Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Diskriminering av feta kan bli förbjudet

Snart ska EU-domstolen ta ett beslut som kan få stor betydelse för landets överviktiga. Om domstolen anser att extrem fetma ska klassas som ett funktionshinder ska arbetsgivarna inte längre kunna diskriminera överviktiga.
Anita Täpp Publicerad
Anders Wiklund/TT
Genom en dom i EU-domstolen kan extrem fetma komma att klassas som funktionshinder. Anders Wiklund/TT

Många undersökningar har visat på att det pågår diskriminering av överviktiga på arbetsmarknaden. Det gäller både möjligheter att få jobb och vilken lön man får. (Se faktaruta.)

Professor Stephan Rössner, en av landets ledande experter på övervikt, har också uppmärksammat den utbredda diskriminering av feta som han anser pågår både i samhället i stort liksom på arbetsplatserna.

Rössner har också hävdat att det fortfarande är tillåtet att håna och förlöjliga fetma och han har pekat på de många fördomar som han anser är vanliga. Dit hör att överviktiga har en bristande självdisciplin, är lata, inkompetenta, slöa, tänker långsammare och är dåliga föredömen för sina kollegor.

Att nu fetma blivit en fråga för EU-domstolen beror på att det danska facket FOA har drivit saken dit, sedan en medlem, förskoleläraren Karsten Kaltoft, fick sparken på grund av sin övervikt på hösten 2010.

Karsten Kaltoft, vägde då 160 kg vilket var lika mycket som när han anställdes av Billund kommun 15 år tidigare.

- Jag blev kallad till ett möte på kontoret. Där sa min chef att jag var avskedad. Hon sa att jag var en bra anställd och att de inte hade fått några klagomål, men att min vikt var ett problem, säger han till tidningen Lag & Avtal.

FAO vill nu veta om överviktiga, som Karsten Kaltoft, omfattas av skydd mot diskriminering, enligt EU:s likabehandlingsdirektiv och har därför bett domstolen om ett så kallat förhandsavgörande i frågan. Beslutet väntas komma i oktober och blir då ett bindande beslut om hur EU-rätten ska tolkas.

I sitt yttrande till EU-domstolen, som kom i somras, anser generaladvokaten att EU-rätten inte generellt förbjuder diskriminering av överviktiga men att extrem fetma kan klassas som ett funktionshinder.

Enligt generaladvokatens yttrande är den som har ett BMI (body mass index) på över 40 extremt fet. När Karsten Kaltoft fick sparken hade han ett BMI på över 50.

Om domstolen väljer att följa yttrandet, vilket den sannolikt gör, så kommer extrem fetma att kunna klassas som ett funktionshinder inom hela EU.

- Det skulle innebära att arbetsgivare är tvungna att beakta det när man anställer, så att överviktiga inte diskrimineras. Arbetsgivarna skulle också kunna få ett ansvar för rehabilitering och behöva vidta skäliga stöd- och anpassningsåtgärder, säger Lars Gellner, arbetsrättsexpert på Svenskt Näringsliv, till Lag & Avtal.

För Christina Fleetwood styrelseordförande i Riksförbundet HOBS, överviktigas riksförbund, är EU-domstolens kommande beslut väldigt viktigt.

- Även om den här frågan inte är helt enkel så tycker vi i grunden det är bra om man kan anmäla diskriminering. För det pågår en hets där övervikt och fetma är det enda som fortfarande är tillåtet att diskriminera och stigmatisera i vårt samhälle.

Om ett diskrimineringsförbud också skulle leda till att samhället i stort visar större förståelse och respekt för överviktiga är Christina Fleetwood dock tveksam till.

- Om det blir ett förbud mot diskriminering så kan det betyda mycket för den enskilda människan. Men den stigmatisering som pågår i samhället är så brutal att det ändå kan fortsätta vara lika eländigt för en person även om man har rätt att inte bli diskriminerad. Man kan ju bli lika utfryst ändå. Så det här är ingen lätt fråga, säger hon.

