Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så undviker du konflikter på jobbet

Otydliga strukturer, svaga chefer och höga krav men små resurser. Det är vanliga förklaringar till konflikter på jobbet. Men det finns sätt att förhålla sig till problemen och undvika frustration.
Publicerad
Franky242/Colourbox.com
Franky242/Colourbox.com

Allt fler kvinnor blir sjukskrivna på grund av konflikter, stress och mobbning på jobbet.  Det framkommer i en ny rapport från Arbetsmiljöverket. Dåliga relationer och bristfällig organisation är orsakerna.

– För sjunde året i rad finns en oroväckande trend där arbetssjukdomar ökar bland kvinnor. Vi ser också att den typen av anmälningar är vanligast inom kvinnodominerade branscher som till exempel vård och omsorg. Både arbetsgivare och politiker behöver ta ansvar för att vända trenden, säger Erna Zelmin-Ekenhem, generaldirektör för Arbetsmiljöverket i rapporten.

Mer än var tredje anmälan om arbetssjukdom uppges vara orsakad av organisatoriska eller sociala faktorer. Hela 46 procent av anmälningar om arbetssjukdom som gäller kvinnor uppges ha dessa orsaker. Motsvarande siffra för män är 21 procent.

Läs mer: Så hanterar du ilska på jobbet

Otydliga och överbelastade chefer kan också vara en del av förklaringen.

– På många, ofta kvinnodominerade, arbetsplatser ser vi i dag en beklämmande utveckling med chefer som har alltför stora ansvarsområden och personal som därför blir lämnade åt sig själva i vaga strukturer, säger Thomas Jordan, docent, universitetslektor i arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet och specialiserad på konfliktlösning i arbetslivet. Han har också skrivit boken ”Konflikthantering i arbetslivet – förstå, hantera, förebygg”.

Thomas Jordan framhåller samtidigt att stress inte per automatik leder till att vi mår dåligt. Det kan också vara tvärtom.

– På en stressig arbetsplats kan vi också känna tillfredställelse över att kunna prestera på topp och göra nytta. Men det blir problem om rollerna är otydliga och kraven är högre än förutsättningarna att leva upp till dem. I en tydlig och god struktur går det att reda ut saker, ta itu med problem innan de leder till djupa konflikter och frustration, säger Thomas Jordan.

Han menar att arbetslivet i dag genomsyras av alltför mycket låt-gå-ledarskap och efterlyser chefer som är villiga att ta ansvar och ge sitt stöd till personalen utan att släta över de problem som finns.

– Det är också en arbetsgivarfråga att rekrytera chefer som är kloka och inte drar sig för att gå in i konflikter för att kunna lösa dem, säger Thomas Jordan.

Gör så här!

Är du långt ned i hierarkin i en kaotisk dålig organisation? Lyssnar inte chefen? Är resurserna alltför små? Leder det hela till dålig stämning och bråk på jobbet? Inte konstigt att du är frustrerad. Men du kan trots allt välja hur du själv förhåller dig till problemen genom att medvetet välja en strategi att agera efter.

Konfliktforskaren och docenten Thomas Jordan har en konfliktmodell som består av fyra olika alternativ, varav tre är aktiva och en är passiv.

1. Välj att påverka. Kanske är det dags att sluta klaga och gnälla. Fundera i stället över hur en väl fungerande organisation och arbetsplats skulle se ut? Vad kan du själv göra för att strategiskt påverka?

2. Gilla läget. Kanske kan du inte ändra det som är fel. Däremot kan du välja hur du förhåller dig till situationen och gör det bästa av saken.

3. Sätt ned foten. Du inser att det inte finns någon lösning som du kan acceptera. Därför säger du upp dig och söker ett nytt jobb.

4. Låt gå. Du väljer inte något av ovanstående alternativ utan flyter bara med. Risken är i så fall stor att frustrationen och konflikterna kring dig ökar. I värsta fall blir du sur och bitter, vilket blir trist både för dig själv och för omgivningen.

Källa: Docent och konfliktforskaren Thomas Jordan

 

Gertrud Dahlberg
gertrud.dahlberg@kollega.se

Arbetsskador & Arbetsmiljö

År 2016 anmäldes cirka 122 500 arbetsskador. Så här är de uppdelade:
34 600 arbetsolyckor som medfört sjukfrånvaro (14 400 kvinnor, 20 300 män)
64 700 arbetsolyckor utan sjukfrånvaro (35 300 kvinnor, 29 500 män)
10 200 olyckor på väg till eller från arbetet (6 800 kvinnor, 3 400 män)
11 800 arbetssjukdomar (7 500 kvinnor, 4 300 män)
45 arbetsolyckor med dödlig utgång

Vem har ansvar för arbetsmiljön?
Det är arbetsgivaren som har huvudansvar för att förebygga konflikter och att hantera de konflikter som uppstår. Utsatta ska snabbt få hjälp eller stöd, chefer och arbetsledare ska få utbildning och handledning och arbetsgivaren ska vara tydlig med att kränkande behandling inte accepteras. Skyddsombudets roll är att samarbeta med arbetsgivaren i det förebyggande arbetet och att informera arbetsgivaren om de konflikter som kräver åtgärd.

