Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Många undersökningar har visat på att det pågår diskriminering av överviktiga på arbetsmarknaden. Det gäller både möjligheter att få jobb och vilken lön man får. (Se faktaruta.)
Professor Stephan Rössner, en av landets ledande experter på övervikt, har också uppmärksammat den utbredda diskriminering av feta som han anser pågår både i samhället i stort liksom på arbetsplatserna.
Rössner har också hävdat att det fortfarande är tillåtet att håna och förlöjliga fetma och han har pekat på de många fördomar som han anser är vanliga. Dit hör att överviktiga har en bristande självdisciplin, är lata, inkompetenta, slöa, tänker långsammare och är dåliga föredömen för sina kollegor.
Att nu fetma blivit en fråga för EU-domstolen beror på att det danska facket FOA har drivit saken dit, sedan en medlem, förskoleläraren Karsten Kaltoft, fick sparken på grund av sin övervikt på hösten 2010.
Karsten Kaltoft, vägde då 160 kg vilket var lika mycket som när han anställdes av Billund kommun 15 år tidigare.
- Jag blev kallad till ett möte på kontoret. Där sa min chef att jag var avskedad. Hon sa att jag var en bra anställd och att de inte hade fått några klagomål, men att min vikt var ett problem, säger han till tidningen Lag & Avtal.
FAO vill nu veta om överviktiga, som Karsten Kaltoft, omfattas av skydd mot diskriminering, enligt EU:s likabehandlingsdirektiv och har därför bett domstolen om ett så kallat förhandsavgörande i frågan. Beslutet väntas komma i oktober och blir då ett bindande beslut om hur EU-rätten ska tolkas.
I sitt yttrande till EU-domstolen, som kom i somras, anser generaladvokaten att EU-rätten inte generellt förbjuder diskriminering av överviktiga men att extrem fetma kan klassas som ett funktionshinder.
Enligt generaladvokatens yttrande är den som har ett BMI (body mass index) på över 40 extremt fet. När Karsten Kaltoft fick sparken hade han ett BMI på över 50.
Om domstolen väljer att följa yttrandet, vilket den sannolikt gör, så kommer extrem fetma att kunna klassas som ett funktionshinder inom hela EU.
- Det skulle innebära att arbetsgivare är tvungna att beakta det när man anställer, så att överviktiga inte diskrimineras. Arbetsgivarna skulle också kunna få ett ansvar för rehabilitering och behöva vidta skäliga stöd- och anpassningsåtgärder, säger Lars Gellner, arbetsrättsexpert på Svenskt Näringsliv, till Lag & Avtal.
För Christina Fleetwood styrelseordförande i Riksförbundet HOBS, överviktigas riksförbund, är EU-domstolens kommande beslut väldigt viktigt.
- Även om den här frågan inte är helt enkel så tycker vi i grunden det är bra om man kan anmäla diskriminering. För det pågår en hets där övervikt och fetma är det enda som fortfarande är tillåtet att diskriminera och stigmatisera i vårt samhälle.
Om ett diskrimineringsförbud också skulle leda till att samhället i stort visar större förståelse och respekt för överviktiga är Christina Fleetwood dock tveksam till.
- Om det blir ett förbud mot diskriminering så kan det betyda mycket för den enskilda människan. Men den stigmatisering som pågår i samhället är så brutal att det ändå kan fortsätta vara lika eländigt för en person även om man har rätt att inte bli diskriminerad. Man kan ju bli lika utfryst ändå. Så det här är ingen lätt fråga, säger hon.
Många undersökningar har visat på överviktigas underläge på arbetsmarknaden. Här är några exempel:
– Jag orkar inte längre.
Ingrid Tauson ringde i början av juni upp arbetsförmedlingen och bad om att bli utskriven, avförd som arbetssökande. Nu går hon i pension, trots att hon har tre år kvar till 67 år, som är riktåldern för pension numer.
– Jag har varit arbetssökande sedan 2019 och de tuffare kraven på arbetslösa blev droppen som fick bägaren att rinna över. Ska jag lämna min familj, mitt hem och behöva flytta från Göteborg?
Förra året sökte Ingrid Tauson runt 200 jobb. Med närmare 37 års bred erfarenhet som alltifrån tekniker och ekonom till projektledare och chef inom telecombranschen, kunde hon tycka att någon skulle nappa på hennes kompetens – men nej. Hon fick nobben överallt, trots att flertalet jobb hon sökte var mindre kvalificerade och lönen betydligt längre än vad hon haft tidigare.
– Visst har jag blivit kallad till några intervjuer, med det ledde ingenstans. Det beror troligen på min ålder, men kanske också på att arbetsgivarna är rädda att jag ska lägga mig i eller tröttna, eftersom jag varit chef tidigare. Men jag skulle vilja säga att vi äldre inte tar jobb för att sedan sluta. Vi vill känna oss trygga.
Ingrid Tauson, som bland annat jobbat mycket med ekonomi, har räknat ut att hennes tidiga pension kostar henne 10 000 kronor i månaden i runda slängar.
– Men å andra sidan är det ändå 10 000 mer än vad jag får ut från försäkringskassan. Och dessutom slipper jag sitta här och våndas varje dag. Det känns som man sjunker längre och längre ner i ett svart hål av att hela tiden få negativa besked, om man får något svar alls.
Ingrid Tauson är långt ifrån ensam om att bli pensionär av tvång. Pensionsbolaget SPP har med hjälp av SCB tagit fram en rapport som visar andelen äldre som gått i pension i förtid och som varit arbetslösa året före pensionen har ökat markant de senaste 20 åren, samtidigt som allt färre av de som har jobb pensionerar sig före riktåldern.
– Det är något på den svenska arbetsmarknaden som är djupt problematiskt. Vi slösar bort enorma resurser genom exkludering och diskriminering, säger Shoka Åhrman, ekonom på SPP.
– Inte nog med att personer som vill och har förmågan att jobba, är tvungna att gå i pension i förtid och går miste om pengar – samhället förlorar miljarder i skatteintäkter och pensionsavgifter vilket slår på tillväxten och välfärden.
Ska man få politiker och näringsliv att lyssna, behövs det sättas en prislapp på problemet, resonerar Shoka Åhrman. SPP har räknat ut att samhällsnotan för ålderismen i arbetslivet ligger på 11, 4 miljarder kronor per år i missad tillväxt.
– Vår syn på ålder i Sverige är problematisk, vi måste förändra normen. Alla vet, och all forskning visar också, att dynamiken i en arbetsgrupp gynnas av olika kön, ålder och bakgrund, säger Shoka Åhrman.
Ingrid Tauson är inne på samma spår – hon har lärt sig att de bästa resultaten uppnås när det finns en bred mix av medarbetare.
– Det behövs en ändrad inställning hos arbetsgivare och rekryterare. Vi som är äldre behövs ju också på arbetsmarknaden. Vi sitter här och har en massa kompetens, men får inga jobb, samtidigt som företagen skriker efter kompetens, säger Ingrid Tauson.
