Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

När färre ska göra mer

Arbetslivet har blivit betydligt tuffare. I Kollegas undersökning vittnar 7 av 10 medlemmar om slimmade organisationer, ökad arbetsbörda och stress.
Johanna Rovira, David Österberg Publicerad

En klar majoritet av Unionens medlemmar upplever att de arbetar i en slimmad organisation. Det visar den undersökning som Kollega har låtit undersökningsföretaget Novus göra.

Enkäten visar att väldigt många – 61 procent av de som svarat – inte hinner med att utföra sina arbetsuppgifter under ordinarie arbetstid. De flesta löser detta genom att ibland arbeta övertid, andra genom att ta med arbete hem.

Att lämna över uppgifter till någon annan är däremot inte möjligt: bara 29 procent svarar att de har någon som kan hjälpa dem att utföra arbetet.

– Det är oroväckande många. Det kan bero på att bemanningen är bristfällig, men också på att ansvar och befogenheter oftare ligger på individnivå nu än tidigare. Jobben har blivit mer specialiserade, säger Daniel Gullstrand, arbetsmiljöexpert på Unionen.

Drygt hälften i undersökningen upplever besvär som orsakats av stress. Psykiska besvär som sömnlöshet, brist på energi och nedstämdhet är vanligare än fysiska besvär. De flesta anser att besvären är kopplade till underbemanning och dåligt ledarskap på arbetsplatsen.

De regelbundna undersökningar som Unionen gör bekräftar den bild som Kollegas enkät målar upp. Tjänstemän jobbar när de är sjuka, jobbar när de egentligen har semester och tar ofta med sig jobbet hem.

Digitaliseringen har medfört att alla ska göra allt själva. Sådana uppgifter som sekreterare och assistenter förr utförde ligger nu på var och en och stjäl tid och energi från annat, menar Daniel Gullstrand.

Mer än varannan tjänsteman har de senaste två åren haft en kollega som har varit sjukskriven på grund av stress. Nästan en av fem har själv haft stressrelaterade sjukdomar. Det är anmärkningsvärt många människor det handlar om.

Övertiden är hög och har varit det länge. Två av tre anställda arbetar regelbundet övertid.

– Övertid är tänkt att vara undantag, men det har blivit norm, säger Daniel Gullstrand. 

Se fler siffror ut Kollegas granskning i pdf-dokumentet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp

Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Petra.Rendik Publicerad 16 januari 2026, kl 11:16
Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven, arbetar med detaljer och positionering tillsammans med en hockeymålvakt under träning på is. Målvakten är en av ishockeyns mest krävande roller. Foto: Erik Abel

Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel? 

– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.

Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?

– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.

– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.

Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling instruerar en av lagets målvakter under ett ispass i Umeå. Repetition, detaljer och mental trygghet är centrala delar i arbetet med hockeyns kanske mest utsatta position. Foto: Erik Abel

Vad är roligast med ditt jobb?

– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.

Vad driver dig?

– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.

Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey


Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.

För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.

Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.

Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.

I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.

Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.

Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven


GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.

ÅLDER: 46.

BOR: Umeå.

BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.