Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Flexibilitet nyckeln till längre arbetsliv

Hur länge skulle du kunna tänka dig att jobba? I dag väljer allt fler att fortsätta sin karriär efter 65-årsdagen.
Lina Björk, Lina Jonsson Publicerad

Vi lever i dag 20 år längre än vad vi gjorde för 100 år sedan. Att vi blir äldre och håller oss friskare är naturligtvis positivt men ställer också nya krav på arbetsmarknaden. Hur länge orkar vi egentligen jobba och vad krävs för att vi ska stanna kvar i arbetslivet?

- Det är bara att konstatera att efter 40-års åldern händer det en del med kroppen. Vi blir till exempel långsammare, får sämre syn och har större behov av återhämtning. Men vi har också bättre analyseringsförmåga och en massa erfarenhet och kunskap i bagaget, säger Maria Albin, forskare på Lunds universitet.

För att behålla den äldre arbetskraften i arbete tror Maria Albin att man måste satsa på bred front. Dels handlar det om attityder, dels rent praktiskt förändringsarbete på arbetsplatserna och sist men inte minst måste det till förändringar i socialförsäkringen.  
- Jag tror att man måste börja med att ge information till chefer och HR-personal. Och få dem att förstå att den äldre arbetskraften är en tillgång och inte belastning. Annars kommer de inte vara anställningsbara.

I dag kan en person som vill byta bana sent i livet inte få studiemedel från CSN. Har man nått sin pensionsålder är det inte heller möjligt att få arbetslöshetsersättning eller sjukersättning.

- Att förändra regelverket är en förutsättning för att folk ska kunna fortsätta jobba. Om inte dessa delar fungerar finns inget incitament att fortsätta efter pensionen.

För Eskil Wadensjö, professor på institutet för social forskning handlar det om att anpassa arbetsuppgifter efter förmåga.

- Undersökningar visar att en förlängning av arbetslivet medför både att man skattar sin upplevda hälsa bättre, blir mer aktiv och konsumerar mindre medicin. Men en förutsättning är att arbetsplatsen anpassad till den typ av arbete som man har förmåga att utföra och att man fortfarande känner sig behövd och nyttig. Finns inte dessa förutsättningar går ekvationen såklart inte ihop.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.