Vart vänder jag mig vid konflikt?
Om en konflikt uppstår på arbetsplatsen ska du tala med din närmaste chef. Om problemet inte åtgärdas kan du kontakta ditt skyddsombud. Finns det inget skyddsombud på din arbetsplats kontaktar du ditt fackförbund. Gör det så tidigt som möjligt, så är det lättare att lösa konflikten.

Arbetsmiljöverket och Arbetsmiljöupplysningen.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Klart: Nu ska koldioxiden fångas in

Sveriges första och en av världens största anläggningar för att fånga in koldioxid från atmosfären har fått klartecken att byggas. Men den nya tekniken är riskfylld – ett gasläckage kan bli förödande.
Publicerad 16 april 2025, kl 06:01
Underhållsingenjören Jonas Karlsson till vänster, rök stiger ut från kraftvärmeverkets skorsten till höger
Underhållsingenjören Jonas Karlsson är ständigt redo att rycka ut om något fel uppstår inne i kraftvärmeverket i Värtahamnen i Stockholm. En ny anläggning ska fånga in koldioxiden från verkets torn. Foto: Oskar Lind

Med hinken full av verktyg tar underhållsingenjören Jonas Karlsson trapporna de 68 metrarna upp genom pannhuset inuti kraftvärmeverket i Värtahamnen i Stockholm. När han når ända upp visar pulsmätaren 160.

Budskapet går hem. Stockholm Exergis ledning inser att bolaget måste installera hissar i de två höga torn som kommer att resa sig nästan hundra meter mot skyn när den nya anläggningen för koldioxidinfångning är på plats.

Bild på underhållsingenjör Jonas Karlsson.
Jonas Karlsson. Foto: Oskar Lind

– Säkerheten är a och o. Ingen skulle orka jobba efter att ha gått trapporna hela vägen, säger Unionenmedlemmen Jonas Karlsson när han beskriver det pedagogiska experiment han utförde för några månader sedan. 

Tornen blir den mest synliga delen av anläggningen, som ska fånga in 800.000 ton koldioxid per år. Det är mer än vad Stockholms vägtrafik släpper ut under samma period. Samtidigt har tornen väckt en del protester från närboende.

Beslut om att satsa på att fånga koldioxid 

I slutet på mars kom beskedet: Styrelsen för Stockholm Exergi beslutade att bygga en av världens största anläggningar för infångning och permanent lagring av koldioxid, så kallad bio-CCS. Bygget börjar omgående och målsättningen är att vara i drift under 2028.

Röken som i dag stiger ur kraftvärmeverkets skorsten ska då i stället ledas i ett rör över Lidingövägen och ner till koldioxidinfångningen i den nya anläggningen i Energihamnen, en del av Norra Djurgårdsstaden. 

Den koldioxid som fångas in från biokraftvärmeverket ska komprimeras till flytande form. Från kajen transporteras den sedan med fartyg till permanent lagring under havsbottnen utanför Bergen i Norge. Där mineraliseras koldioxiden och blir en del av berggrunden.

– Koldioxidinfångningen är ett tekniskt pilotprojekt, men även ett pilotprojekt i säkerhetstänk. Tekniken är ny och innebär nya risker, säger Jonas Karlsson när Kollega besöker forskningsanläggningen som varit i gång sedan 2019.

På kajen kommer det att stå åtta cylinderformade tankar på 2000 kubikmeter styck där den flytande koldioxiden kommer att förvaras i väntan på nästa fartyg. I miljötillståndet bedöms risken för läckage som liten men det kommer ändå finnas en skyddsbarriär för att skydda boende i området.

– Skulle det bli ett läckage trycks koldioxiden ut över havet. Den är tyngre än luft och lägger sig ovanpå vattenytan. Är det minsta lilla vind kommer koldioxiden att lösas upp, säger Jonas Karlsson.

Stockholm Exergis forskningschef Fabian Levihn framför forskningsanläggningen för att fånga in koldioxid.
Forskningschef Fabian Levihn framför den lilla forskningsanläggningen. Han vet allt om infångning av koldioxid. Foto: Oskar Lind

Ska leda till negativa utsläpp

Utanför kraftvärmeverket öppnar Fabian Levihn dörrarna till den containerstora forskningsanläggning som visar hur avskiljningen går till. Han är chef för forskning och utveckling på Stockholm Exergi och van vid att lägga orden så att de många besökare bolaget har förhoppningsvis ska förstå, från skolklasser till kungaparet och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

Även forskningsanläggningen har två torn, men i betydligt mindre skala. Rökgasen komprimeras och förs in i det ena tornet som fylls upp med rökgas. Från toppen av tornet rinner sedan en vätska som består av kaliumkarbonat löst i vatten. 

Efter en kemisk reaktion förs vätskan vidare till det andra tornet. När blandningen värms till 105 grader separeras koldioxiden från rökgaserna.

– Vi har gjort alla tester som krävs. Men det går att förbättra tekniken och vi kommer att fortsätta med det även efter 2028 när fullskaleanläggningen tas i bruk, säger Fabian Levihn, som i testerna samarbetar med KTH, där han är docent i energisystemens ekonomi och företagande.

