Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Allt färre tycker att jobbet är meningsfullt

Har du ett meningsfullt jobb? Grattis, då tillhör du visserligen fortfarande en majoritet, med det är en stadigt minskade skara.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Det finns en tydlig koppling mellan den egna hälsan och att ha ett meningsfullt jobb. Colourbox

För fyra år sedan, 2015, var det 66 procent av de anställda som ansåg att de hade meningsfulla jobb. Sedan dess har andelen sjunkit något år för år. 2019 är det 59 procent som svarar samma sak.

På motsvarande sätt är det även färre som säger sig se betydelsen av vad de gör på jobbet. Här har andelen sjunkit med tio procentenheter till 56 procent under samma tid. Det visar Jobbhälsoindex årliga undersökning med deltagande av över 10 000 personer.

Vad som är orsakerna till den negativa utvecklingen går att diskutera.

– Vi har inget material som kan förklara det. Däremot finns det ju en del allmänna spekulationer. En är att vi har haft en hyfsad ekonomisk utveckling de senaste åren. Och när man väl har täckt upp de viktigaste behoven blir de mjuka värdena viktigare. Det är då man kan kosta på sig att fundera över om jobbet är meningsfullt, säger Lars Hjalmarsson på Jobbhälsoindex.

– Man kan också rent teoretiskt tänka sig att den ekonomiska utvecklingen leder till en specialisering. Man blir en kugge i hjulet på ett stort maskineri och känner sig alienerad. Personligen har jag dock svårt att tro att det här skulle ha tagit ett så stort skutt de senaste åren.

Att frågan om att ha ett meningsfullt eller ett jobb man ser betydelsen av är kopplad till olika hälsoaspekter är tydligt. De som anser sig ha ett meningsfullt jobb sover bättre om nätterna, de som känner psykiskt obehag inför jobbet ser inte betydelsen av vad de gör på jobbet och de som varit sjukfrånvarande ser inte betydelsen av vad man gör på jobbet i samma utsträckning som de utan sjukfrånvaro.

Frågan är om det är känslan av meningslöshet som leder till att man mår dåligt, eller om det är att man mår dåligt som leder till känslan av meningslöshet.

– Vi vet inte vad som är hönan och vad som är ägget. Men rimligtvis borde det gå åt båda hållen, säger Lars Hjalmarsson.

Inte överraskande visar det sig också att det är vanligare att inte se det meningsfulla i jobbet bland dem som gärna vill gå ned i arbetstid. Motsvarande samband finns mellan att inte se betydelsen av vad man gör på jobbet och viljan att gå i tidig pension.

Den som vill ha ett jobb som de ser betydelsen av bör söka sig till vården. Inom vård och omsorg gäller det för 64 procent av de svarande. I mitten på listan hamnar IT-, telekom och datakonsulter, där 56 procent svarar samma sak. I botten återfinns transportsektorn, 46 procent, och handel, partihallar, bilverkstäder, 48 procent.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kvinna sitter på huk och tittar på en hund, som tittar tillbaka på henne
Hundträning kan räknas som friskvård, men arbetsgivaren gör bedömningen. Emmelie Tilly får bidrag för att träna hunden Exa på Botkyrka Brukshundklubb. Foto: Anders G Warne

Det är en halvsolig dag när Kollega möter upp teamledaren Emmelie Tilly och hennes ena hund, schäfertiken Exa, på Botkyrka Brukshundklubb. I dag ska matte och hund träna brukslydnad, som ingår i hundsporten bruksspår.

Bruksspår innebär att hunden lär sig följa en människodoft i terräng och hitta apporter, alltså utplacerade föremål. Emmelie Tilly har även hönsehunden Ebbe som hon tränar hundsporten specialsök med. Den går ut på att hunden söker efter och markerar en specifik doft i olika miljöer, exempelvis rum, fordon eller utomhusområden.

Hundträningen ger både motion och återhämtning

Emmelie Tilly, porträttbild
Emmelie Tilly. Foto: Anders G Warne.

Emmelie Tilly och hennes hundar tränar två , tre gånger i veckan. Delar av kursavgiften finansierar hon med sitt friskvårdsbidrag.

– Att träna med sin hund är klockren friskvård och jag kan verkligen rekommendera hundägare att använda bidraget till hundsport.

– Man rör sig mycket, är ute i naturen och det är mentalt väldigt avstressande eftersom du bara fokuserar på hunden och kommunikationen er emellan.

Men hon har inte alltid kunnat använda friskvårdspengen på det här sättet. På sin tidigare arbetsplats fick hon avslag till att träna sina hundar. Varför hon blev nekad fick hon aldrig reda på, men hon tror att en anledning kunde vara att arbetsgivaren själv inte kände till sporten eller hade hund.

Förra jobbet sa nej, nya arbetsgivaren sa ja

När Emmelie Tilly i höstas bytte arbetsgivare och hamnade på en hundvänlig arbetsplats var det inga problem att få friskvårdsbidraget hon önskade.

Det var genom sin lokala hundklubb som hon fick reda på att man kunde ansöka om friskvårdsbidrag för att träna sina hundar.

– Det finns en mängd träningsformer man kan göra med sin hund men jag tror att agility (där hunden springer en hinderbana, red:s anm) är vanligast att få friskvårdsbidrag för då det har stått på Skatteverkets specifika lista länge, till skillnad från andra hundsporter.

Skatteverkets lista är borta, men reglerna finns kvar

Listan med exempel på godkända friskvårdsaktiviteter avskaffades dock av Skatteverket för några år sedan. Ansvaret att bedöma vad som räknas som friskvård flyttades från myndigheten till arbetsgivarna. Det enda kravet nu är att det måste handla om motion, kostrådgivning, hälsofrämjande eller avstressande aktiviteter/behandlingar.

Men fullt så enkelt är det alltså inte. Olika aktiviteter kan tolkas på olika sätt beroende på arbetsgivare.

– Så ska det såklart inte vara. Hundsporter är friskvård, det borde varje arbetsgivare förstå, säger Emmelie Tilly.

Regler för friskvårdsbidrag

• Arbetsgivaren bestämmer – utifrån den praxis och lagstiftning som finns – om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.

• Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.

• Du får använda friskvårdsbidraget till aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.

• Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.

• Bidraget är på maximalt 5 000 kronor per år.

• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.

Källa och mer info: Skatteverket