Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

När färre ska göra mer

Arbetslivet har blivit betydligt tuffare. I Kollegas undersökning vittnar 7 av 10 medlemmar om slimmade organisationer, ökad arbetsbörda och stress.
Johanna Rovira, David Österberg Publicerad

En klar majoritet av Unionens medlemmar upplever att de arbetar i en slimmad organisation. Det visar den undersökning som Kollega har låtit undersökningsföretaget Novus göra.

Enkäten visar att väldigt många – 61 procent av de som svarat – inte hinner med att utföra sina arbetsuppgifter under ordinarie arbetstid. De flesta löser detta genom att ibland arbeta övertid, andra genom att ta med arbete hem.

Att lämna över uppgifter till någon annan är däremot inte möjligt: bara 29 procent svarar att de har någon som kan hjälpa dem att utföra arbetet.

– Det är oroväckande många. Det kan bero på att bemanningen är bristfällig, men också på att ansvar och befogenheter oftare ligger på individnivå nu än tidigare. Jobben har blivit mer specialiserade, säger Daniel Gullstrand, arbetsmiljöexpert på Unionen.

Drygt hälften i undersökningen upplever besvär som orsakats av stress. Psykiska besvär som sömnlöshet, brist på energi och nedstämdhet är vanligare än fysiska besvär. De flesta anser att besvären är kopplade till underbemanning och dåligt ledarskap på arbetsplatsen.

De regelbundna undersökningar som Unionen gör bekräftar den bild som Kollegas enkät målar upp. Tjänstemän jobbar när de är sjuka, jobbar när de egentligen har semester och tar ofta med sig jobbet hem.

Digitaliseringen har medfört att alla ska göra allt själva. Sådana uppgifter som sekreterare och assistenter förr utförde ligger nu på var och en och stjäl tid och energi från annat, menar Daniel Gullstrand.

Mer än varannan tjänsteman har de senaste två åren haft en kollega som har varit sjukskriven på grund av stress. Nästan en av fem har själv haft stressrelaterade sjukdomar. Det är anmärkningsvärt många människor det handlar om.

Övertiden är hög och har varit det länge. Två av tre anställda arbetar regelbundet övertid.

– Övertid är tänkt att vara undantag, men det har blivit norm, säger Daniel Gullstrand. 

Se fler siffror ut Kollegas granskning i pdf-dokumentet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.