Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Utvecklingstid inget för tjänstemän

Unionen gör tummen ner för regeringens förslag om utvecklingstid. Det modifierade friåret löser inte de behov som finns hos tjänstemännen i den privata sektorn, menar förbundets samhällspolitiska chef Henrik Ehrenberg.
Johanna Rovira Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Utvecklingstid ger anställda möjlighet att vara lediga bland annat för att starta eget. Fredrik Sandberg/TT

Kritiken mot den arbetsmarknadsåtgärd som går under namnet utvecklingstid, som Miljöpartiet fått igenom i höstbudgeten, är kompakt. Regeringen borde satsa på arbetslösa i stället för på folk som redan har ett jobb, menar både LO och Svensk Näringsliv, enligt nyhetsbyrån TT.

Unionen ser flera problem med reformen, som i mångt och mycket liknar friåret och som innebär att en anställd kan få motsvarande a-kassa under ett år för att plugga vidare eller starta eget om en arbetslös kan hoppa in som vikarie.

– A-kassa räcker inte för att skapa incitament och trygghet för tjänstemän att kunna gå in i längre kompetensutveckling, säger Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på Unionen.

Han menar att det de privatanställda tjänstemännen behöver är att stat och parter krokar arm och gemensamt hittar en lösning.

– Jag hade önskat att regeringen och stödpartierna hade väntat på de förhandlingar som pågår med anledning av las-utredningen. Vi vill öka anställningstryggheten för tjänstemännen genom att öka deras anställningsbarhet – och det gör man genom att öka tillgången på kompetensutveckling.
 

Fakta

Under 2020 ska 220 miljoner satsas för att finansiera utvecklingstiden och kommer endast att omfatta ett hundratal personer, är förslaget.  Året därpå blir kostnaden 600 miljoner för att sedan stiga till en miljard 2022.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Missnöje med lön och ledarskap får anställda att vilja byta jobb, men osäkerheten på arbetsmarknaden och i ekonomin håller dem kvar, visar en rapport från rekryteringsföretaget Randstad. Foto: Colourbox

På den svenska arbetsmarknaden är det få som byter jobb – men viljan finns där. Drygt var femte anställd planerar att lämna sin arbetsgivare inom ett halvår, men betydligt färre tar steget, visar en ny rapport från Randstad.

Foto: Randstad

– Det finns en solklar inlåsningseffekt där många är rädda för att byta jobb. Det har varit stökigt på arbetsmarknaden de senaste åren med mycket uppsägningar, så har man ett arbete håller man fast vid det. Och det kommer fortsätta vara så tills Sverige visar upp en bättre ekonomisk tillväxt, säger Cecilia Mannheimer, 
ansvarig för rekrytering och bemanning på Randstad.

 

Låg lön och svagt ledarskap bakom missnöjet

När arbetstagare väl säger upp sig handlar det sällan om en enskild orsak. I stället är det flera faktorer som samverkar: missnöje med lön, bristande ledarskap och ett livspussel som inte går ihop – men också känslan av att jobbet inte längre känns meningsfullt.

– Det handlar ofta om en bristande tilltro till ledningen och en avsaknad av kommunikation med sin chef.  För stressade chefer som befinner sig i en omorganisation är det lätt att tappa bort vikten av att se sina medarbetare, säger Cecilia Mannheimer.

Brist på flexibilitet skrämmer bort unga

Det finns en tydlig röd tråd i rapporten: samma faktorer som får anställda att sluta är de saker som de söker hos en ny arbetsgivare. Lön och balans mellan arbete och fritid toppar båda listorna i undersökningen. För arbetsgivare innebär det en konkret risk – lever man inte upp till grundkraven, tappar man folk, påpekar Randstad i rapporten.

– Yngre generationer värderar balans mellan jobb och fritid i högre utstäckning än tidigare generationer. Om man som arbetsgivare inte kan erbjuda flexibilitet kommer man få svårt att attrahera nya talanger.

Men pengar är bara en del av ekvationen. Relationer på jobbet och hur arbetsvardagen faktiskt fungerar väger tungt. Engagemang och den dagliga upplevelsen är avgörande – minst lika viktiga som lönen.

Unga prioriterar utveckling – äldre relationen till chefen

Bakom siffrorna finns också tydliga generationsskillnader. Yngre (Generation Z och millennials) lämnar oftare på grund av låg lön, brist på utveckling och ointressanta arbetsuppgifter. Äldre (Generation X och baby boomers) sätter i stället ställ relationen till chefen främst – följt av lönen.

De vanligaste skälen att byta jobb

För låg lön (39%)

Dålig relation till ledningen (31%)

Obalans mellan jobb och fritid (30%)

Ointressanta arbetsuppgifter (29%)

Brist på karriärmöjligheter (26%)

Dålig arbetsmiljö (22%)

Otrygghet i anställningen (19%)

Känsla av att inte bli rätt belönad (13%)

Svårt att ta sig till jobbet (11%)

Dåligt rykte om arbetsgivaren (9%)

Brist på investeringar i teknik och innovation (5%)

Företaget bidrar inte till samhälle eller miljö (5%)

Källa: Randstad. 3895 personer i Sverige deltog i undersökningen. Läs hela rapporten här.