Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Utvecklingstid inget för tjänstemän

Unionen gör tummen ner för regeringens förslag om utvecklingstid. Det modifierade friåret löser inte de behov som finns hos tjänstemännen i den privata sektorn, menar förbundets samhällspolitiska chef Henrik Ehrenberg.
Johanna Rovira Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Utvecklingstid ger anställda möjlighet att vara lediga bland annat för att starta eget. Fredrik Sandberg/TT

Kritiken mot den arbetsmarknadsåtgärd som går under namnet utvecklingstid, som Miljöpartiet fått igenom i höstbudgeten, är kompakt. Regeringen borde satsa på arbetslösa i stället för på folk som redan har ett jobb, menar både LO och Svensk Näringsliv, enligt nyhetsbyrån TT.

Unionen ser flera problem med reformen, som i mångt och mycket liknar friåret och som innebär att en anställd kan få motsvarande a-kassa under ett år för att plugga vidare eller starta eget om en arbetslös kan hoppa in som vikarie.

– A-kassa räcker inte för att skapa incitament och trygghet för tjänstemän att kunna gå in i längre kompetensutveckling, säger Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på Unionen.

Han menar att det de privatanställda tjänstemännen behöver är att stat och parter krokar arm och gemensamt hittar en lösning.

– Jag hade önskat att regeringen och stödpartierna hade väntat på de förhandlingar som pågår med anledning av las-utredningen. Vi vill öka anställningstryggheten för tjänstemännen genom att öka deras anställningsbarhet – och det gör man genom att öka tillgången på kompetensutveckling.
 

Fakta

Under 2020 ska 220 miljoner satsas för att finansiera utvecklingstiden och kommer endast att omfatta ett hundratal personer, är förslaget.  Året därpå blir kostnaden 600 miljoner för att sedan stiga till en miljard 2022.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.