Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Psykologer på företagshälsan larmar om beställningsjobb

Psykologer inom företagshälsan känner sig pressade att göra bedömningar som ska hjälpa arbetsgivare att säga upp anställda. En bild som bekräftas av Unionenmedlemmar. Känner du själv oro? Unionens förbundsjurist tipsar om vad du ska tänka på.
Anita Täpp Publicerad
Pressmaster/Colourbox
Psykologer inom företagshälsovården upplever att de uppmanas göra beställningsjobb. Pressmaster/Colourbox

Det är arbetsgivarna som står för företagshälsovården. Ibland, som vid en sjukskrivning eller rehabilitering, kan en psykologutredning göras.

Nyligen larmade Kristina Taylor, ordförande i Sveriges Psykologförbunds etikråd, om att allt fler oroade psykologer inom företagshälsan nu hör av sig till etikrådet därför att de upplever att de uppmanas göra ett slags beställningsjobb med en ”tydlig, tveksam agenda”.

Mer konkret kan det handla om att de får i uppdrag att göra bedömningar som kan användas som bevis för en anställds oförmåga. Det för att enklare kunna säga upp en person, eller utsätta den för andra repressalier.

– Det är en jättetydlig ökning av psykologer som är bekymrade över att de får den här typen av uppdragsbeskrivningar eller önskemål från kunder eller sina egna chefer. Det hörde vi aldrig talas om tidigare, säger Kristina Taylor till Dagens Nyheter.

Enligt psykologernas yrkesetiska regler ska de i första hand värna om klienten i sitt arbete och därmed också se till att denne inte kan komma till skada till följd av deras uppgifter.

Samtidigt kan psykologerna, i och med att uppdraget kan komma från en egen chef eller en arbetsgivare, hamna i en problematisk situation.

– Många företag inom branschen mår ganska dåligt ekonomiskt och då vill det till att ha mod att tacka nej till vissa uppdrag, säger Stefan Blomberg, psykolog och forskare vid Linköpings universitet, till DN.

Enligt Silvia Prego, gruppchef på Unionens regionkontor i Stockholm, bekräftar en del medlemmar den bild som ges i artikeln.

– Några upplever att företagshälsovården inte har varit opartisk. Men viktigt att påpeka är att jag inte har tillgång till något statistiskt underlag som bekräftar eller dementerar uppgiften om att det här problemet har blivit allt större.

Hur ska man då se på de här uppgifterna? Kan man som anställd lita på företagshälsovården?

Elisabet Ohlsson, förbundsjurist på Unionen, betonar att förbundet generellt ser positivt på att anställda har företagshälsovård, vilket alla inte har.

Läs också: Kvinnor får mindre företagshälsovård

– Men om arbetsgivaren vill att det ska göras en utredning av arbetsförmågan är det viktigt att ta reda på vad den ska användas till, hur utredningen ska gå till och ge medlemmen stöd om det behövs. I dessa situationer är det bra att ha ett kritiskt förhållningssätt då syftet kan vara att kunna säga upp arbetstagaren. Det är viktigt att driva på att det blir en grundlig och seriös utredning, som även beaktar förhållandena på arbetsplatsen.

Elisabet Ohlsson har själv drivit ett mål i Arbetsdomstolen, AD, där en Unionenmedlem sades upp till följd av att denne enligt arbetsgivaren var arbetsoförmögen. Ett påstående som backades upp av en arbetsförmågeutredning från företagshälsovården. Sedan en granskning visat att en del av de viktiga belastningstest som ingick i utredningen var gamla gjorde mannen nya tester på sin vårdcentral. Att dessa, liksom en ny bedömning gjord av en specialistläkare, visade att medlemmen inte alls var arbetsoförmögen ledde till att Unionen vann målet och att mannen fick ekonomiskt skadestånd.

Du har alltid rätt att ha med dig ett fackligt ombud till företagshälsovården

– Det här var en av två ganska lika tvister vi hade i början av 2010-talet, där vi vann det ena målet men förlorade det andra. Om arbetsgivaren har gjort en noggrann utredning som visar att medlemmen saknar arbetsförmåga, har vi svårt att vinna ett sådant här mål, säger Elisabet Ohlsson.

Kan man säga nej om ens arbetsgivare vill att man ska göra en medicinsk undersökning?
– Normalt kan en arbetsgivare inte tvinga en anställd att göra en sådan. Men det finns också risker med att tacka nej. Om man inte genomgår en medicinsk undersökning eller behandling så kan det innebära att ens rehabilitering försämras. Vilket kan vara till ens nackdel ur ett arbetsrättsligt perspektiv.

– Det man alltid bör göra är att ställa frågor som vilken slags undersökning som ska göras, hur den kommer att gå till och vad man kommer att göra med undersökningen. Om man ändå känner sig osäker kan man vända sig till facket, och då i första hand ett arbetsmiljöombud eller ett regionalt arbetsmiljöombud, så att man tillsammans kan ta reda på mer i en dialog med arbetsgivaren. Du har alltid rätt att ha med dig någon, exempelvis ett fackligt ombud, vid kontakt med företagshälsovården. Utifrån vad som kommer fram i en utredning kan arbetsmiljöombudet föreslå olika anpassningar som kan underlätta för medlemmen.

Hur ska man agera om man blir uppsagd till följd av en arbetsförmågeutredning som man inte anser är korrekt?
– I den situationen kan förbundet påkalla en förhandling. Det är arbetsgivaren som ska styrka att medlemmen saknar arbetsförmåga och att den har fullgjort sina rehabiliteringsskyldigheter, till exempel genom att anpassa arbetsplatsen. Om arbetsgivaren åberopar skriftliga underlag, exempelvis en arbetsförmågebedömning som visar bristande arbetsförmåga, kan vi med stöd av mbl (medbestämmandelagen) begära att få del av det skriftliga underlaget. Det ställs långtgående skyldigheter på att arbetsgivaren har undersökt alla möjligheter till anpassning och omplacering, framhåller Elisabet Ohlsson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält