Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Rätt till ersättning när du mejlar efter jobbet

Oregelbundna arbetstider, restid utan ersättning, krav på tillgänglighet dygnet om och semester på andra tider än under sommaren. Allt fler tvingas att jobba på obekväma arbetstider. Men nu har Unionen och Almega kommit överens om ett beredskapsavtal som ger ersättning för jobbsamtal och mejl.
Publicerad
Man ligger och sover med mobilen i handen.
Svårt att skilja på arbetstid och fritid? Det nya beredskapsavtalet ger rätt till övertidsersättning om du vid beredskap svarar på mejl eller i mobil. Foto: Colourbox

Avtalet, som träffats med arbetsgivarorganisationen Almega, omfattar cirka 100 000 medlemmar i Unionen och träder i kraft under 2017. Det ger rätt till ersättning vid så kallad beredskapstjänst, det vill säga när du är tillgänglig utanför ordinarie arbetstid.

– Det nya beredskapsavtalet ger rätt till övertidsersättning om du vid beredskap exempelvis svarar på mejl, mobil eller via annat mobilt verktyg utanför ordinarie arbetstid, säger Gunilla Krieg, central ombudsman på Unionen.

– I dag har nära hälften av våra medlemmar förhandlat bort övertidsersättningen i utbyte mot högre lön eller en extra semestervecka. I praktiken leder det vanligen till mer och mer arbete utan kompensation. Därför kan det vara idé att titta över dina förutsättningar och se om du tjänar på att säga upp ditt eget avtal med din arbetsgivare.

De senaste åren har problemen med så kallad o-arbetstid, oregelbundna, obekväma och osociala arbetstider, ökat dramatiskt.

– Vi ser alltmer av globalisering och dygnet runt-arbetsliv. Så kallad o-arbetstid kan orsaka ohälsa, svårigheter att ta ansvar för barn och planera fritiden. Därför är det viktigt att anställda ska ha inflytande över arbetstidens förläggning, att det finns möjlighet till återhämtning och ersättning för obekväm arbetstid, säger Gunilla Krieg.

Inte minst chefer inom handeln måste allt oftare arbeta under kvällar och helger. De har ofta förhandlat bort sin övertidsersättning mot extra semester.

Många av Unionens medlemmar gör ofta tjänsteresor vilket kan innebära problem. Ofta börjar resan på ledig tid, exempelvis en söndag eller en kväll. Det gör att tiden för återhämtning och vila minskar.

– En lång resa medför ofta att den som reser inte får den dygnsvila på 11 sammanhängande timmar som står i arbetstidslagen. Det leder till en större risk för ohälsa, framhåller Gunilla Krieg.

En annan lag som allt oftare kringgås i dagens flexibla arbetsliv är semesterlagen, som ger anställda rätt till fyra veckors sammanhängande semester under perioden juni till augusti.

I årets avtalsrörelse kräver arbetsgivarna inom industrin rätten att beordra anställda att ta ut semester i maj eller september eftersom de menar att industrisemestern är förlegad.

– Semesterlagen är dispositiv, vilket innebär att den går att avtala bort genom ett lokalt kollektivavtal. Det är något som apoteken redan praktiserar. Där har de anställda bara tre veckors sammanhängande semester under sommaren. Det är för lite. En förutsättning för ett hållbart arbetsliv är att alla ska rätt ska ha rätt till fyra veckors sommarsemester, säger Gunilla Krieg.

Text: Gertrud Dahlberg

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Många chefer positiva till kortare arbetstid

Kortare arbetstid skulle inte påverka chefernas arbetsbelastning. Det tror 6 av 10 chefer. Samtidigt befarar många att det blir svårare att nå uppsatta mål. Det visar en undersökning som Chef & Karriär har gjort.
David Österberg Publicerad 16 december 2024, kl 13:04
Kortare arbetstid. Till vänster en man som kollar klockan framför sin dator. Till höger en kvinna med fötterna på skrivbordet.
En Novusundersökning som Kollegas systertidning Chef & Karriär låtit göra visar att 59 % av cheferna tror att kortare arbetstid inte skulle påverka deras arbetsbelastning, men många oroar sig för att det blir svårare att nå uppsatta mål. Foto: Colourbox.

Kortare arbetstid har seglat upp som en het fråga i avtalsrörelsen. Därför har tidningen Chef & Karriär gjort en Novusundersökning om chefernas syn på kortare arbetstid. Här är några av resultaten ur undersökningen.

 

Hur tror du att kortare arbetstid skulle påverka din arbetsbelastning som chef?

Oförändrad: 59 procent.

Ökad: 33 procent.

Minskad: 8 procent.

Vilka konsekvenser skulle kortare arbetstid få för dig i din roll som chef?

Svårare att nå uppsatta mål: 42 procent.

Ökad otydlighet om medarbetare är i tjänst eller ej: 20 procent.

Svårare att kommunicera med medarbetare: 18 procent.

Vilka konsekvenser tror du att kortare arbetstid skulle få för verksamheten?

Oförändrad produktivitet: 38 procent.

Svårare att nå de uppsatta målen: 27 procent.

Ökad produktivitet: 26 procent.

Minskad produktivitet: 21 procent.

Lättare att nå de uppsatta målen: 13 procent.

Hur skulle du upprätthålla produktiviteten vid kortare arbetstid?

Införa nya arbetssätt i organisationen: 60 procent.

Medarbetarna skulle få uträtta lika mycket som tidigare: 31 procent.

Ökad bemanning: 26 procent.

Se över affärsmodellen: 24 procent.