daniel Gullstrand, arbetsmiljöexpert på PTK. Men det har inte heller blivit sämre.

Han tror inte att förbättringen beror på att föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA, infördes efter att Kollegas förra undersökning gjordes.

Är alltid tillgänglig oavsett om det är semester eller utanför arbetstid

– OSA-föreskriften har varit bra för arbetsmiljöarbetet på många sätt, men när det handlar om arbetsbelastning är det fortfarande så att för mycket arbete och ansvar ligger på varje enskild anställd och att det inte finns någon buffert för arbetstoppar. Övertiden, som är en bra indikator på arbetstrycket, har inte minskat.

Åttio procent av arbetsmiljöombuden som i Unionens Arbetsmiljöbarometer svarat på vad som skapar stress på deras arbetsplatser, pekar ut hög arbetsbelastning som den främsta faktorn. Men vad som ligger bakom arbetsbelastningen är tydligen inte enbart slimmade organisationer och att färre ska göra mer.

Allt måste göras i panik utan eftertanke. Blir inte alltid bra gjort

– Högkonjunkturen och konsekvenser av införandet av ny teknik spelar in, men även management-trender om hur arbetet ska organiseras påverkar. Sammantaget leder det till alltför många omorganisationer som skapar mycket merjobb samtidigt som man förväntas göra sitt vanliga arbete under tiden.

– Utöver det riskerar den osäkerhet som följer av omorganisationer, påverka arbetsmiljön negativt, säger Daniel Gullstrand.  

När han för något år sedan, för Unionens räkning, granskade omorganisationer på företagen i den privata sektorn, fann han att en tredjedel av arbetsplatserna drar igång en ny omorganisation en gång om året, trots att forskning visar att det tar minst tre år för en ny organisation att sätta sig. 

– Det betyder ju att många arbetsplatser underpresterar. Men rapporten visade också att om man genomför omorganisationer bra, det vill säga har rutiner, gör riskbedömningar, är tydliga i sin kommunikation och framför allt samverkar, blir det färre negativa konsekvenser. Då kan det till och med leda till något positivt, säger Daniel Gullstrand.

Citaten i texten kommer från öppna svar i Kollegas undersökning. 

Illustration: Bo Lundberg

DETTA ÄR OSA

Organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA 2015:4, började gälla mars 2016 och förtydligar vad som ska göras inom det systematiska arbetsmiljöarbetet. Den reglerar även arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta

Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
Lina Björk Publicerad 21 november 2024, kl 11:15
Ericsson fasad
Ericsson kräver att deras anställda ska vara mer på kontoret. Men där är det svårt att hitta mötesrum och någonstans att sitta enskilt. Foto: Mikaela Landeström/TT

I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan. 

Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer. 

Per Östberg

– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han. 
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet. 

 

Svårt att hitta enskilt rum

En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka. 

– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet. 

– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.

Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll. 

– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.  

Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog

Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst. 

– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.

Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?

– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.

Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?

– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.

Hybridarbete effekt av coronapandemin

Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.

– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han. 

För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer. 

– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.