Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Rekordmånga tjänstemän är sjuka

Antalet sjukskrivna tjänstemän har fördubblats de senaste tio åren. Kvinnor är sjukare än män – men allt fler män sjukskrivs på grund av psykiska diagnoser. Unionen tror att bättre rehabilitering på jobbet kan få ner sjuksiffrorna.
David Österberg Publicerad
Colourbox
Det är vanligare att kvinnor drabbas av psykisk ohälsa, men under de senaste tio åren finns ett tydligt trendbrott även vad gäller männens psykiska hälsa. Colourbox

För tio år sedan var 7 av 1 000 privata tjänstemän långtidssjukskrivna. Förra året hade den siffran fördubblats, vilket innebär att rekordmånga tjänstemän är sjuka. Det visar en rapport från Unionen som bygger på statistik från Alecta.

Kvinnor är sjukskrivna i betydligt högre utsträckning än män: drygt 20 av 1 000 yrkesverksamma kvinnor var sjukskrivna förra året, jämfört med knappt 9 av 1 000 män. Det är också vanligare att kvinnor drabbas av psykisk ohälsa, men under de senaste tio åren finns ett tydligt trendbrott även vad gäller männens psykiska hälsa. År 2008 hade knappt 25 procent av de sjuka männen en psykisk diagnos – mot drygt 41 procent förra året.

Rapporten visar också att Försäkringskassan sannolikt har blivit hårdare i sin bedömning av om en person ska få sjukpenning eller inte. Den som är sjukskriven mer än 180 dagar får sin arbetsförmåga prövad mot hela arbetsmarknaden. 2014 fick 1,2 procent avslag på sina ansökningar om fortsatt sjukpenning vid dag 180, jämfört med 5,8 procent förra året. Ökningen kan inte förklaras av ändrade regler utan beror troligen på ”att regeringens mål om ett sjukpenningtal på 9,0 dagar har påverkat Försäkringskassans tillämpning av regelverket”, skriver Unionen i rapporten.

För att få ner sjuktalen tror Unionen på bättre förebyggande arbetsmiljöarbete. Förbundet anser att stressrelaterad ohälsa ”nästan alltid helt eller delvis beror på brister i arbetsmiljön” och vill därför ha en tydligare skrivning i arbetsmiljölagen. Den ska klargöra att all ohälsa ska utredas om det inte är uppenbart att hela orsaken till ohälsan finns utanför arbetet.

En annan åtgärd är bättre rehabilitering på jobbet. Enligt rapporten behöver arbetsgivare mer kunskap om hur de ska jobba med rehabilitering och det behövs också skarpare lagar så att fler arbetsgivare tar in experthjälp. Unionen vill också att Försäkringskassan ska kunna straffa arbetsgivare som inte uppfyller sina skyldigheter att rehabilitera.

Unionen ger också en känga till Försäkringskassan och kritiserar myndigheten för ökningen av andelen avslag, särskilt vid dag 180, trots att regelverket inte har förändrats. Enligt Unionen kommer många medlemmar i kläm när Försäkringskassan tycker att folk efter 180 dagar ska arbeta på jobb ”som bara finns i teorin”. När de sedan kommer till Arbetsförmedlingen anser den myndigheten att personerna saknar arbetsförmåga och därmed inte har rätt till a-kassa.

Enligt reglerna i sjukförsäkringen finns det möjlighet att ha kvar sin sjukpenning även efter dag 180 om det kan göra att en person kan få en ”fullständig” återgång till jobb inom ett år. Men den regeln gäller bara personer som har en ”tydlig diagnos”.  Det är ett problem eftersom Försäkringskassan ofta anser att utmattningssyndrom är en diffus diagnos, enligt Unionen: ”Denna strikta tillämpning slår dessutom särskilt hårt mot kvinnor, som är kraftigt överrepresenterade i sjukskrivningar som har sin grund i psykiska diagnoser.”

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.