Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Kraftig ökning av psykisk ohälsa bland chefer

Allt fler chefer blir sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa. Kvinnliga chefer är särskilt utsatta, enligt färsk statistik från företagshälsan Previa.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
waewkid/Colourbox
Kvinnliga chefer är särskilt utsatta för psykisk ohälsa. waewkid/Colourbox

Chefers frånvaro på grund av psykisk ohälsa ökade med hela 500 procent under perioden 2014-2018. En viktig anledning till utvecklingen är att belastningen på framför allt mellanchefer har ökat.

– Den totala sjukfrånvaron har ökat sedan 2010. Mellancheferna får dra mycket av lasset när det gäller att försöka hitta lösningar för att få ner sjukfrånvaron på arbetsplatsen och minska sjukfrånvarokostnaderna, säger Lennart Sohlberg, analytiker och hälsoekonom på Previa.

Mellancheferna har alltså själva drabbats av psykisk ohälsa – främst ohälsosam arbetsbelastning och stressrelaterade problem – av att försöka komma till rätta med den stigande sjukfrånvaron bland medarbetarna. Men det är inte hela förklaringen till att allt fler chefer mår dåligt.

– Det finns även en tendens i samhället att man ständigt förväntas vara uppkopplad i jobbet och även hålla sig uppdaterad i exempelvis sociala medier. Nästan alla chefer har också möjlighet att jobba på distans. Det gör att de sällan stänger av arbetet och får tid till återhämtning, säger Lennart Sohlberg.

Kvinnor sticker ut i studien, de står för omkring 65 procent av ökningen av sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa.

– När man har småbarn och familj ökar belastningen framför allt på kvinnorna. Kvinnorna är fortfarande ofta projektledare i hemmet.

En annan förklaring till att kvinnor drabbas hårdare än män är, enligt Lennart Sohlberg, att de oftare är chefer i människonära yrken, som vård och omsorg – yrken där sjukfrånvaron bland medarbetarna är särskilt hög. Trycket på cheferna ökar därmed att hitta en lösning på den höga sjukfrånvaron bland personalen. Kvinnor arbetar dessutom oftare än män i organisationer där det går många medarbetare på varje chef.

– Hur många medarbetare du som chef ska räcka till för har stor betydelse för hur du mår, säger Lennart Sohlberg.

Ett sätt att få bukt med den utbredda psykiska ohälsan bland chefer är att öka chefstätheten. Andra sätt för företagen att vända den negativa trenden är att satsa mer på kompetensutveckling, analys och stöd inom arbetsmiljö, organisation, ledarskap, hälsa och rehabilitering.

– Respektive företag bör ta frågan på stort ansvar, säger Lennart Sohlberg. 

Statistiken bygger på uppgifter om 170 000 personer, varav 12 300 chefer, på 410 företag i hela landet som är ansluta till Previa.

Tips för att motverka psykisk ohälsa bland chefer:

1. Bygg chefsnätverk som ger chefer möjlighet att bolla idéer och söka stöd hos varandra.

2. Ta fram ett mentorprogram så att erfarna ledare kan stödja dem som är nya i chefsrollen.

3. Se över storleken på personalgrupperna och chefens förutsättningar för att leda gruppen.

4. Avlasta cheferna med deras administrativa arbetsuppgifter så långt det går.

5. Se till att ha en tydlig ersättare vid chefens frånvaro.

6. Gör kontinuerlig uppföljning av arbetsmiljön och stressfaktorer på arbetsplatsen.

7. Ett nära och aktivt stöd från HR-funktionen kan underlätta chefens arbetssituation genom att bidra till tydlig struktur, rutiner och processer.

