Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Så gör du om chefen strular

Har du en dålig chef? Upplever du att den är orättvis, otydlig, vresig? Det kan ha sin förklaring. Men det betyder inte att du ska låta vantrivsel bli din vardag. Om du anser att chefen gör sig skyldig till något riktigt allvarligt, som kränkande särbehandling, är det extra viktigt att agera.
Anita Täpp Publicerad
Chef skäller på medarbetare.
Dålig chef? När man inte kommer överens med chefen ställs frågan om att stanna eller gå på sin spets. Men det kan vara möjligt att få till en bra relation. Foto: Colourbox

En ny chef kan vara rena drömmen. Eller mardrömmen. För ibland blir det inte som någon hade hoppats.

Det bästa är i så fall att prata om det. Våga ta mod till sig och diskutera med chefen om exempelvis relationerna och kommunikationen inte funkar. Ibland kan det ha att göra med chefens egen arbetsbelastning eller att hon eller han  inte har bra stöd från högre ort. Det är lättare att vara en bra chef om man får feedback från medarbetarna.

Men det är inte alltid det räcker. Kanske är det så illa att du funderar på att byta jobb? Om fler i arbetsgruppen mår dåligt så kan man dock välja att stanna kvar och försöka få till en bättre situation.  

– Då är det viktigt att man agerar på rätt sätt. Det är exempelvis bra om man är fler som är modiga nog att gå in till chefen och ta en diskussion med denne när det håller på att gå snett. Då finns det en chans att chefen är villig att ändra i sitt ledarskap, säger Gunilla Krieg, ombudsman på Unionen, som ger följande tips för att få till bättre arbetsmiljö:

  • Be om ett möte med chefen och informera tydligt om vilken agenda ni har.
     
  • Förbered mötet genom att skriva ned det ni kommer ta upp, med konkreta, daterade exempel på de beslut eller handlingar ni är kritiska mot och vilka följder ni anser att de får.
     
  • Om chefen går i försvarsställning eller inte lyssnar, påpeka att ni verkligen vill få framfört vad ni har att säga.
     
  • Diskutera vilka spelregler ni vill ha på jobbet. Att alla har rätt att bli behandlade med respekt och att en av chefens uppgifter är att ge bra förutsättningar för att kunna utföra arbetet och utvecklas på jobbet. Vi är ju varandras arbetsmiljö.
     
  • Be chefen dokumentera det som diskuteras på mötet så att ni båda har ett kvitto på vad ni har kommit överens om för att ni ska kunna jobba bättre tillsammans.
     
  • Om en chef inte kan tillstå några som helst brister - eller ber om ursäkt men sedan fortsätter i gamla hjulspår - är det viktigt att fortsätta att dokumentera allt som händer.
     
  • Ta kontakt en HR-ansvarig, högre chef eller facket. Med skriftlig och konkret information är en högre chef skyldig att agera om det gäller arbetsmiljöproblem, kränkande särbehandling eller diskriminering. (Vid sexuella trakasserier kan både diskrimineringslagen och arbetsmiljölagen användas.) Saknas en facklig representant på jobbet kan ni i stället få stöd av Unionens regionkontor.
     
  • Om inte heller detta leder till någon förändring och anställda mår så dåligt att de sjukskrivs kan ett arbetsmiljöombud eller skyddsombud göra en så kallad
    6:6a-anmälan till Arbetsmiljöverket, vilket innebär att företaget utreds. Det kan i sin tur leda till en skarp tillsägelse.

– Då blir situationen på arbetsplatsen offentlig, vilket kan vara så obehagligt att företaget tar itu med problemet, säger Gunilla Krieg.

Vad brukar en anmälan till Arbetsmiljöverket leda till?
– Om det handlar om någon enstaka anställd som tycker att chefen är omöjlig blir det ofta så att arbetsgivaren köper ut den personen. Det är svårare att köpa ut en hel arbetsgrupp. Å andra sidan vet jag arbetsgivare som i den  här situationen har lagt ned hela verksamheten.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Bränder kostar företag miljarder – varje år

Bränder kostar årligen svenska företag miljardbelopp. Trots det är många bolag dåligt rustade inför en eldsvåda.
– Det råder stor okunskap kring vilka lagar som faktiskt gäller, säger Lars Brodin på Brandskyddsföreningen.
Ola Rennstam Publicerad 26 september 2025, kl 06:00
Att ha dålig koll på brandskyddet kan bli ett dyrbart misstag. Branden på Lisebergs nya vattenvärld Oceana i Göteborg fick en katastrofal utgång. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

I snitt inträffar det 10 bränder om dagen i olika verksamheter i Sverige. År 2024 handlade det totalt om 3 355 eldsvådor. Företagsbränderna det året resulterade i skador för över fyra miljarder kronor.

Lars Brodin, brandingenjör på Brandskyddsföreningen, anser att det förebyggande arbetet på svenska företag måste bli bättre.