7 av 10 arbetsgivare väljer bort överviktiga

Många undersökningar har visat på överviktigas underläge på arbetsmarknaden. Här är några exempel:

  • Sju av tio arbetsgivare väljer bort överviktiga vid en nyrekrytering. Det visade en undersökning bland tusen företag för några år sedan, gjord av Henrietta Huzell, forskare i arbetsvetenskap vid Karlstads universtitet.
  • Kraftigt överviktiga har 83 procentenheters lägre chans att få jobb än den som är normalviktig, enligt en stuide forskare vid Uppsala universitet och IFAU gjorde bland 426 av landets rekryterare för ett par år sedan.
  • En normalviktig har 33 procents större chans än en överviktig att kallas till en jobbintervju enligt studier som gjorts vid Linnéuniversitetet.
  • Feta tjänar 15 procent och överviktiga 6 procent sämre än normalviktiga enligt en studie som gjordes vid Linneuniversitetet för några år sedan. Den som  varit överviktig eller fet sedan ungdomen drabbas ännu värre, enligt professor Dan-Olof Rooth, då har man i snitt en 20-procentig lägre inkomst.
  • Överviktiga avskedas lättare än andra, hävdar professor Stephan Rössner, vid Karolinska Institutet, vilket han främst baserar på amerikanska undersökningar. Rössner hävdar också att när överviktiga individer anställs vill man ofta inte sätta dem i direkt kontakt med kunder utan placerar dem gärna längst bak i lokalen med andra arbetsuppgifter, då övervikten anses påverka företagets konkurrenskraft på ett negativt sätt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Fördomar om äldre arbetstagare stämmer inte

Personer över 50 år är mer engagerade i jobbet och piggare än sina yngre kollegor. Fördomarna om äldre i arbetslivet stämmer inte. Det visar en ny rapport från hälsoföretaget Feelgood.
Noa Söderberg Publicerad 22 maj 2025, kl 11:03
Åldersdiskriminering. På bild en mogen kvinna på kontor, jobbar med bärbar dator.
Fördomarna om äldre på arbetsmarknaden stämmer inte, enligt en ny stor undersökning om företagshälsovård. Ålderism påverkar anställda över 50 år, samtidigt som de känner sig piggare och mer engagerade än yngre. Åldersdiskriminering missgynnar arbetsgivare, enligt företaget Feelgood. Foto: Colourbox.

Kollega har under våren granskat hur åldersdiskriminering påverkar anställda i Sverige. En sak som återkommer är idén om att äldre är mindre hängivna till sitt jobb och orkar mindre än sina yngre kollegor. Äldre antas också ha hälsobesvär som oftare påverkar jobbet.

Nu visar en stor undersökning att det inte stämmer. Feelgood, ett bolag som säljer företagshälsovård, skriver i sin årliga arbetsmarknadsrapport att äldre snarare är en outnyttjad tillgång.

Ny data: Äldre arbetstagare är piggare

I rapporten har både äldre och yngre svarat på om de upplever sitt arbete meningsfullt, hur trötta de är, hur de ser på samarbete med kollegor och hur ofta deras hälsobesvär påverkar arbetsförmågan. Personer över 50 år svarar genomgripande mer positivt än sina yngre kollegor. Feelgood tolkar resultatet som att äldre är ”föredömlig arbetskraft”.

– Vi uppmanar alla arbetsgivare att se över framför allt sina rekryteringsprocesser. Äldre medarbetare är inte bara engagerade, de är ofta mycket uppskattade kollegor med sin kunskap och erfarenhet, säger vd Stefan Kullgren i ett pressmeddelande.

Dödar myter om anställda över 50

Feelgood tar fasta på tre påståenden om äldre anställda som deras undersökning motbevisar.

  • Äldre är inte engagerade i jobbet: Undersökningen visar att äldre i högre grad än yngre upplever sitt arbete som meningsfullt och engagerande samtidigt. De säger också att de trivs bättre på arbetet och ser mer positivt på samarbetet med kollegor.
  • Äldre orkar inte med arbetslivets krav: Anställda över 50 rapporterar bättre balans mellan krav och resurser i arbetet och bättre balans mellan privatliv och arbete. De känner sig också i mindre utsträckning trötta än sina yngre kollegor.
  • Äldre har ofta hälsobesvär som påverkar jobbet: Äldre kan i högre grad kan ha kroniska sjukdomar och hälsobesvär, men undersökningen visar att det mer sällan än hos yngre påverkar arbetsförmågan negativt. De äldre har också lägre upprepad korttidsfrånvaro än yngre medarbetare.

Stress och arbetsmiljö – stor undersökning

Hälsoföretaget Feelgood har under femton års tid undersökt hälsotillståndet på svensk arbetsmarknad. Frågorna handlar om självupplevt mående hos individer. Det årliga genomsnittet på antal svarande är 20.000. I år har 17.650 personer svarat.