Previa

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så påverkas din arbetsmiljö av scrollande

Scrollar du loss på fikarasten? Eller gör alla andra det? Det påverkar i sådana fall din arbetsmiljö, visar ny forskning. Fast det flesta anser inte att det är ett problem när de själva gör det.
Sandra Lund Publicerad 27 april 2026, kl 06:02
Två personer står med varsin mobiltelefon under en paus. Bilden illustrerar phubbing på jobbet och hur mobilanvändning kan påverka samtal mellan kollegor.
Phubbing på jobbet kan försämra den upplevda arbetsmiljön, visar ny forskning från Göteborgs universitet. När mobilen tar plats på raster påverkas sådant som tillit, stöd och gemenskap mellan kollegor. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Psykologen Per Martinsson vid Göteborgs universitet har i en avhandling undersökt vad som händer när mobiltelefoner ersätter vårt sociala samspel under jobbraster.

Fenomenet han tittat på kallas phubbing, och innebär att en person prioriterar telefonen före personer som är fysiskt närvarande.

Vad betyder phubbing?

Phubbing –  kommer från engelskans phone snubbing (nonchalera). Innebörden är att någon prioriterar telefonen framför personer som är fysiskt närvarande.

Studien visar att ju fler som phubbar på jobbet, desto lägre skattar man sin arbetsmiljö. Det kan handla om sådant som känslomässigt och praktiskt stöd, tillit, känsla av gemenskap och engagemang i arbetet.

Egen phubbing är "viktig"

Per Martinsson
Per Martinsson

Om man inte själv phubbar förstås.

För om man själv fipplar med mobilen anser man själv att det är viktigt, medan om andra gör det uppfattas som nonchalant. 

Något som överraskade Per Martinsson en aning.

Forskning visar att vi är mer benägna att döma andra. När vi själv gör något har vi också kontroll, vi vet vad vi gör. Ser man alla andra sitta med mobilen, blir det ingen kontroll över vad de gör i stället. Och det blir inte heller ett gött snack.

Finns även bra phubbing

Men det finns situationer och människor det ändå kan vara bra för. 

Man kan behöva återhämtningen. Man kanske inte älskar att ta plats socialt. Man kanske aldrig uppskattat det sociala spelet. 

Dem vi intervjuat för också fram förståelse för att vi är olika. Men på ett generellt plan är vi sociala varelser. Drar man det till sin spets, att vi slutar prata med varandra helt skulle vi inte må bra. Man behöver bra relationer på jobbet, både för att trivas och för att vara produktiv. 

Yngre ser mobilen som del i samtalet

Bland svaren framkom också en skillnad i åldrar. 

Både äldre och yngre människor använder mobilen på jobbraster. 

Men yngre har högre tolerans, ser mobilen mer som en tredje part som är en del av det sociala.

Det kan man ju ifrågasätta eftersom vi inte är så bra på multitasking. Men det handlar mycket om vilka förväntningar man har på en arbetsplats. Äldre upplever också att andra sitter med mobilen i högre utsträckning än yngre.

Dumt att reglera mobilanvändning på jobbet

Per Martinsson trodde också att han skulle hitta skillnader i olika yrkesgrupper. 

Som inom vården, där man inte får använda mobilen större delen av dagen.

Men mönstret visade sig vara detsamma oavsett vilka branscher som undersöktes.

Bör mobilanvändning på jobbet regleras?

När det gäller vuxna är det nog dumt. Inte ens de mest kritiska i våra intervjuer vill se ett mobilförbud. Det skulle ge värre konsekvenser, som att känna sig mästrad av arbetsgivaren, och vilja byta jobb. Mobilen är en sådan integrerad del av oss i dag. Dessutom hittar folk vägar runt förbud. 

Vi kan inte heller veta att det är just mobilen som driver upplevelsen heller. Den kan också vara ett symptom på något annat. Därför vore också ett förbud dumt. 

Vad kan vi göra åt phubbing på jobbet?

Om man ska göra något, diskutera frågorna. Kanske ska man inte använda mobilen vid lunchbordet, men i soffan. Det finns olika förväntningar här, men oftast är de inte uttalade. 

Ser man som att alla sitter insjunkna i sina mobiler kanske man ska fundera på om det är för lite interaktion, och något som inte fungerar. 

Så undersöktes phubbing på jobbet

I avhandling ingår såväl djupintervjuer med anställda inom hälso- och sjukvård samt inom elbranschen, som kvantitativ data över anställda i olika branscher.