Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Okunskap om hur mobbning ska hanteras

100 000 människor mobbas på jobbet. Psykologen Stefan Blomberg menar att siffran skulle kunna minskas kraftigt om arbetsgivarna fick utbildning.
David Österberg Publicerad
Illustration: SIRI CARLÉN

De flesta arbetsplatser försöker lösa mobbningssituationer så som de alltid har gjort, trots att det inte blir bra. Det slutar nästan alltid med att någon blir utköpt eller får sparken. Det menar Stefan Blomberg, psykolog och mobbningsexpert.

Mobbning på jobbet orsakar stort lidande, som sömnsvårigheter, depression och skuld- och skamkänslor. Och problemet är omfattande. Runt en halv miljon människor utsätts för begynnande mobbning och 100 000 mobbas.

– Vi ser en skyhög sjuklighet orsakad av mobbning och enligt Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, löper den som är utsatt för mobbning trefaldigt ökad risk för depression, säger Stefan Blomberg.

I värsta fall kan mobbning leda till att människor tar livet av sig. Exakt hur många är omöjligt att säga men en försiktig uppskattning är 100 självmord om året – vilket är mer än dubbelt så många som dör i arbetsplatsolyckor varje år.

— En statlig utredning från 1999 uppskattade antalet till mellan 100 och 300 per år. Siffran var ifrågasatt som överdriven under många år, men forskningen verkar ha kommit ikapp. Italienska forskare har till exempel kommit fram till att 20-25 procent av utsatta personer löper risk att begå självmord. I USA finns begreppet ”bullicied” för att beskriva självmord som en följd av mobbning. Vi vet också att det finns en tydlig koppling mellan depression och självmord och om risken för depression trefaldigas hos den som är utsatt, ökar också risken för självmord.

Stefan Blomberg skriver en bok om mobbning i arbetslivet för att hjälpa arbetsgivare, fackligt aktiva och andra att bli bra på att arbeta med arbetsmiljö och mot mobbning. Boken behövs.

– Kunskapsnivån är låg. En chef i en av Sveriges största organisationer berättade att han arbetat med HR-frågor i 30 år men aldrig utbildats i hur man hanterar mobbning. Ingen vet hur de ska hantera problemet, trots att det finns bra sätt att arbeta på. Det finns metoder både för att förebygga och för att stoppa mobbning.

Det man inte skulle säga inför en videokamera ska man inte heller säga när kameran inte finns där

Mobbning är vanligast i stora, offentliga organisationer. Små och privata organisationer är bättre på att bygga strukturer som fungerar, och har inte råd med kaos, menar Stefan Blomberg.

– Med ordning och reda samt en tydlig rollfördelning där fattade beslut verkligen gäller är risken betydligt mindre. Där människor litar på varandra är mobbning ovanligt.

Ledarskapet är också viktigt. Om rollfördelningen på en arbetsplats är tydlig minskar risken, liksom om medarbetarna inte konkurrerar med varandra och ledningen litar på att folk gör det de ska.

Det yttersta ansvaret för att mobbning inte uppstår har arbetsgivaren.

– Det finns en skyldighet att ingripa direkt. Men vi är alla ansvariga. Vi får inte bete oss hur som helst.

Kan man vara mobbare utan att veta om det?
– Ja. En handling behöver inte ha syftet att skada för att vara kränkande. Och man kan möjliggöra mobbning genom att inte säga ifrån. Det man inte skulle säga inför en videokamera ska man inte heller säga när kameran inte finns där.

Det finns arbetsplatser som är bra på att hantera mobbning, med system som upptäcker problem och där man tar mobbning på allvar. Då kan den mobbade få hjälp och kanske även kan stanna kvar.

Men de flesta lämnar. Och det är ofta enda utvägen, enligt Stefan Blomberg.

– Om man inte tror att man kan få stöd bör man se sig om efter ett nytt jobb. Jag har sett så många exempel på hur illa det kan gå. Och man mår ofta lite bättre om man vet att man kan ta sig ifrån en arbetsplats. Även om det kan vara lättare sagt än gjort.

 

Har du blivit mobbad på jobbet?

Har du erfarenhet av mobbning på arbetsplatsen? Hör av dig till oss på redaktionen eller dela med dig av dina upplevelser under #tvåiveckan.

Kollegas undersökning – Kvinnor mobbas oftare

Mobbning är ett utbrett problem. Det visar den Novusundersökning som Kollega låtit göra. Totalt har 16 procent av alla privatanställda tjänstemän någon gång blivit mobbade på jobbet.

Undersökningen visar också att betydligt fler kvinnor har blivit utsatta: 23 procent mot 10 procent av männen.

Vanligast är att bli mobbad av en eller flera kollegor, men det händer också att det är chefen som mobbar – och blir mobbad.

De som mobbats har oftast blivit utfrysta eller ignorerade. Fysiska attacker är ovanliga, även om det förekommer.

Den vanligaste konsekvensen av mobbning är psykisk ohälsa, som kan leda till sjukskrivningar. 14 procent blev sjukskrivna på grund av mobbningen, och kvinnor oftare än män.

Kvinnor försöker lösa situationen genom att prata med sin chef, medan män oftast inte gör någonting.

Undersökningen visar också att mobbade nästan aldrig vänder sig till företagshälsovården eller till sin fackklubb.

Mer än en femtedel uppger att de har blivit mobbade i mer än ett år. 20 procent har blivit mobbade mellan tre och sex månader.

Hur mobbningen upphörde varierar stort, men det är vanligare att den mobbade lämnar arbetsplatsen än att mobbaren slutar. Och bara 8 procent fick hjälp av sitt fackförbund.

En tredjedel uppger att mobbning har förekommit på deras jobb, men bara 1 procent att de själva varit delaktiga. 94 procent svarar att de säkert eller antagligen skulle ingripa om de såg att någon blev mobbad på jobbet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”

På callcenter mäts anställdas prestationer dagligen och AI kan lyssna på samtal. Men en mänsklig chef finns kvar - vilket facket välkomnar. 
– En personlig kontakt är bättre, säger Murat Türk, lokal klubbordförande på Concentrix.
Elisabeth Brising Publicerad 20 maj 2025, kl 06:01
Callcenter arbetsplats
AI och algoritmiska system används mer som chefsstöd för att kontrollera och mäta arbetet visar forskning. På callcenter har personalen länge arbetat datastyrt med ständig prestationsmätning. Men den mänskliga chefen finns kvar, än så länge. Foto: Colourbox/Colourbox

Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver. 

Murat Türk.
Murat Türk. Foto: Privat.

– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han. 

Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga. 

Vad skulle du tycka om en AI-chef? 

– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?

– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas. 

Det här är algoritmisk arbetsledning

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?

AI lyssnar på telefonsamtal

Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev. 

Orolig mage får tas upp med chefen

I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).

Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk. Foto: Privat

– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm. 

Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal. 

– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.

”Annars har vi inte jobb”

Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna. 

Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden. 

– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon. 

Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen. 

– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.

Chefer måste följa mbl och informationsplikt

AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.

– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk. 

Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).

Key Performance Indicators i callcenter

  • KPI eller nyckeltal är system där arbetsgivare utvärderar anställdas prestationer. 

Systemet kan till exempel mäta:

  • Hur mycket du säljer och måste sälja varje månad 
  • Hur många minuter du förväntas sitta (högst) med kunder,
  • Hur länge du får göra efterarbete på ett kundärende, att du ska ta nästa samtal efter två minuter t.ex.  
  • Betyg från kundens upplevelse av interaktionen.