Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Utvecklingstid inget för tjänstemän

Unionen gör tummen ner för regeringens förslag om utvecklingstid. Det modifierade friåret löser inte de behov som finns hos tjänstemännen i den privata sektorn, menar förbundets samhällspolitiska chef Henrik Ehrenberg.
Johanna Rovira Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Utvecklingstid ger anställda möjlighet att vara lediga bland annat för att starta eget. Fredrik Sandberg/TT

Kritiken mot den arbetsmarknadsåtgärd som går under namnet utvecklingstid, som Miljöpartiet fått igenom i höstbudgeten, är kompakt. Regeringen borde satsa på arbetslösa i stället för på folk som redan har ett jobb, menar både LO och Svensk Näringsliv, enligt nyhetsbyrån TT.

Unionen ser flera problem med reformen, som i mångt och mycket liknar friåret och som innebär att en anställd kan få motsvarande a-kassa under ett år för att plugga vidare eller starta eget om en arbetslös kan hoppa in som vikarie.

– A-kassa räcker inte för att skapa incitament och trygghet för tjänstemän att kunna gå in i längre kompetensutveckling, säger Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på Unionen.

Han menar att det de privatanställda tjänstemännen behöver är att stat och parter krokar arm och gemensamt hittar en lösning.

– Jag hade önskat att regeringen och stödpartierna hade väntat på de förhandlingar som pågår med anledning av las-utredningen. Vi vill öka anställningstryggheten för tjänstemännen genom att öka deras anställningsbarhet – och det gör man genom att öka tillgången på kompetensutveckling.
 

Fakta

Under 2020 ska 220 miljoner satsas för att finansiera utvecklingstiden och kommer endast att omfatta ett hundratal personer, är förslaget.  Året därpå blir kostnaden 600 miljoner för att sedan stiga till en miljard 2022.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ny bok om Northvoltkraschen: ”Det var anarki”

För lite kunskap och för få som visste vad de skulle göra. Det var orsaken till att Northvolt kraschade, enligt Gunnar Lindstedt, prisbelönt journalist och författare, som skrivit boken Northvoltfallet.
Elisabeth Brising Publicerad 15 juni 2026, kl 06:03
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.