Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

KI: Låga löneökningar kan ge högre arbetslöshet

När penningpolitiken är satt ur spel kan mycket låga löneökningar ge högre arbetslöshet, konstaterar Konjunkturinstitutet. Samtidigt varnar Svenskt Näringslivs ekonomer för det motsatta.
Niklas Hallstedt Publicerad
Olle Lindström/TT
Åsa Olli Segendorf är chef för Konjunkturinstituets enhet för arbetsmarknad och prisbildning. I förgrunden Konjunkturinstitutets generaldirektör Mats Dillén. Olle Lindström/TT

Är det rimligt att utgå från Riksbankens inflationsmål när man gör upp om lönehöjningarna?

Ja, tycker Konjunkturinstitutet i sin lönebildningsrapport där man konstaterar att inflationen är på väg upp.

I normalfallet bidrar en återhållsam löneökningstakt till högre sysselsättning, enligt den ekonomiska teorin. Högre efterfrågan på arbetskraft i kombination med en expansiv penningpolitik gör att företagen investerar och bygger ut produktionskapaciteten.

Men det ekonomiska läget med en negativ reporänta är inte normalt. Riksbanken har därför begränsade möjligheter att bedriva en mer expansiv penningpolitik, konstaterar KI, vars slutsats är att ”mycket låga löneökningar kan ge högre arbetslöshet”.

På den punkten får KI inte oväntat mothugg från Svenskt Näringslivs ekonomer. I en ny rapport pekar man på att sedan inflationsmålet på 2 procent infördes 1995 har inflationen i snitt legat på cirka 1,2 procent. Lönerna har ökat mer än vad inflationen och produktivitetstillväxten skapat utrymme för, enligt Svenskt Näringsliv. Det har i sin tur minskat företagens vinstmarginaler, minskat investeringsviljan och dessutom försämrat de svenska företagens konkurrensmöjligheter.

På sikt skulle sådana överskattningar kunna innebära cirka 70 000 färre jobb färre, enligt Svenskt Näringsliv. Lösningen på problemet skulle i stället vara att anpassa inflationsförväntningarna till inflationen, och låta löneökningarna utgå från en realistisk bedömning av inflationen.

Läs även: Låg inflation hotar löneökningar

Det finns dock löner som även KI anser är för höga i dag. Enligt KI är den svenska lönestrukturen sammanpressad. En ”anpassning” av lägstlönerna, tror man därför, skulle öka chanserna för dem med låg utbildning och liten relevant arbetslivserfarenhet att få jobb.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Ingen strejk på Systembolaget – nytt avtal klart

Det blir ingen strejk på Systembolaget. Ett nytt kollektivavtal är påskrivet. Deltidsanställda får nu samma övertidsersättning som andra anställda, enligt Unionen.
Noa Söderberg, Ola Rennstam Publicerad 4 juni 2025, kl 11:10
Det blir ingen strejk på Systembolaget. Ett nytt kollektivavtal är klart.
Unionen och Systembolaget har skrivit på ett nytt kollektivavtal. Enligt facket ger det deltidsanställda rätt till samma övertidsersättning som heltidsanställda. Foto: Leif R Jansson/TT, Claudio Bresciani/TT

Strejkvarslet på Systembolaget är avblåst. Ett nytt kollektivavtal har undertecknats. Unionen skriver i ett pressmeddelande att de har fått sin vilja igenom i frågan om övertidsersättning för deltidsanställda.

– Vi har nått en överenskommelse efter intensiva förhandlingar. För Unionen har det varit självklart att alla medlemmar ska behandlas lika, inte minst vad gäller ersättning för deltidsanställdas övertid. Med det här avtalet har vi säkrat att deltidsanställda får samma ersättning som heltidsanställda när dom jobbar över, säger fackets förhandlingschef Martin Wästfelt.

Kollektivavtalet innehåller också en arbetstidsförkortning på en dag eller två halvdagar från 2026. Löneökningarna följer märket på övriga arbetsmarknaden.

– Vi har nått en uppgörelse där Unionens viktigaste krav har fått gehör. Unionens medlemmar på det här området har varit beredda att ta konflikt för rättvisa villkor, men det är positivt att vi kunnat komma överens utan att medlemmarna har behövt gå ut i strejk, säger Martin Wästfelt.

Sveriges Ingenjörer: ”En viktig solidarisk fråga”

Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer.
Camilla Frankelius Foto: Pernilla Pettersson

Camilla Frankelius är förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer, som också har tecknat nytt avtal med Systembolaget. Deras avtal har samma bestämmelser om övertid och deltid som Unionens.

Enligt Frankelius kommer de nya bestämmelserna leda till att butiksanställda får fler timmar på sitt schema, vilket har varit fackens mål.

Det är precis tanken, att det ska vara så. Att man faktiskt anställer på den nivå som man behöver medarbetarna och inte använder dem som dragspel.

Det har varit en viktig solidarisk fråga för oss.

Fackens tanke är att höjd övertidsersättning ska göra det mer fördelaktigt för Systembolaget att ge sina anställda fler timmar på det ordinarie schemat, i stället för att be dem jobba övertid. Den höjda övertidsersättningen börjar gälla i maj 2026.

– Det kan ses som positivt, för då hinner företaget och den anställda som vill gå upp i tid diskutera en sådan sak. Att se över sysselsättningsgraden, säger Frankelius.

Reglerna har inga undantag, enligt förhandlingschefen.

Unionenklubben positiv

Robert Adrell, ordförande Systembolagets Unionenklubb, tror att det nya avtalet kommer att få en positiv effekt för bolagets deltidsanställda.

Foto: Systembolaget

– Det är klart är att incitamenten att sluta jobba med mertid kraftigt förstärks av avtalet. Det skulle teoretiskt kunna rendera fler låga kontrakt men jag är övertygad om att också Systembolaget ser alla fördelar med högre och färre kontrakt. Vi ser i medarbetarundersökningen att heltidare är nöjdare och har mycket markant lägre personalomsättning, skriver han i en kommentar till Kollega.

 

Hur nöjda medlemmarna blir med den nya lösningen återstår att se, menar klubbordföranden.

– Nöjdheten kommer bero på hur de kompromisser som ändå nödvändigtvis blev följden av medlarnas bud kommer att användas av Systembolaget.

Arbetsgivarna: Mer varierade scheman

Arbetsgivarorganisationen Svensk Handel skriver i sitt pressmeddelande att avtalet också ger ”förbättrade möjligheter för arbetsgivaren att schemalägga arbetet utifrån verksamhetens behov” – alltså mer oregelbundna scheman.

De skriver också att reglerna för deltidsanställda är ”nya”, men utvecklar inte vad det innebär.