Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Så kan du stoppa snarket

Väcks du om natten av en uppretad partner som störs av dina snarkningar? Vaknar du själv av det? Eller är du ofta oförklarligt trött och okoncentrerad på jobbet? Här är råden som kan hjälpa.
Publicerad
Getty Images
Getty Images

Det finns de som sover med tennisbollar insydda i pyjamasen, tejp över munnen eller en plastmojäng i näsan. Sätten att komma till rätta med snarkning är många och vissa låter som ett skämt. Men de kan vara värda att pröva.

Vi är många som lider av snarkning. Antingen på grund av att vår sängkamrat stör nattsömnen eller för att vi vaknar av våra egna snarkningar.

Hälften av landets vuxna befolkning ”drar timmerstockar” ibland. Omkring 20 procent av Sveriges män snarkar regelbundet, motsvarande siffra för kvinnor är 10 procent.

– Men mörkertalet är stort eftersom snarkning och sömnapné, det vill säga andningsuppehåll i sömnen, är underdiagnostiserat. Många kvinnor tycker också att det är genant att söka hjälp. Dessutom är det sannolikt vanligt att människor inte vet om att de snarkar, säger Helle Thulesius, som är överläkare på Centrallasarett i Växjö och bland annat håller i sömnutredningar.

Även om det kan vara besvärligt är vanliga snarkningar inte farligt, såvida det inte är fråga om andningsuppehåll, sömnapné (se faktaruta).

– Däremot är snarkandet ofta förknippad med sociala problem. Det kan orsaka slitningar i äktenskapet och till och med skilsmässa. Jag hör ofta män berätta att de blir utskällda och skickas ut ur sovrummet för att sova på soffan, eller till och med ute i friggeboden, säger Helle Thulesius.

När vi sover slappnar musklerna i svalgets väggar av och luftpassagen blir trängre. Ibland börjar delar av svalget, gomtappen, vibrera av luftflödet – ja, då snarkar vi.

Hos dem som snarkar regelbundet finns det oftast också något annat som bidrar till snarkandet, till exempel trångt svalg, trång näsa, stora halsmandlar (tonsiller), övervikt eller sovställning.

Det kan bli en ond cirkel, eftersom det är vanligt att vi snarkar mer om vi har sömnbrist

Snarkandet gör att det blir jobbigare att andas, ungefär som när du är förkyld. Det innebär att sömnen blir ytligare, vilket i sin tur gör att du oftare blir trött på dagen. Något som gör att du kan känna dig okoncentrerad och kanske presterar sämre på jobbet.

Snarkning hänger ibland ihop med sömnapné, andningsuppehåll, som kan medföra hälsoproblem som exempelvis högt blodtryck, fetma, diabetes, stroke, hjärtsjukdomar och depression.

Det hela kan också bli till en ond cirkel, eftersom det är vanligt att vi snarkar mer om vi har sömnbrist.

Läs också: Länge leve John Blund

Det finns alltså alla skäl att sluta snarka. Men det är lättare sagt än gjort – hur gör man?

Numera finns det en uppsjö av hjälpmedel, exempelvis skenor, munskölj, sprejer och intelligenta kuddar.

– Det mest effektiva är att se till att du inte hamnar på rygg, eftersom andningsvägarna då riskerar att täppas till. En god idé är att höja huvudet, men särskilda kuddar mot snarkning är overksamma. En specialutprovad bettskena som drar fram underkäken kan däremot vara effektivt, säger Helle Thulesius.

När det gäller anti-snarksprej uppmanar hon att välja en med kortison, som verkar avsvällande.

Helle Thulesius råder storsnarkare som känner sig onormalt trötta eller lider av extrem muntorrhet om dagarna att söka hjälp för att bli utredda.

– Om det konstateras att du lider av sömnapné finns det masker som underlättar andningen, förklarar Helle Thulesius.

Läs också: 3 av 4 chefer sover dåligt

Text: Gertrud Dahlberg

7 EFFEKTIVA KNEP

  • Byt ut kudden. Om den är för hög riskerar halsen att böjas så att svalget blir trängre.
  • Sov på sidan eller magen. Det låter knasigt men det kan funka att sy in en boll på pyjamasens rygg eller sova med en mjuk ryggsäck med en kudde i.
  • Sätt tunn kirurgtejp över munnen så att du andas genom näsan.
  • Prova näsutvidgare som öppnar näsborrarna.
  • Gå ner i vikt. Många överviktiga kan snarka mindre av bara några kilos viktminskning.
  • Dra ner på alkoholkonsumtionen.
  • Fimpa! Rökning ökar risken för irriterade slemhinnor och gör att du lättare snarkar.

ANDNINGSUPPEHÅLL
Sömnapné innebär att du har ett flertal andningsuppehåll när du sover. Det beror oftast på att tungan faller bakåt i svalget och täpper till luftströmmen. För att räknas som en apné ska ett andningsuppehåll vara i minst tio sekunder. Har du andningsuppehåll när du sover är det också vanligt att du snarkar.

Du märker sällan själv att du har andningsuppehåll, ofta är det någon i omgivningen som uppmärksammar att du har andningsuppehåll eller snarkar.

NÄR SKA JAG SÖKA VÅRD?
Om du vet att du snarkar och ofta känner dig trött om dagarna är det klokt att ta kontakt med en vårdcentral för att få råd och eventuell en remiss till en specialist.

Detsamma gäller om någon i din närhet berättar för dig att du har andningsuppehåll när du sover.

Ibland kan du söka direkt till en mottagning som utreder sömnbesvär.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras
  • Man känner sig tröttare
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt
  • Vi blir mer lättdistraherade
  • Vi känner oss mindre motiverade och få svårare att ta tag i saker
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer 

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.