Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Snart billigare att anställa forskare

Från och med i april nästa år väntas det bli billigare att anställa forskare. Då sänks arbetsgivaravgiften kraftigt för företag som har anställda som arbetar med forskning och utveckling, enligt en promemoria från Finansdepartementet.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Isabell Höjman/TT
Unionens chefsekonom, Katarina Lundahl, tror att reformen kan bidra till att stärka svenska företags konkurrenskraft. Isabell Höjman/TT

Enligt förslaget som beräknas träda i kraft den 1 april 2020 ska företag kunna göra avdrag på högst 450 000 kronor per månad för hela sin forskande personal jämfört med 230 000 kronor i dag. Samtidigt sänks den allmänna löneavgiften med tio procentenheter.

Ett syfte med de sänkta personalkostnaderna för personer som huvudsakligen arbetar med forskning och utveckling (FoU) är att förbättra företagens konkurrenskraft.

Och läkemedelsbolaget Pfizer ser positivt på reformen:

”Att underlätta för att bedriva forskning i Sverige är en viktig del i en life science-strategi. Vi är positiva till förslaget då vår konkurrenskraft ökar när det är förenat med lägre kostnader att anställa”, säger Ulrika Goossens, bolagets kommunikationschef i Sverige i en skriftlig kommentar.

Unionens chefsekonom Katarina Lundahl anser också att reformen kan bidra till att stärka svenska företags konkurrenskraft.

– Den här typen av skatterabatter finns i en hel del konkurrentländer. I Sverige har vi också redan en viss skatterabatt för FoU-personal, men förslaget sänker kostnaden ytterligare. Det kan stärka vår position när företag väljer i vilket land de ska anställa FoU-personal.

En risk med reformen är, enligt Katarina Lundahl, att företag som har forskare anställda får en lägre kostnad utan att anställa ny personal som arbetar med forskning och utveckling. Hon betonar att var företagen förlägger sin forskning och hur många forskare de anställer inte enbart har med personalkostnaderna att göra.

– Det bestäms också av sådant som om de kan hitta rätt kompetens och hur forskningssystemen ser ut – hur samarbetet med akademin fungerar. Kostnaderna är bara en liten pusselbit.

Samtliga branscher, där det finns ett kommersiellt syfte med forskningen eller utvecklingen, omfattas av de nya reglerna. I dag utnyttjas nedsättningen av arbetsgivaravgiften främst inom tillverkningsindustrin, dataprogrammering, teknisk provning samt vetenskaplig forskning och utveckling.

– Rabatten har hittills använts mycket inom industrin, och så kommer det nog att fortsätta att vara. Industrin blir allt mer kunskapsintensiv och forskningstung – inte minst på fordonssidan, där det bland annat handlar bland annat om att utveckla självkörande fordon, säger Katarina Lundahl.

Foto: Pontus Lundahl/TT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.