Niklas Hallstedt

Nu har förhandlingarna om ett nytt huvudavtal gått in i ett nytt skede. På fredagen lade Svenskt Näringsliv fram flera krav.

På callcenterföretagen är det lägstlönen som gäller, även för dem som varit anställda i tio år. Det här har Unionenklubben på Sykes tröttnat på. Nu vill man ha garantier för löneutveckling i avtalet.

För att få skjuts på ansökningarna om studiestöd ändras reglerna. Även den som tidigare fått pengar ska kunna söka, och begränsningar för kursavgifter och datorprogram slopas.

När Unionen skär ned är det i första hand anställningstiden som avgör vilka som blir kvar. Men man försöker samtidigt göra sig av med ytterligare ett 20-tal personer.

De med de lägsta lönerna i EU lever inte fett. I snitt ligger minimilönerna på omkring 5 500 kronor.

Unionen beslöt i dag att inte säga upp det tredje avtalsåret.

Fackliga rättigheter ska inte underordnas de ekonomiska friheterna. Det är en av punkterna i den rapport av EU-parlamentarikern Jan Andersson (s) som parlamentets sysselsättningsutskott nu antagit, uppger det fackliga Brysselkontoret.

Nästa vecka löper omställningsavtalet för dem som jobbar på Telia Sonera ut. Samtidigt pågår stora neddragningar på företaget. Risken är uppenbar att ett antal anställda kommer att gå miste om förmånerna i avtalet.

Av de 227 som varslades om uppsägning har ett stort antal hittat nya jobb eller tagit något av Unionens omställningspaket. Men fortfarande återstår att hitta lösningar för nästan hundra personer.

Industrins ekonomiska råd tror på en fortsatt konjunkturnedgång. - Det skulle vara ett stort risktagande att säga upp avtalen från båda sidor, det skulle kunna skapa rätt stora problem, säger Pontus Braunerhjelm, en av de fyra ekonomerna i rådet.

Nästan 80 procent av svenskarna tycker inte att det är EU:s sak att avgöra hur Sverige organiserar sin arbetsmarknad, visar en undersökning som vänsterpartiet låtit göra. Det tolkar partiet som att det finns ett kraftfullt stöd för den svenska modellen.