Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Invandrare och äldre kan rädda välfärden

Sysselsättningen måste öka med nästan en halv miljon personer fram till 2030. Annars är välfärden hotad. Det visar en ny rapport från Arbetsförmedlingen. Unionen lyfter fram vikten av att äldre stannar kvar längre i arbetslivet.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Isabell Höjman/TT
Om vi ska kunna behålla samma kvalitet på välfärden i framtiden, utan höjda skatter och andra avgifter, måste fler jobba. Isabell Höjman/TT

År 2030 väntas Sveriges befolkning uppgå till 11,2 miljoner invånare. Det är en miljon fler än i dag. Främst ökar den äldre befolkningen, de som har fyllt 80 år. Personer i yrkesaktiv ålder, mellan 20-64, ökar däremot för lite. Om vi ska kunna behålla samma kvalitet på välfärden i framtiden, utan höjda skatter och andra avgifter, måste fler jobba.

Enligt Arbetsförmedlingens rapport ”Sveriges framtida sysselsättning”, måste sysselsättningen öka med hela 485 000 personer fram till 2030.

– Det är en mycket svår uppgift. Många faktorer behöver slå in för att ekvationen ska lyckas, säger Torbjörn Israelsson, rapportansvarig och arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen.

Sysselsättningen i den befintliga befolkningen måste öka – särskilt bland utrikes födda. Sverige har den högsta sysselsättningsgraden inom EU i åldrarna 16-64 år, cirka 79 procent. Men bland utrikes födda är det bara 67, 3 procent som arbetar. Om utrikes födda män och kvinor jobbar i samma utsträckning som inrikes födda skulle antalet sysselsatta öka med nästan 220 000 personer, enligt Arbetsförmedlingen.

En förklaring till att sysselsättningen är lägre bland utrikes födda är att de oftare saknar gymnasieutbildning.

– Det är i den här gruppen potentialen att öka sysselsättningen finns. Eftersom gymnasieutbildning är en förutsättning för att få jobb på den svenska arbetsmarknaden är det viktigt att det satsas på vuxenutbildning, säger Torbjörn Israelsson.

Förutom utbildning föreslår Lars Calmfors, professor i nationalekonomi, anställningssubventioner till arbetsgivare som anställer utrikes födda.

– Subventioner kan riktas tydligare mot dem som har störst problem att komma in på arbetsmarknaden.

Han anser även att det måste skapas fler lågbetalda jobb så att fler med låg utbildning kommer in på arbetsmarknaden.

Unionens chefsekonom Katarina Lundahl ser etableringsjobben som en del av lösningen på hur fler utrikes födda ska komma i arbete.

– På så sätt får de en möjlighet att lära sig jobbet på jobbet, säger hon.

Försörjningsbördan minskar även om fler arbetar längre upp i åldrarna.

– Färre behöver försörjas när äldre delvis klarar sin egen försörjning, säger Katarina Lundahl.

Men för att fler ska vilja stanna i arbetslivet längre krävs bättre förutsättningar.

– Regelverket behöver förändras så att sjukförsäkring och a-kassa följer med när vi jobbar längre. Det blir också lättare att stanna längre på arbetsmarknaden om det finns flexibla förutsättningar – till exempel en möjlighet att jobba deltid, säger Katarina Lundahl.

Läs också: Höjd pensionsålder kräver bättre arbetsmiljö

Situationen skulle även kunna förbättras om ungdomar kom ut på arbetsmarknaden tidigare, betalade skatt och bidrog till att finansiera välfärden.

– Problemet är att ungdomar studerar länge och reser runt i världen innan de börjar jobba. Men reglerna i studiemedelssystemet skulle kunna förändras så att de som avslutar sina studier tidigt premieras, säger Lars Calmfors.

Lägre marginalskatter skulle också, enligt honom, göra det mer attraktivt att avsluta studierna snabbare och tidigare komma ut i arbetslivet.

Att öka sysselsättningen med nästan en halv miljon enbart genom att fler invånare i Sverige kommer i jobb är en stor utmaning.  I rapporten konstateras att det därför krävs en invandring på 30 000 – 60 0000 personer per år, beroende på hur mycket sysselsättningen i befintlig befolkning ökar.

– Som det ser ut i dag behövs invandring för att klara kompetensutmaningen, inte minst från de europeiska länderna.  Men det ställer krav på att det finns bostäder och infrastruktur för att vi ska kunna ta emot människor, säger Katarina Lundahl.

Enligt Lars Calmfors är det dock inte oproblematiskt att lösa arbetskraftsbristen med ökad invandring.

– Vi har haft stor flyktinginvandring och stora integrationsproblem. Vi ska inte underskatta riskerna för främlingsfientliga reaktioner i Sverige om vi utöver flyktinginvandring får en stor arbetskraftsinvandring, säger han.

De ekonomer vi har pratat med är eniga om att det kommer att krävas en kombination av åtgärder för att klara den framtida välfärden.

– Även om de här åtgärderna vidtas räcker det inte. Jag tror att vi får se en kombination av ökad sysselsättning, höjda skatter, transfereringar som inte följer med löneutvecklingen och försämrad kvalitet i offentliga välfärdstjänster framöver, säger Lars Calmfors.

* Försörjningsbördan definieras som hela befolkningen delat med antalet personer som arbetar.

