Bland arbetslösa, sjuka och förtidspensionärer har allt fler en låg ekonomisk standard. Definitionen av fattigdom är när hushållets disponibla inkomst är lägre än 60 procent av medianvärdet hos befolkningen i stort. Medianvärdet låg på 213 700 kronor år 2012.

- Detta är nära en direkt effekt av den politik som förts i Sverige under hela 2000-talet, då vi har premierat de som har jobb och misskrediterat de som saknar arbete, säger Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö högskola, till TT.

Mellan 2004 och 2012 växte andelen fattiga i gruppen från 10,3 procent till 30,2 procent. Samtidigt visar siffror från SCB att hushållen hos befolkningen i stort får det allt bättre ekonomiskt. Under 2000-talet har hushållens ekonomiska standard ökat med 42 procent. Ökningen var betydligt större, 45 procent, hos förvärvsarbetande än hos icke förvärvsarbetande, nio procent. Mellan 2006 och 2012 minskade till och med den ekonomiska standarden för icke förvärvsarbetande med fem procent, samtidigt som den ökade med 17 procent för dem med jobb.

Positivt är dock att antalet arbetslösa, sjuka och förtidspensionerade minskat, från 784 411 personer 2004 till 532 334 år 2012. Att andelen fattiga i gruppen ökat så stort beror enligt Tapio Salonen på ett medvetet politiskt val, både av alliansregeringen som av dess socialdemokratiska föregångare.

- Vi har ju underlättat ekonomiskt på olika sätt för arbetande, genom jobbskatteavdrag och annat, medan vi har skärpt reglerna och över tid har minskat de ersättningsnivåer och belopp som ges när man står vid sidan om lönearbete, säger Tapio Salonen.