Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Fransmän har rätt att strunta i jobbmejl

Anställda i Frankrike har numera rätt att strunta fullständigt i jobbmejl som kommer efter att de stämplat ut från arbetet. Från årsskiftet gäller en ny lag som ålägger franska företag att se till att personalen kopplar bort allt jobb när de är lediga.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox
Fransmän har från med i år rätt att strunta i jobbmejl när de har slutat för dagen eller har semester. Colourbox

Ungefär varannan arbetstagare kollar jobbmejl både före och efter ordinarie arbetstid samt under ledighet och sjukdom, visar vissa undersökningar. Enligt en rapport från Unionen (2015) väljer var sjätte tjänsteman att jobba lite i smyg på semestern genom att kolla igenom mejlkorgen och svara på mejl och samtal.

Men i Frankrike kommer smygjobb att bli svårare. Redan våren 2014 tecknades avtal i Frankrike som innebar att hundratusentals anställda inom teknik- och konsultbranschen måste stänga av sina telefoner efter klockan 18.

Nu går fransmännen ännu längre i sin strävan att få arbetstagarna att stressa mindre - sedan årsskiftet måste alla arbetsgivare med fler än 50 anställda enligt lag förhandla fram tillgänglighetspolicys med personalen. Företagen blir skyldiga att se till att de anställda verkligen får en paus ifrån jobbet när de är lediga.

Anhängarna av den nya lagen, som antogs utan protester, menar att anställda som förväntas svara på jobbmejl efter kontorstid faktiskt inte får betalt för sin övertid och dessutom löper ökad risk för att drabbas av stress, utmattningsdepression, sömnsvårigheter och problem med sina relationer.

En studie gjord av forskare vid University of British Columbia visade att deltagare som begränsades till att kolla sin e-post endast tre gånger per dag var betydligt mindre stressade än deltagare som kunde kontrollera mejlen kontinuerligt. En annan studie gjord vid Colorado State University fann att även förväntningarna på att få jobbmejl efter kontorstid kan ha en negativ effekt på vårt välbefinnande.

Enligt Unionens undersökningar saknar två av tre tjänstemän i Sverige en policy för hur tillgängliga de förväntas vara under sin lediga tid. Omkring hälften har över huvud taget inte diskuterat rutiner för tillgänglighet på jobbet.

När Volvo Personvagnar införde en policy för mejl för något år sedan resulterade det inte bara i nöjdare medarbetare utan också i en timmes ökad produktivitet i veckan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Många chefer positiva till kortare arbetstid

Kortare arbetstid skulle inte påverka chefernas arbetsbelastning. Det tror 6 av 10 chefer. Samtidigt befarar många att det blir svårare att nå uppsatta mål. Det visar en undersökning som Chef & Karriär har gjort.
David Österberg Publicerad 16 december 2024, kl 13:04
Kortare arbetstid. Till vänster en man som kollar klockan framför sin dator. Till höger en kvinna med fötterna på skrivbordet.
En Novusundersökning som Kollegas systertidning Chef & Karriär låtit göra visar att 59 % av cheferna tror att kortare arbetstid inte skulle påverka deras arbetsbelastning, men många oroar sig för att det blir svårare att nå uppsatta mål. Foto: Colourbox.

Kortare arbetstid har seglat upp som en het fråga i avtalsrörelsen. Därför har tidningen Chef & Karriär gjort en Novusundersökning om chefernas syn på kortare arbetstid. Här är några av resultaten ur undersökningen.

 

Hur tror du att kortare arbetstid skulle påverka din arbetsbelastning som chef?

Oförändrad: 59 procent.

Ökad: 33 procent.

Minskad: 8 procent.

Vilka konsekvenser skulle kortare arbetstid få för dig i din roll som chef?

Svårare att nå uppsatta mål: 42 procent.

Ökad otydlighet om medarbetare är i tjänst eller ej: 20 procent.

Svårare att kommunicera med medarbetare: 18 procent.

Vilka konsekvenser tror du att kortare arbetstid skulle få för verksamheten?

Oförändrad produktivitet: 38 procent.

Svårare att nå de uppsatta målen: 27 procent.

Ökad produktivitet: 26 procent.

Minskad produktivitet: 21 procent.

Lättare att nå de uppsatta målen: 13 procent.

Hur skulle du upprätthålla produktiviteten vid kortare arbetstid?

Införa nya arbetssätt i organisationen: 60 procent.

Medarbetarna skulle få uträtta lika mycket som tidigare: 31 procent.

Ökad bemanning: 26 procent.

Se över affärsmodellen: 24 procent.