Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Allt fler fastnar i arbetslöshet

Antalet arbetslösa som står långt från arbetsmarknaden har ökat kraftigt visar årets arbetsmarknadsrapport. Praktikplatser och utbildningar har inte haft önskad effekt.
Johanna Rovira Publicerad
TT
TT

På fem år har antalet arbetslösa som har extra knepigt att få jobb fördubblats och i dag räknas 250 000 tillhöra den grupp som Arbetsförmedlingen i sin rapport kallar utsatta. Dit räknas personer utan gymnasieutbildning, äldre, utlandsfödda och personer med nedsatt arbetsförmåga på grund på funktionsnedsättning.

- Det är delvis en effekt av lågkonjunkturen. Forskning visar att de här grupperna blir kvar i arbetslöshet även efter att konjunkturen svängt, säger Roger Mörtvik, samhällspolitisk chef på centralorganisationen TCO.

Ju längre arbetslöshet desto svårare blir det att hitta jobb. Det beror inte enbart på att den arbetssökande tappar motivationen eller stigmatiseras av ett långt uppehåll i sitt cv, utan också av att arbetsgivarna höjt ribban rent generellt för vilka de anställer.

- Fullgjord gymnasieutbildning har blivit en inträdesbiljett för att överhuvudtaget kunna konkurrera om jobben. Även på jobb där det egentligen inte behövs krävs numer gymnasieutbildning. Det har blivit en sorts markör för arbetsgivarna, säger Roger Mörtvik.

Att satsa enbart på att lära dessa arbetssökande att söka jobb mer effektivt, vilket har varit utgångspunkten i arbetsmarknadspolitiken, räcker inte, enligt Mörtvik, som i stället efterlyser större utbildningsinsatser, starka individuella subventioner men framför allt fler nya jobb.

- Väldigt många av de här utsatta grupperna får inte arbete oavsett hur många jobb de söker, säger Roger Mörtvik.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Vårbudgeten: Inget höjt tak för lönebidrag

Taket i lönebidraget höjs inte nu heller. Människor med funktionsnedsättning riskerar ett liv i fattigdom, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.
Sandra Lund Publicerad 14 april 2026, kl 05:59
 Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige
– Funktionsrätten backar, det är en skamfläck för Sverige, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige med anledning av regeringens vårbudget. Foto: Linnea Bengtsson

Under de senaste årens budgetpromenader med finansministern, har människor som är beroende av lönebidrag fått visst hopp. 

Taket för lönebidraget har ofta funnits med i förhandlingarna, det har nu legat stilla på 20 000 kronor sedan 2020. 

Ersättningar har urholkats längre tid

Att taket inte höjs har fått färre arbetsgivare att anställa människor med funktionsnedsättning, och fler att kliva ut i arbetslöshet, vilket Kollega tidigare berättat.

Även under måndagens presentation av regeringes vårbudget fanns hopp om höjt bidragstak. Men det blev inget. 

– Vi är besvikna över att budgeten inte innehåller några satsningar som förbättrar levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning. Ersättningarna har urholkats under en längre tid. Bara omkring varannan har någon form av arbete och många riskerar ett liv i fattigdom. Funktionsrätten backar, det är en skamfläck för Sverige, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige i en kommentar.

Enligt SCB finns runt 778 000 människor med en funktionsnedsättning i åldrarna 16-65 år. 

Höjt lönebidrag skulle ge tusentals jobb

Och där 88 procent är sysselsatta av befolkningen i stort, ligger det på 65 procent bland människor med funktionsnedsättning.

– Det här gapet är oacceptabelt. Det är anmärkningsvärt att regeringen inte gör någon riktad satsning för att fler personer med funktionsnedsättning ska få ett arbete, trots att det finns konkreta förslag med brett stöd. Att höja lönebidraget skulle exempelvis kunna ge tusentals nya jobb, enligt rapporter från arbetsgivarorganisationer, säger Nicklas Mårtensson. 

Det här är lönebidrag

  • Ett ekonomiskt bidrag till arbetsgivarens lönekostnader när någon som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga anställs.
  • Det är en kompensation för de anpassningar arbetsgivaren gör på grund av till exempel nedsatt rörelseförmåga eller psykisk ohälsa.
  • Används framför allt i privat sektor, 77 procent.
  • Kan ges för lönekostnaden upp till 20 000 kronor brutto. Har inte ändrats sedan 2020.