Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Okunskap om hur mobbning ska hanteras

100 000 människor mobbas på jobbet. Psykologen Stefan Blomberg menar att siffran skulle kunna minskas kraftigt om arbetsgivarna fick utbildning.
David Österberg Publicerad
Illustration: SIRI CARLÉN

De flesta arbetsplatser försöker lösa mobbningssituationer så som de alltid har gjort, trots att det inte blir bra. Det slutar nästan alltid med att någon blir utköpt eller får sparken. Det menar Stefan Blomberg, psykolog och mobbningsexpert.

Mobbning på jobbet orsakar stort lidande, som sömnsvårigheter, depression och skuld- och skamkänslor. Och problemet är omfattande. Runt en halv miljon människor utsätts för begynnande mobbning och 100 000 mobbas.

– Vi ser en skyhög sjuklighet orsakad av mobbning och enligt Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, löper den som är utsatt för mobbning trefaldigt ökad risk för depression, säger Stefan Blomberg.

I värsta fall kan mobbning leda till att människor tar livet av sig. Exakt hur många är omöjligt att säga men en försiktig uppskattning är 100 självmord om året – vilket är mer än dubbelt så många som dör i arbetsplatsolyckor varje år.

— En statlig utredning från 1999 uppskattade antalet till mellan 100 och 300 per år. Siffran var ifrågasatt som överdriven under många år, men forskningen verkar ha kommit ikapp. Italienska forskare har till exempel kommit fram till att 20-25 procent av utsatta personer löper risk att begå självmord. I USA finns begreppet ”bullicied” för att beskriva självmord som en följd av mobbning. Vi vet också att det finns en tydlig koppling mellan depression och självmord och om risken för depression trefaldigas hos den som är utsatt, ökar också risken för självmord.

Stefan Blomberg skriver en bok om mobbning i arbetslivet för att hjälpa arbetsgivare, fackligt aktiva och andra att bli bra på att arbeta med arbetsmiljö och mot mobbning. Boken behövs.

– Kunskapsnivån är låg. En chef i en av Sveriges största organisationer berättade att han arbetat med HR-frågor i 30 år men aldrig utbildats i hur man hanterar mobbning. Ingen vet hur de ska hantera problemet, trots att det finns bra sätt att arbeta på. Det finns metoder både för att förebygga och för att stoppa mobbning.

Det man inte skulle säga inför en videokamera ska man inte heller säga när kameran inte finns där

Mobbning är vanligast i stora, offentliga organisationer. Små och privata organisationer är bättre på att bygga strukturer som fungerar, och har inte råd med kaos, menar Stefan Blomberg.

– Med ordning och reda samt en tydlig rollfördelning där fattade beslut verkligen gäller är risken betydligt mindre. Där människor litar på varandra är mobbning ovanligt.

Ledarskapet är också viktigt. Om rollfördelningen på en arbetsplats är tydlig minskar risken, liksom om medarbetarna inte konkurrerar med varandra och ledningen litar på att folk gör det de ska.

Det yttersta ansvaret för att mobbning inte uppstår har arbetsgivaren.

– Det finns en skyldighet att ingripa direkt. Men vi är alla ansvariga. Vi får inte bete oss hur som helst.

Kan man vara mobbare utan att veta om det?
– Ja. En handling behöver inte ha syftet att skada för att vara kränkande. Och man kan möjliggöra mobbning genom att inte säga ifrån. Det man inte skulle säga inför en videokamera ska man inte heller säga när kameran inte finns där.

Det finns arbetsplatser som är bra på att hantera mobbning, med system som upptäcker problem och där man tar mobbning på allvar. Då kan den mobbade få hjälp och kanske även kan stanna kvar.

Men de flesta lämnar. Och det är ofta enda utvägen, enligt Stefan Blomberg.

– Om man inte tror att man kan få stöd bör man se sig om efter ett nytt jobb. Jag har sett så många exempel på hur illa det kan gå. Och man mår ofta lite bättre om man vet att man kan ta sig ifrån en arbetsplats. Även om det kan vara lättare sagt än gjort.

 

Har du blivit mobbad på jobbet?

Har du erfarenhet av mobbning på arbetsplatsen? Hör av dig till oss på redaktionen eller dela med dig av dina upplevelser under #tvåiveckan.

Kollegas undersökning – Kvinnor mobbas oftare

Mobbning är ett utbrett problem. Det visar den Novusundersökning som Kollega låtit göra. Totalt har 16 procent av alla privatanställda tjänstemän någon gång blivit mobbade på jobbet.

Undersökningen visar också att betydligt fler kvinnor har blivit utsatta: 23 procent mot 10 procent av männen.

Vanligast är att bli mobbad av en eller flera kollegor, men det händer också att det är chefen som mobbar – och blir mobbad.

De som mobbats har oftast blivit utfrysta eller ignorerade. Fysiska attacker är ovanliga, även om det förekommer.

Den vanligaste konsekvensen av mobbning är psykisk ohälsa, som kan leda till sjukskrivningar. 14 procent blev sjukskrivna på grund av mobbningen, och kvinnor oftare än män.

Kvinnor försöker lösa situationen genom att prata med sin chef, medan män oftast inte gör någonting.

Undersökningen visar också att mobbade nästan aldrig vänder sig till företagshälsovården eller till sin fackklubb.

Mer än en femtedel uppger att de har blivit mobbade i mer än ett år. 20 procent har blivit mobbade mellan tre och sex månader.

Hur mobbningen upphörde varierar stort, men det är vanligare att den mobbade lämnar arbetsplatsen än att mobbaren slutar. Och bara 8 procent fick hjälp av sitt fackförbund.

En tredjedel uppger att mobbning har förekommit på deras jobb, men bara 1 procent att de själva varit delaktiga. 94 procent svarar att de säkert eller antagligen skulle ingripa om de såg att någon blev mobbad på jobbet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp

Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Petra.Rendik Publicerad 16 januari 2026, kl 11:16
Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven, arbetar med detaljer och positionering tillsammans med en hockeymålvakt under träning på is. Målvakten är en av ishockeyns mest krävande roller. Foto: Erik Abel

Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel? 

– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.

Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?

– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.

– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.

Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling instruerar en av lagets målvakter under ett ispass i Umeå. Repetition, detaljer och mental trygghet är centrala delar i arbetet med hockeyns kanske mest utsatta position. Foto: Erik Abel

Vad är roligast med ditt jobb?

– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.

Vad driver dig?

– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.

Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey


Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.

För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.

Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.

Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.

I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.

Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.

Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven


GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.

ÅLDER: 46.

BOR: Umeå.

BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.