Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Social tystnad viktig för stressjuka

Känner du dig alldeles urlakad efter arbetsdagen trots att du inte stressat eller ens lagt särskilt många strån i kors på jobbet? Vikten av social tystnad har inte uppmärksammats tidigare, men forskaren Anna Maria Pálsdottir tar upp fenomenet i sin doktorsavhandling om Alnarps rehabiliteringsträdgård.
Johanna Rovira Publicerad
Anette Karlsen / NTB scanpix / TT
Forskning visar att stressen minskar när vi vistas i naturen. En trädgård kan hjälpa dig att varva ner. Anette Karlsen / NTB scanpix / TT

Alnarps rehabiliteringsträdgård var den första trädgården som designades för att stödja rehabilitering. Sedan 2002 har ett otal personer med stressrelaterade sjukdomar upplevt naturens helande kraft i trädgården.  Naturen, dit även designade trädgårdar räknas, har en dokumenterad positiv effekt på vår hälsa.

Tidigare forskning har visat vad som händer i kroppen när vi vistas i naturen. Vi kopplar på det parasympatiska systemet, stressen minskas och det produceras mer lugn och ro, säger Anna Maria Pálsdottir, som jobbat på Alnarp sedan 2007 och sedan 2008 forskat kring varför rehabiliteringsträdgården fungerar.
I vardagen nuförtiden är vi väldigt mycket på och förbrukar mycket energi eftersom vi hela tiden måste förhålla oss till så mycket i den urbana miljön. I naturen behöver vi inte fokusera lika mycket eller förhålla oss till andra.

En av de viktigaste upptäckter hon gjort i sina fallstudier är utmattades behov av social tystnad. Att helt enkelt få slippa andra människor, vila och vara sig själv i mötet med naturen.

Sedan Alnarp anlades har ett antal rehabträdgårdar poppat upp lite här och var över hela landet, men nu håller Anna Maria Pálsdottir, utifrån resultaten i sin forskning, på att utforma kriterier för vad som krävs för en fungerande rehabiliteringsträdgård.

Att ställa ut tre krukväxter på en parkeringsplats räcker absolut inte, säger Anna Maria Pálsdottir.
Den egna trädgården är ofta kopplad till prestige och många måsten, även om många av dem jag intervjuat säger att de har fått ett helt annat förhållningssätt till sin egen trädgård efteråt.

Men vad gör man om man inte har tillgång till en trädgård att återhämta krafterna i?

Försök hitta en plats som tilltalar dig och stämmer överens med din sinnesstämning, där du kan sitta i lugn och ro. Det kan faktiskt också vara avslappnande att ha blommor på arbetsrummet och naturbilder på väggarna och att andas in doften av örttéer, säger Anna Maria Pálsdottir.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras
  • Man känner sig tröttare
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt
  • Vi blir mer lättdistraherade
  • Vi känner oss mindre motiverade och få svårare att ta tag i saker
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer 

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.