Genom att skilja av koldioxid från bioeldad värmeproduktion likt den i Värtan skapas så kallade negativa utsläpp. 

– De behövs eftersom det inte går att minska alla fossila utsläpp. För att vi ska ha en chans att klara Parisavtalet behövs 600 anläggningar av den här typen i världen, säger Fabian Levihn. 

Parisavtalet 

  • Ett globalt klimatavtal som trädde i kraft 2016. 
  • Kärnan i avtalet är att begränsa den globala uppvärmningen genom att minska utsläppen av växthusgaser. 
  • Ett av målen i avtalet är att hålla den globala uppvärmningen långt under 2 °C och sträva efter att begränsa den till 1,5 °C.

Källa: Stockholm Exergi och Naturvårdsverket

Kritik från andra forskare

Men satsningen får också kritik. Alexander Olsson, forskare vid Linköpings universitet, anser att försöket i Värtan görs utan tillräcklig diskussion om riskerna:

– Man använder en ny teknik och det finns alltid risker med det. Samtidigt finns det inte riktigt någon plan B. Vad händer om tekniken inte funkar som den ska, kommer målet att ändras i så fall?

Han är också bekymrad över att takten i det övriga miljöarbetet i Stockholmsområdet kan stanna av och att politikernas ambition att minska utsläppen från bland annat biltrafiken och sopförbränningen minskar.

– Politikerna förlitar sig på att koldioxidinfångningen räcker för att klara stadens klimatmål, säger Alexander Olsson.

Även när det gäller lagringen finns en del osäkerhet, menar han.

– Vi vet inte om tekniken fungerar säkert. Just i Stockholms fall är kanske inte lagringen något problem eftersom det är ganska små mängder det rör sig om. Det blir dock ett problem senare när många intressenter vill lagra koldioxid på ett begränsat utrymme.

Är det inte viktigt att någon går före?

– Absolut. Tekniken är av allt döma helt nödvändig, men vi tycker man ska ha en kritisk inställning och se hur koldioxidinfångningen kan påverka den övriga klimatpolitiken.

Exergis vd håller inte med om kritiken

Stockholm Exergis VD Anders Egelrud tillbakavisar kritiken.

– Jag tycker att den har ett för snävt perspektiv. Det är ingen tvekan om att koldioxidinfångning kommer att krävas, men vi behöver också andra tekniker som motverkar klimatuppvärmningen, säger han.

Är det risk att man förlitar sig för mycket på koldioxidinfångningen?

– Stockholms stad har en väldigt ambitiös plan för trafiken och andra områden, men ska vi vara ärliga finns det inte en stad och inte ett företag med höga klimatmål som inte också kommer behöva köpa teknisk kolsänka för att nå sina mål, till exempel genom koldioxidinfångning.

Är du trygg med att det kommer finnas den lagringskapacitet ni behöver?

– Att lagra på det här sättet i porös berggrund med ett fast berglager ovanpå som blir tätslutande är otroligt säkert. 

Bärbara gasvarnare ett måste

En gul liten dosa ligger på en avsats inne i forskningsanläggningen och påminner om risken för gasläckage, en av de främsta arbetsmiljöriskerna i den nya anläggningen. 

– Dosan är ett gaslarm. Alla som jobbar i byggnaden ska ha en dosa på sig, framför allt för att ha koll på koldioxiden. Det kommer även finnas fasta gasvarnare, både inne i anläggningen och utanför, säger Jonas Karlsson. 

Luften vi andas in innehåller 0,04 procent koldioxid. Är halten 10 procent blir du förgiftad på en minut (se ruta).

– Det är en riskfylld verksamhet och vi kommer att vara många på en liten yta under byggnationstiden. När vi bestämmer nivån på den personliga skyddsutrustningen tittar vi även på möjligheten att ha en liten lufttub i fickan på skyddskläderna. Ser du ett vitt moln är det koldioxid och då ska du stoppa tuben i munnen.

Bolagets devis är att jobba säkert eller inte alls. 

– Alla har mandat att stoppa jobb om det skulle behövas av säkerhetsskäl, säger Jonas Karlsson.

Torbjörn Tenfält

Förgiftning vid 10 procent koldioxid 

  • 90 procent av koldioxiden från Värtaverket ska anläggningen fånga in. I dag släpps 18 procent koldioxid ut. Målet är alltså att släppa ut 1,8 procent.
  • I Sverige finns ett 40-tal anläggningar som är lämpliga för koldioxidinfångning. Det handlar främst om pappersbruk och kommunala och privata energibolag. Drygt 20 är i gång och provar tekniken, men Stockholm Exergi har kommit längst.
  • Luften vi andas innehåller 0,04 procent koldioxid, medan den vi andas ut innehåller 3,8 procent. Du kan vara i ett rum instängd med 5 procent koldioxid i max en timme, därefter blir du förgiftad. Är halten koldioxid i rummet 10 procent blir du förgiftad på en minut.

Källa: Stockholm Exergi och Naturvårdsverket