Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Kraftig ökning av psykisk ohälsa bland chefer
Allt fler chefer blir sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa. Kvinnliga chefer är särskilt utsatta, enligt färsk statistik från företagshälsan Previa.
Chefers frånvaro på grund av psykisk ohälsa ökade med hela 500 procent under perioden 2014-2018. En viktig anledning till utvecklingen är att belastningen på framför allt mellanchefer har ökat.
– Den totala sjukfrånvaron har ökat sedan 2010. Mellancheferna får dra mycket av lasset när det gäller att försöka hitta lösningar för att få ner sjukfrånvaron på arbetsplatsen och minska sjukfrånvarokostnaderna, säger Lennart Sohlberg, analytiker och hälsoekonom på Previa.
Mellancheferna har alltså själva drabbats av psykisk ohälsa – främst ohälsosam arbetsbelastning och stressrelaterade problem – av att försöka komma till rätta med den stigande sjukfrånvaron bland medarbetarna. Men det är inte hela förklaringen till att allt fler chefer mår dåligt.
– Det finns även en tendens i samhället att man ständigt förväntas vara uppkopplad i jobbet och även hålla sig uppdaterad i exempelvis sociala medier. Nästan alla chefer har också möjlighet att jobba på distans. Det gör att de sällan stänger av arbetet och får tid till återhämtning, säger Lennart Sohlberg.
Kvinnor sticker ut i studien, de står för omkring 65 procent av ökningen av sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa.
– När man har småbarn och familj ökar belastningen framför allt på kvinnorna. Kvinnorna är fortfarande ofta projektledare i hemmet.
En annan förklaring till att kvinnor drabbas hårdare än män är, enligt Lennart Sohlberg, att de oftare är chefer i människonära yrken, som vård och omsorg – yrken där sjukfrånvaron bland medarbetarna är särskilt hög. Trycket på cheferna ökar därmed att hitta en lösning på den höga sjukfrånvaron bland personalen. Kvinnor arbetar dessutom oftare än män i organisationer där det går många medarbetare på varje chef.
– Hur många medarbetare du som chef ska räcka till för har stor betydelse för hur du mår, säger Lennart Sohlberg.
Ett sätt att få bukt med den utbredda psykiska ohälsan bland chefer är att öka chefstätheten. Andra sätt för företagen att vända den negativa trenden är att satsa mer på kompetensutveckling, analys och stöd inom arbetsmiljö, organisation, ledarskap, hälsa och rehabilitering.
– Respektive företag bör ta frågan på stort ansvar, säger Lennart Sohlberg.
Statistiken bygger på uppgifter om 170 000 personer, varav 12 300 chefer, på 410 företag i hela landet som är ansluta till Previa.
Tips för att motverka psykisk ohälsa bland chefer:
1. Bygg chefsnätverk som ger chefer möjlighet att bolla idéer och söka stöd hos varandra.
2. Ta fram ett mentorprogram så att erfarna ledare kan stödja dem som är nya i chefsrollen.
3. Se över storleken på personalgrupperna och chefens förutsättningar för att leda gruppen.
4. Avlasta cheferna med deras administrativa arbetsuppgifter så långt det går.
5. Se till att ha en tydlig ersättare vid chefens frånvaro.
6. Gör kontinuerlig uppföljning av arbetsmiljön och stressfaktorer på arbetsplatsen.
7. Ett nära och aktivt stöd från HR-funktionen kan underlätta chefens arbetssituation genom att bidra till tydlig struktur, rutiner och processer.
Previa
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp
Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel?
– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.
Hur ser en vanlig arbetsdag ut?
– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.
Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?
– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.
– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.
Vad är roligast med ditt jobb?
– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.
Vad driver dig?
– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.
Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey
Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.
För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.
Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.
Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.
I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.
Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven
GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.
ÅLDER: 46.
BOR: Umeå.
BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.
