Hoppa till huvudinnehåll
Söka jobb

Tänk efter före - du lägger ut allt på nätet

De glada partybilderna av dig på nätet känns troligen inte lika festliga när du ska söka jobb. Se upp med de spår du lämnar efter dig på nätet.
Publicerad
Festande figurer.
Illustration: Annika Huett

Minns ni rektorn som fick sparken från en norrländsk friskola efter att ha lagt ut lättklädda bilder på sig själv på Facebook? Det är bara en av många skandaler som har orsakats av tanklös närvaro på nätet.

– När du lägger ut någonting på nätet – om dig själv eller andra – så måste du tycka att det är kul i morgon också. Efteråt är det för sent, säger Måns Jonasson, digital strateg på Internetstiftelsen i Sverige, IIS.

Vanligt sunt förnuft är med andra ord smart att ha med sig – även när man är på internet.  Han lyfter fram den aningslöshet som kännetecknar mångas aktivitet på nätet och exemplifierar med Robert Aschbergs program Trolljägarna på TV3 där näthatare konfronteras med sina inlägg på internet. En vanlig reaktion där är: ”Det skrev jag bara på nätet”. Här handlar det om extremfall, men även för dem som inte ägnar sig åt näthat gäller det att tänka efter före.

– Många släpper kontrollen på Facebook och Instagram. Framför allt lite äldre personer, de som är 40 plus och inte särskilt intresserade av datorer, säger Måns Jonasson.

Även till synes harmlösa inlägg och bilder är det bra att vara försiktig med. För det som en gång hamnat på nätet riskerar att bli där för evigt. Förvisso kan man vända sig direkt till en person eller sajt där något publicerats och be att få en bild eller text borttagen. Sedan har man, tack vare en EU-dom från 2014, möjlighet att be Google ta bort sökresultat där den enskilda personens integritet anses väga tyngre än allmänintresset.

Men även om man lyckas ta bort bilder eller uppdateringar så kan de spridas vidare genom delningar. Måns Jonasson påpekar att det är en falsk trygghet att tro att det man postar på nätet kan försvinna.

Alla ens aktiviteter kan kartläggas. Har du letat efter nya sommarskor på nätet så kommer annonser för sådana  snart att dyka upp i ditt flöde. Enligt Måns Jonasson behöver man dock inte oroa sig för detta – man är anonym för annonsören, han tycker till och med att det kan ge en bättre upplevelse av nätet.

Men man vet ju inte hur informationen kan komma att användas. Ett skräckscenario – inte minst i USA – skulle ju kunna vara att man googlar på sjukdomar och sedan på grund av det inte beviljas privat sjukförsäkring.

Han varnar också för den så kallade Streisand-effekten. När sångerskan Barbra Streisand 2003 ville ha bort en bild från nätet på sin jättevilla i Malibu så fick det motsatt effekt. Det drog uppmärksamheten till sig och den spreds direkt i hundratusental.

Även Sophie Gernandt, marknads- och kommunikationschef på Mysafety försäkringar, varnar för spridningseffekten.

– Problemet är att man själv inte har kontroll. Och handlar det om hat och kränkningar på nätet så är straffsatserna dessutom väldigt låga, säger hon.

Sedan 2014 erbjuder hennes företag en försäkring som ger rådgivning och juridisk hjälp vid kränkningar med bild och text, id-kapningar eller falska profiler på nätet. Produkten, som är till för hela familjen, är enligt henne inte ett sätt att piska upp en internetoro.

– Det räcker bra med att läsa rapporter om hat och kränkningar från Brottsförebyggande rådet och Friends. Våra kunder är mycket lättade över att få hjälp. Många vet inte vart de ska vända sig för att få kontakt med olika sajter. Många gånger finns inte ens en mejladress, säger Sophie Gernandt.

Både hon och Måns Jonasson manar till försiktighet. Men han varnar också för onödig panik. På sikt tror han att vi kommer bli mer toleranta med vad som publiceras på nätet.

