Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Chefens ålder påverkar mer än kön

Vilken slags chef du har eller är beror främst på chefens ålder. Om en chef är en man eller kvinna spelar mindre roll. Det visar ny forskning från Göteborgs universitet.
Anita Täpp Publicerad 8 mars 2017, kl 09:02
Colourbox
Hur gammal chefen är påverkar ledarskapet mer än om chefen är man eller kvinna. Colourbox

Enligt studien, i vilken svar från nära 7 000 chefsaspiranter har analyserats* - finns inga könsskillnader när det gäller ledaregenskaper som viljestyrka, instämmande framtoning, uthållighet, humörjämvikt, motståndskraft, öppenhet och initiativförmåga. Däremot är män mer benägna att ta risker.

Men denna egenskap minskar med åldern, oberoende av om chefen är en man eller kvinna. Och enligt studien har åldern – och inte könet - störst betydelse för vilken egenskaper en chef har.

När hon eller han blir äldre minskar också uthålligheten, initiativförmågan och viljestyrkan. I stället ökar egenskaperna jämvikt i humöret och öppenhet. Med åldern ökar också viljan för teamwork och att utveckla alla i arbetsgruppen.

Hur ser då den ideala arbetsplatsen ut vad gäller valet av chefer?

– Man ska gärna ha balans mellan män och kvinnor, unga och äldre, eftersom vi behöver många olika attribut på arbetsplatsen, säger Trevor Archer, senior professor i biologisk psykologi vid Göteborgs universitet.

– I vissa situationer behöver man unga förmågor som är individinriktade, som sätter sig själva först och som man kan sätta etiketten högrisk på. Men som ändå får saker att gå snabbt. Men då behövs också en äldre chef som kan ifrågasätta det. Då blir företagen mest framgångsrika.

*I studien har svaren från 6 789 chefskandidater som har gjort det arbetspsykologiska personlighetstestet Jobmatch Talent analyserats.

Ledarskap

7 vägar till hjärnsmart ledarskap

Strukturerade arbetsdagar, pauser och ett psykologiskt tryggt arbetsklimat. Här är sju sätt att skapa en effektiv arbetsplats där medarbetarnas hjärnor trivs.
Publicerad 3 maj 2024, kl 06:04
Hjärnsmart. En kvinna håller upp en skylt med en tecknad hjärna på. Glad.
Med en hjärnsmart arbetsmiljö skapas förutsättningar för större kreativitet och mer välmående medarbetare. Foto: Colourbox.

Värna psykologisk trygghet i gruppen

Vi jobbar som bäst när vi känner oss trygga och sedda, i ett accepterande arbetsklimat. Ett sätt att uppnå det är att mjuka upp hur ni kommunicerar och ställer frågor. Som chef kan du börja veckomötet med en runda där alla får berätta om sina uppgifter i stället för att fråga om det är någon som behöver hjälp. Det visar att du förutsätter att alla ibland behöver ett bollplank.
 

Minska bruset

Ljudbrus och visuellt brus stör vår koncentration. Det kan vara kollegor som pratar om helgen eller någon som rör sig vid skrivbordet mittemot. Skapa arbetszoner anpassade för olika arbetsklimat, där medarbetarna kan välja mellan att jobba ostört eller i miljöer där man kan prata i grupp. Investera i särskilda bås för telefonsamtal och i headset av god kvalitet om avskildhet inte är möjlig på kontoret.
 

Utnyttja solljuset

Hjärnan är oftast som mest fokuserad på morgonen och förmiddagen. Börja dagen med uppgifterna som kräver mest fokus. Spara rutinmöten och mejlkorgen till eftermiddagen. Solljus gör oss produktiva så sitt gärna nära ett fönster och jobba. Uppmuntra medarbetarna att gå ut en sväng under lunchen.
 

Dela upp dagen efter uppgifter

Småjobbar du konstant utan att bli riktigt färdig? Hjälp hjärnan genom att gruppera uppgifter som kräver liknande fokus i olika sjok. Dela upp dagen i två timmar med mejlande och mötesbokning, två timmar fokuserat idéarbete och två timmar administrativt jobb. Eller använd pomodorometoden med fokuserat arbete i 25 minuter följt av 5 minuters paus. Till större projekt: avsätt hela dagar till en sak, ge dig och medarbetarna tid att kläcka de bästa idéerna och hinna tänka färdigt.
 

Skapa stunder utan pling

Mobilen och mejlaviseringar är stora fokustjuvar. Våra hjärnor älskar notiser, de ger oss dopaminkickar som gör det svårt att avstå frestelsen att kolla vad som plingade. Sätt gemensamma och tydliga riktlinjer för när och hur ni ska använda mobiler eller mejl på jobbet. Testa att ha några bestämda timmar där ni kollektivt loggar ut från mejlen och lägger undan telefonen för att lägga allt fokus på de mest koncentrationskrävande uppgifterna. Som chef är det viktigt att vara drivande och stöttande i detta – det kan vara svårt som medarbetare att själv bestämma om och när man ska låta mejlen vara.
 

Var ett föredöme

Det är viktigt att visa att även du som chef kan stressa ned och ta paus. Skapa en trygg social miljö genom att prata med dina kollegor och visa att du är intresserad av att lära känna dem. Boka in föreläsare som visar hur man stressar ned med hjälp av andning eller meditation.
 

Ta hjärnpauser med bra kvalitet

Hjärnan mår inte bra av att vara påslagen åtta timmar i sträck. Det gör oss mindre kreativa och fokuserade och ger sämre sorterings- och prioriteringsförmåga. Då och då behövs en hjärnpaus – utan stimuli för hjärnan. Det kan räcka med att bara sitta och glo i tomma intet en stund för att hjärnan ska få vila, eller att ta med kaffekoppen till ett fönster och titta ut. Flera regelbundna hjärnpauser kan läggas in under dagen. Det kan låta ineffektivt, men det är precis tvärtom!

Källa: Gabriella Ringvall, förändringsledare, arbetsplatsstrateg och föreläsare.

Text: Vera Viksten.