– Det råder stor okunskap kring vilka lagar och regler som faktiskt gäller på arbetsplatsen när det kommer till brandsäkerhet, säger han.

Det är relativt ovanligt med personskador i samband med bränder på företag. Oftast börjar det brinna efter arbetstid eller i samband med renovering när lokalerna står tomma. Antalet anlagda bränder mot företag är däremot få och syns främst i statistiken när det gäller skolbyggnader.

Dålig koll på brandriskerna

Det som utmärker verksamheter som eldhärjats är, enligt Lars Brodin, att man inte har haft koll på brandriskerna och inte vidtagit tillräckliga förebyggande åtgärder.

– Verksamheter med många brandrisker har generellt en bra medvetenhet. Det brister oftast på mindre företag, där man inte uppfattar riskerna och därför inte är så noga. Många bedömer sannolikheten för att det ska börja brinna som väldigt låg.

En brand i företagets lokaler rankas högst när ledningsgrupper har tillfrågats om företagets största risker. Det är inte svårt att förstå varför – förutom stora värdena som bokstavligen talat kan gå upp i rök kan det vara förödande om verksamheten måste stänga under en längre period.

– Att inte prioritera brandsäkerheten kan bli ett dyrt misstag. Visst, tekniska lösningar som att installera sprinkler kostar pengar, men att införa bättre rutiner och utbilda personal behöver inte kosta mycket.

Många bränder skulle kunna undvikits

Det är arbetsgivaren som har det yttersta ansvaret för brandskyddet på arbetsplatsen. De flesta företag följer minimikraven i lagstiftningen, men det är enligt Lars Brodin inte tillräckligt – lagarna lämnar nämligen ett rätt stort utrymme för tolkning.

– Lagkraven ger ett bra brandskydd ur ett personsäkerhetsperspektiv, men inte för egendom. Detta – och vad som krävs för att uppfylla försäkringsbolagens krav – måste man som ledare ha koll på.

Med rätt förebyggande åtgärder och ökad kunskap skulle många av bränderna kunna undvikas, menar han.

– Viktigast är att chefer är goda föredömen på det här området. Det grundläggande är att man som chef har koll på vilka brandrisker man behöver hantera och att brandskyddet anpassas utifrån de risker man har i verksamheten, säger han.

3 KÄNDA FÖRETAGSBRÄNDER

Ikea (1970)

Den 5 september utbröt en brand på taket till det som då var världens största möbelaffär – Ikea vid Kungens kurva. Brandorsaken var ett elfel i en reklamskylt. Skadorna blev betydande men inte katastrofala. Vid brandrean några veckor senare köade 8 000 personer, somliga väntade hela natten. I mars 1971 öppnade varuhuset igen. Försäkringsbolaget Trygg-Hansa betalade ut 23 miljoner kronor i ersättning, den dittills största försäkringsskadan i Sverige.

 

Polarbröd (2020)

Natten till den 23 augusti 2020 totalförstördes Polarbröds fabrik i Älvsbyn. En utredning visade att branden startat i deg och mjöl som följde med transportbanden och spred branden till bageriets olika delar. På några timmar hade värden för miljardbelopp gått upp i rök. Det delvis nybyggda bageriet hade ett bristande brandskydd, anläggningen på 9 000 kvadratmeter var en enda stor brandcell och saknade sprinkler. En ny fabrik kunde öppna i november året därpå.

 

Oceana (2024)

Den 12 februari utbröt en kraftig brand i Lisebergs näst intill färdigbyggda äventyrsbad. En person omkom, sexton personer fördes till sjukhus och det blev stora skador på byggnaden. Haverikommissionens utredning slog fast att branden startade när plaströr under rutschkanan svetsades samman. Rapporten konstaterade brister i arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen – ingen kände till brandriskerna med sammanfogning av plaströr. Återuppbyggnaden av vattenlandet beräknas vara klar under 2026 och kosta närmare 1 miljard kronor.

FOTO: GÖRAN SJÖBERG/TT, JENS ÖKVIST/TT, BJÖRN LARSSON ROSVALL/TT

5 VIKTIGA TIPS

  • Dimensionera brandskyddet utifrån de risker som finns i verksamheten.
  • Föregå med gott exempel som chef – visa att du tar brandskydd på allvar.
  • Upprätta rutiner för utrymning och öva regelbundet. Utbilda all personal i rutinerna.
  • Skaffa egen kompetens på området för att inte bli beroende av dyra konsulter.
  • Ta fram en restvärdelista. Det innebär att företaget identifierar – och prioriterar – de mest värdefulla och oersättliga föremålen i verksamheten. Då vet räddningstjänsten vad man ska försöka rädda och skydda vid en brand.
     

FYRA LAGAR KRING BRANDSÄKERHET

Det finns fyra lagar om brandskydd som du bör känna till som chef: 
arbetsmiljölagen, lagen om skydd mot olyckor, lagen om brandfarliga och explosiva varor samt plan- och bygglagen.