Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Kollegorna räddade Lars liv

Varje dag drabbas 27 personer i Sverige av hjärtstopp. Av dem överlever en. När personalen på Profilgruppen utbildades i hjärt-lungräddning på arbetsplatsen kunde de inte ana hur snart det skulle bli skarpt läge.
Linnea Andersson Publicerad
Martina Wärenfeldt
Mikael Ekbring, Roger Johansson och Mikael Sakshaug med sin tacksamma kollega Lars Sten. Martina Wärenfeldt

Lars Sten slår sig ned vid sitt skrivbord på Profilgruppen i småländska Åseda. Det är annandag pingst den 24 maj 2010 och som vilken måndag som helst förutom att Lars är lite senare än vanligt. Morgonen har startat med provtagning på vårdcentralen för diabetes och eftersom han har fastat har han svängt förbi villan för en snabb frukost innan han kom till jobbet.

Roger Johansson, som delar kontor med Lars, är på väg ut ur rummet och slänger en gliring åt Lars som garvar lite och genast ger svar på tal innan han sätter i gång med dagens sysslor. Han trycker på utskrift av några listor och reser sig upp för att gå till skrivaren, när det känns som att han får en strut över huvudet och allt blir svart.

Roger kommer tillbaka från sitt ärende och ser Lars ligga framstupa över tangentbordet. Han förstår direkt att något är fel och ropar på hjälp samtidigt som han skyndar fram till Lars. Han är livlös.

När Mikael Sakshaug hör att någon ligger medvetslös på övervåningen grabbar han snabbt tag i hjärtstartaren på väggen och störtar upp för trappan. Med hjälp av Roger bereder han plats på golvet för Lars, som nu har hunnit bli lila över hela kroppen. Roger larmar 112 samtidigt som Mikael böjer sig ned, knäpper upp Lars skjorta och fäster hjärtstartarens elektroder över Lars bröst.

Läs mer: Hjärt-lungräddning – Så gör du!

Till hjälp har han Sandra, som för bara några veckor sedan har lärt sig att använda hjärtstartaren. Även Mikael Ekbring och Patrik Engdahl, som liksom Mikael Sakshaug är deltidsbrandmän, är nu på plats runt Lars.

”RÖR INTE PATIENTEN." ”Chock rekommenderas”, uppmanar hjärtstartaren. Lars kropp rycker till när stöten far genom hjärtat. Mikel Ekbring för ihop händerna och börjar ge hjärt-lungräddning. 30 kompressioner, två inblåsningar. Ingen reaktion.

Lars kropp rycker till när stöten far genom hjärtat

Roger vet inte hur många minuter som gått sedan han ringde 112, men det känns som timmar.

På order från hjärtstartaren får Lars ytterligare en chock. Han rosslar till. Aldrig tidigare har Mikael Ekbring varit så glad över att se någon dregla. De fortsätter ge hjärt-lungräddning tills Lars verkligen protesterar genom att slå med armarna.

När Lars spärrar upp ögonen frågar Mikael Ekbring efter telefonnumret till Lars dotter, han pekar och säger att det ligger under tangentbordet.

Rogers telefon ringer. Det är ambulansföraren som inte hittar till Profilgruppen. Roger slänger sig i bilen, möter upp ambulansen och guidar dem rätt.

Åseda är ett av Sydsveriges mest glesbefolkade områden och i väntan på ambulansen från Lenhovda, tre mil bort, hinner räddningstjänsten fram. Lars får syrgas och den lila färgen skiftar sakta men säkert över till hans normala hudton.

Väl på plats lägger ambulanspersonalen Lars på en bår för att ta ned honom till bottenplanet och in i ambulansen. Men hissen är för liten. De får baxa upp Lars i en halvsittande position och trycka ned honom ensam i hissen.

Profilgruppen hade nyss köpt in hjärtstartare och dragit i gång med hjärt-lungutbildning för personalen

När ambulanspersonalen bär i väg Lars på båren vinkar han glatt åt kollegorna som oroat ser på.

– Hej då med er, vi syns snart!

Varje dag drabbas 27 personer i Sverige av hjärtstopp. Av dem överlever en. Lars är alltså lyckligt lottad som efter en månads sjukskrivning följt av en månads semester var tillbaka på jobbet.

Det var en rad gynnsamma omständigheter som bidrog till den lyckliga utgången. Tack vare att annandag pingst numera är vardag befann sig Lars på jobbet i stället för hemma eller framför ratten. Profilgruppen hade nyss köpt in hjärtstartare och dragit i gång med hjärt-lungutbildning för personalen. Dessutom har Profilgruppen många deltidsbrandmän anställda. En av dem, Mikael Sakshaug, säger dock att det inte går att jämföra jobbet i räddningstjänsten med att en kollega helt plötsligt faller ihop över kaffekoppen.

Läs mer: Lär dig rädda liv!

– Men jag är oerhört glad över att ha fått uppleva en sådan ovanlig framgång. Vi utför för det mesta hjärt-lungräddning vid trafikolyckor när det redan är för sent.

I dag mår Lars bra och tillbringar sedan några år tillbaka livet som pensionär med att leka med barnbarnen, påta i trädgården och fiska. Trots att han har en liten hjärtstartare inopererad i kroppen tänker han nästan aldrig på den där dagen när livet kunde ha slutat, eller på att han är hjärtsjuk. Han minns inte så mycket över huvud taget.

Han hade inga känningar alls den morgonen. Till och med provsvaren från vårdcentralen var helt normala.

Lars funderar över att många säger att de ser ett ljus när livet är på väg att ta slut, men att det bara svartnade för honom.

– Det där ljuset gäller bara vissa, inte sådana som du, säger Roger och de före detta kollegorna brister ut i gemensamt skratt.

MÅNGA DRABBAS

● Varje år drabbas runt 10 000 personer av plötsligt hjärtstopp.

● För varje minut utan att hjärt- och lungräddning eller hjärtstartare används ökar dödligheten vid hjärtstopp med cirka 10 procent.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Dags för skärmtid för vuxna?

Skrollar du bort ditt liv? Hjärnforskaren Sissela Nutley har satt upp skärmtid för sig själv och tipsar om hur du tar kontroll över apparna.
Elisabeth Brising Publicerad 10 juni 2025, kl 06:01
Sissela Nutley mobil
Sissela Nutley är hjärnforskare och tipsar om hur vuxna och barn kan få mer kontroll över skärmtiden. Foto: Lina Eidenbeg Adamo/Shutterstock

Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.

– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.

Hälsorisker med hög skärmtid

Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.

Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.

– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.

Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:

– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?

Får du en för ensidig bild av omvärlden?

Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.

– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?

Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?

– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.

Skapar dopamin och begär efter mer

”Once you pop you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.

Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.

– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.

Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.

Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.

– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.

4 tips: Så stoppar du skärmsuget  

1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål. 

2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.

3. Stäng av notiser. 

4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm. 

Gör det svårare att öppna mobilen

Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.

– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.

Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.

– Då blir det tråkigt!

Tar tid att sluta söka kickar

Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.

– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.

Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.

– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”

Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley. 

Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter. 

Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.

Lästips: 

Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley. 

Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.