2010 fick en manlig förskollärare sparken eftersom han bar en mössa där det stod ”Porn Star” – porrstjärna – på sin profilbild på Facebook. Sådant kan enligt Måns Jonasson snart komma att vara accepterat.

– När dagens unga blir makthavare kommer vi nog att acceptera att det finns ungdomsfyllebilder på statsministern. Normen kommer att förskjutas, säger han.

TEXT: CAJSA HÖGBERG

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Söka jobb

”Man fick en tydlig känsla av hur lite man var värd”

Jörn Green har en lång meritlista och arbetat i teknikbranschen i över 25 år. Trots det har han de senaste månaderna sökt hundratals jobb utan att hitta rätt och blivit ghostad flera gånger.
Carolina Högling Publicerad 24 april 2025, kl 06:02
Ghostning vid rekrytering. Jörn Green sökte hundratals jobb utan att få svar. Sitter vid en dator i ett mörkt rum, skäggig, ser allvarlig ut.
Jörn Green har sökt flera hundra jobb och blivit ghostad flera gånger sedan han sa upp sig förra året. Foto: Johan Bävman.

Jörn Green har en lång yrkeskarriär bakom sig inom teknikutveckling. Tidigare har han sagt upp sig från jobb och sedan blivit headhuntad till nya uppdrag. När han senast sa upp sig i juli förra året blev det inte så. I stället har han nu sökt över 300 jobb och blivit ghostad flera gånger. 

– I den ekonomi vi är i nu är det jättetufft att få jobb. Speciellt om man är en lite senior resurs som jag, säger Jörn Green. 

På sina hundratals ansökningar sedan han sa upp sig har responsen många gånger uteblivit. 

– Kanske 60 procent av de tjänster jag sökt har jag fått ett automatiskt svar med att jag inte gått vidare. Ungefär en halv procent av ansökningarna har jag fått gå på en intervju. Cirka två procent har jag fått gå på videointervjuer med en AI. Resten hör aldrig av sig.  

Att bli ghostad

Jörn Green.
Jörn Green. Foto: Johan Bävman.

Jörn Green berättar om en av de gångerna som han blivit ghostad. Det var för ungefär ett halvår sedan när han var på en lång intervju med fem personer från det företag han hade sökt jobb på. Under intervjun hade de pratat om hur lång tid han behövde innan han kunde börja och vilket lönekrav han hade. Det han svarade tyckte företaget lät rimligt, vilket han tog som ett gott tecken.  

– Det kändes som en done deal, säger han.

När intervjun var slut sa företaget att de skulle prata ihop sig och återkomma inom en vecka med detaljer. Men någon återkoppling fick han aldrig. Efter två veckor skickade han ett mejl till företag. Inget svar. Han skickade därefter två mejl till men fick aldrig något svar på sina frågor. 

– Man fick en väldigt tydlig känsla av hur lite man var värd. Det var knäckande att de inte ens orkade svara. Det är väl det minsta man kan förvänta sig. Det känns som en väldig obalans på arbetsmarknaden. Arbetsgivarna kan bete sig hur de vill och de kvittar om de trampar på någon. Hundra står på rad därefter. 

En ny bild av rekryteringsbranschen

Efter att ha sökt hundratals jobb och varit i kontakt med flera olika rekryterare har Jörn Green fått en bild av rekryteringsbranschen som han inte haft tidigare.

–  I den ekonomiska situation vi befinner oss i upplever jag att rekryteringsbranschen är ganska återhållsam och försiktig. Det är mycket fokus på säkra kort, etablerade profiler och samarbeten med stora företag som man redan känner. Det jag saknar är viljan att se potential, alltså inte bara vad någon har gjort, utan vad de faktiskt kan göra. Den typen av fantasi och framtidstro fanns mer tidigare, när ekonomin var starkare. Idag känns det ofta som att rekryterare agerar mer som grindvakter än möjliggörare, även om jag förstår att det är ett svårt jobb i osäkra tider.

Idag söker Jörn Green fortsatt jobb och arbetar parallellt med sitt konsultbolag som erbjuder interimledarskap, rådgivningstjänster och managementkonsultation för teknikföretag.