(Foto på Lars Calmfors: Karl Gabor)

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
En dator på ett tomt konferensbord, bredvid en bild på Unionens tf chefsekonom Tobias Lundquist.
Jobben minskar snabbast i flera yrken där AI kan utföra en stor del av arbetsuppgifterna. Unionens Tobias Lundquist beskriver utvecklingen som ”tysta varsel”, där pensionsavgångar inte ersätts och nyanställningar uteblir. Foto: Martin Pahlmblad/TT, Peter Jönsson

83 procent av Unionens fackklubbar säger att deras arbetsgivare har infört AI. Det visar förbundets senaste konjunkturrapport, som bland annat bygger på enkätintervjuer med 468 fackklubbar.

I flera av de kontorsyrken som är mest AI-exponerade, alltså där AI antas kunna utföra en stor del av arbetsuppgifterna, är förändringarna tydliga. Kundtjänstpersonal, ekonomiassistenter och HR-specialister blir färre i en betydligt snabbare takt än tidigare (se faktaruta).

Unionen kallar det ”tysta varsel”. Pensionsavgångar ersätts inte och nyanställningar blir inte av. På så sätt sker stora förändringar utan att det syns i statistiken om uppsägningar. Tobias Lundquist, tf chefsekonom på Unionen, säger till Kollega att man har sett samma sak i tidigare teknikskiften.

– Vissa yrken och branscher krymper, men de krymper liksom inifrån.

AI gör att de anställda blir färre, enligt fackklubbar

Bland fackklubbar på företag som har infört AI svarar 42 procent att det har påverkat personalbehovet. Ofta genom just tysta varsel, enligt Unionen.

Klubbarna svarar att antalet anställda har blivit färre inom bland annat ekonomi, administration, marknadsföring och HR. Chefer, forskare och olika sorters IT-utvecklare har i stället blivit fler, enligt klubbarna. 

Konsekvenserna kan bli att nyexaminerade får svårare att få jobb, eftersom rutinuppgifter som tidigare har gjorts av nyanställda nu har automatiserats, enligt Lundquist. I rapporten heter det bland annat:

”Varje företag tjänar på att någon annan tar kostnaden för att lära upp de unga. Men om alla väntar saknas i framtiden de erfarna tjänstemän som ska leda och kvalitetssäkra det arbete som allt mer utförs av AI.”

AI-företag planerar oftare neddragningar

Effekterna syns också när man blickar framåt. Företag som använder AI har i dubbelt så många fall planer på att säga upp tjänstemän jämfört med företag som inte använder AI. Skillnaden består även när man tar hänsyn till företagens skillnader i orderingång, lönsamhet, sektor, storlek och export. Fenomenet syns i små och medelstora företag.

Vad kan detta få för konsekvenser?

– Det får vi se. Man brukar säga att det kommer nya jobb, precis som i tidigare teknikomställningar. Men vi vill lyfta att det inte alltid är de som blir av med jobbet som får de nya jobben, säger Tobias Lundquist och fortsätter:

– Men Sverige har ju bäst förutsättningar av alla att hantera den här omställningen på ett bra sätt. Vi har ett omställningsstöd som är bra riggat. Vi har en a-kassa som har varit bra, men nu är alldeles för låg. Den behöver förbättras.

Facket har sällan förhandlat om AI-användningen

Men trots att 83 procent av klubbarna svarar att arbetsgivaren har introducerat AI är det bara 16 procent av dem som förhandlat om saken.

– Vi tycker att det är för lågt, säger Tobias Lundquist.

Varför är det så få som lyckas förhandla om detta?

– Det blir en gissning, utifrån att vi har pratat med många klubbar: det här har gått så fort. Det är svårt för klubbarna att förstå vad det innebär. 

I Unionens konjunkturrapport från 2024 konstateras att det inte verkar finnas något motstånd bland arbetsgivare mot att förhandla om AI.

– Det är väl snarare att man inte har tagit upp det, helt enkelt. Man kanske inte har kompetensen. 

Är lokalt förtroendevalda utrustade att förhandla om en så komplex fråga, en teknik som få av oss förstår hur den fungerar?

– Nej, det är nog svårt. Jag tror att i större företag, och i vissa branscher där man ändå har den kunskapen, där kan man absolut göra det.

Här är de AI-exponerade yrken där jobben har blivit färre

Unionens genomgång av SCB:s lönestrukturundersökning pekar på att antalet anställda i de sex mest AI-exponerade kontorsyrkena har sjunkit: från 113 600 personer år 2023 till 98 500 år 2025. Det är ett fall på omkring 13 procent. Mellan 2017 och 2022 krympte yrkena betydligt långsammare, omkring 1 procent per år.

Yrken som har krympt är bland andra inköps- och orderassistenter, kundtjänstpersonal, löneadministratörer, ekonomiassistenter, marknads- och försäljningsassistenter och HR-specialister.

Samtidigt blir det fler anställda inom vissa AI-exponerade yrken, bland annat redovisningsekonomer, mjukvaru- och systemutvecklare och controllers.

Siffrorna i SCB-undersökningen bevisar inte att förändringarna beror på just AI-utvecklingen. Andra faktorer, exempelvis konjunkturförändringar, kan spela in.

Andra slutsatser och önskemål i Unionens konjunkturrapport

  • Sverige har lämnat lågkonjunkturen.
  • Arbetslösheten sjunker i hela landet, men många arbetslösa står långt från arbetsmarknaden.
  • Upprustningen och AI-utvecklingen driver upp investeringarna.
  • Industrin är på rätt väg, men fordonsindustrin har problem.
  • Arbetsgivarna behöver skapa ”vägar in” för unga när AI tar över de rutinuppgifter som är förknippade med juniora jobb.
  • Om arbeten ersätts av AI-tjänster riskerar skattebasen att krympa. Staten borde utreda frågan.