Minns ni rektorn som fick sparken från en norrländsk friskola efter att ha lagt ut lättklädda bilder på sig själv på Facebook? Det är bara en av många skandaler som har orsakats av tanklös närvaro på nätet.
– När du lägger ut någonting på nätet – om dig själv eller andra – så måste du tycka att det är kul i morgon också. Efteråt är det för sent, säger Måns Jonasson, digital strateg på Internetstiftelsen i Sverige, IIS.
Vanligt sunt förnuft är med andra ord smart att ha med sig – även när man är på internet. Han lyfter fram den aningslöshet som kännetecknar mångas aktivitet på nätet och exemplifierar med Robert Aschbergs program Trolljägarna på TV3 där näthatare konfronteras med sina inlägg på internet. En vanlig reaktion där är: ”Det skrev jag bara på nätet”. Här handlar det om extremfall, men även för dem som inte ägnar sig åt näthat gäller det att tänka efter före.
– Många släpper kontrollen på Facebook och Instagram. Framför allt lite äldre personer, de som är 40 plus och inte särskilt intresserade av datorer, säger Måns Jonasson.
Även till synes harmlösa inlägg och bilder är det bra att vara försiktig med. För det som en gång hamnat på nätet riskerar att bli där för evigt. Förvisso kan man vända sig direkt till en person eller sajt där något publicerats och be att få en bild eller text borttagen. Sedan har man, tack vare en EU-dom från 2014, möjlighet att be Google ta bort sökresultat där den enskilda personens integritet anses väga tyngre än allmänintresset.
Men även om man lyckas ta bort bilder eller uppdateringar så kan de spridas vidare genom delningar. Måns Jonasson påpekar att det är en falsk trygghet att tro att det man postar på nätet kan försvinna.
Alla ens aktiviteter kan kartläggas. Har du letat efter nya sommarskor på nätet så kommer annonser för sådana snart att dyka upp i ditt flöde. Enligt Måns Jonasson behöver man dock inte oroa sig för detta – man är anonym för annonsören, han tycker till och med att det kan ge en bättre upplevelse av nätet.
Men man vet ju inte hur informationen kan komma att användas. Ett skräckscenario – inte minst i USA – skulle ju kunna vara att man googlar på sjukdomar och sedan på grund av det inte beviljas privat sjukförsäkring.
Han varnar också för den så kallade Streisand-effekten. När sångerskan Barbra Streisand 2003 ville ha bort en bild från nätet på sin jättevilla i Malibu så fick det motsatt effekt. Det drog uppmärksamheten till sig och den spreds direkt i hundratusental.
Även Sophie Gernandt, marknads- och kommunikationschef på Mysafety försäkringar, varnar för spridningseffekten.
– Problemet är att man själv inte har kontroll. Och handlar det om hat och kränkningar på nätet så är straffsatserna dessutom väldigt låga, säger hon.
Sedan 2014 erbjuder hennes företag en försäkring som ger rådgivning och juridisk hjälp vid kränkningar med bild och text, id-kapningar eller falska profiler på nätet. Produkten, som är till för hela familjen, är enligt henne inte ett sätt att piska upp en internetoro.
– Det räcker bra med att läsa rapporter om hat och kränkningar från Brottsförebyggande rådet och Friends. Våra kunder är mycket lättade över att få hjälp. Många vet inte vart de ska vända sig för att få kontakt med olika sajter. Många gånger finns inte ens en mejladress, säger Sophie Gernandt.
Både hon och Måns Jonasson manar till försiktighet. Men han varnar också för onödig panik. På sikt tror han att vi kommer bli mer toleranta med vad som publiceras på nätet.
2010 fick en manlig förskollärare sparken eftersom han bar en mössa där det stod ”Porn Star” – porrstjärna – på sin profilbild på Facebook. Sådant kan enligt Måns Jonasson snart komma att vara accepterat.
– När dagens unga blir makthavare kommer vi nog att acceptera att det finns ungdomsfyllebilder på statsministern. Normen kommer att förskjutas, säger han.
TEXT: CAJSA HÖGBERG
