Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Svenska chefer sätter otydliga gränser

Gränsen mellan arbete och privatliv är inte bara en fråga för svensk arbetsmarknad. I en jämförande studie mellan fem europeiska länder svarar majoriteten att de är tillgängliga för sin arbetsgivare utanför arbetstid.
Anton Andersson Publicerad
Colourbox
Arbetstagare över hela Europa uppger att de håller sig tillgängliga för sina arbetsgivare även utanför arbetstid. Att aldrig helt koppla bort jobbet stressar särskilt kvinnor på den svenska arbetsmarknaden, enligt en undersökning från Unionen. Colourbox

I rapporten Gränslöshet i arbetslivet jämför Unionen privata tjänstemäns gränslösa arbetssituation i Sverige, Tyskland, Nederländerna, Storbritannien och Frankrike. Studien genomfördes hösten 2014 och omfattar cirka 500 intervjuer i respektive land.

Resultaten visar att gränslöshet i arbetet blir allt vanligare för europeiska tjänstemän. Majoriteten svarar att de är tillgängliga efter arbetstid. Mellan 23 och 36 procent - lägst i Nederländerna och högst bland tyskar - säger också att de har svårt att släppa tankarna på jobbet när de är lediga.

– Det här är en viktig fråga för tjänstemän i dag och därför måste den diskuteras ute på arbetsplatserna. Det handlar inte är några nya pålagor eller regler som gör det krångligare att bli arbetsgivare. Det är en naturlig fråga om hur man lägger upp sitt arbete, säger Peter Hellberg, 1:e vice ordförande i Unionen.

För Sveriges del finns det ett par saker som sticker ut, bland annat hamnar man i botten vad gäller arbetsgivares tydlighet vad gäller de krav som ställs på medarbetare. I Sverige svarar 57 procent att arbetsgivaren är tydlig, jämfört med Storbritannien där hela 73 procent tycker att chefen ställer tydliga krav.

– Vi har en ledningskultur som handlar mycket om delegerat ansvar och platta organisationer. Det är i grunden en framgång och något som är bra med svenskt arbetsliv. Men med det positiva kommer också risken för att man blir otydlig, säger Peter Hellberg och fortsätter:

– Vårt svar är att man ska jobba med mobil- och nätpolicys. Ibland kan det handla om att sätta gränser, men inte alltid. Det viktiga är att frågan är uppe på bordet.

En annan sak som är unik för svensk del är att kvinnor i Sverige upplever gränslösheten som mer stressande än kvinnorna i de andra undersökta länderna. Ett resultat som kan förklaras med att kvinnor i Sverige i högre grad deltar i arbetslivet, menar Peter Hellberg.

– Det är vår tolkning. Men det är också en fråga om jämställdhet på hemmaplan. Vi vet att kvinnor tar större ansvar. Om man samtidigt jobbar mycket så blir frågan om gränslöshet såklart mer pressande, säger Peter Hellberg.

Läs hela rapporten här.

Internationell gränslöshet

  • En fjärdedel av de svarande i Sverige tycker inte att arbetsgivarens krav är anpassade till arbetsbelastningen. Bäst är anpassningen i Storbritannien.
  • 43 procent av franska chefer har sömnproblem på grund av att man inte kan släppa arbetet på fritiden. I Sverige är motsvarande siffra 22 procent.
  • I samtliga länder är den faktiska tillgängligheten utanför arbetstid högre än vad chefen förväntar sig. Störst är gapet mellan tillgänglighet och förväntning i Tyskland, tätt följt av Sverige och Nederländerna.

Gränslöshet i arbetslivet. En studie av gränslöshet mellan jobb och privatliv i fem europeiska länder

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.