Den som inte känner till att Calle Svensson har en bokstavsdiagnos blir snart varse. Inte av sättet han beter sig på, utan för att det står ADHD på hans dörr, T-tröja, halsband, kaffekopp och väska. Det är som att de snirkliga bokstäverna, som är märkligt lika AC/DC:s logga, blir synonyma med hans person.
– Jag har valt att vara öppen med det, för att underlätta både för mig själv och andra, säger han.
Min adhd är en funktionsförhöjare, inte ett hinder.
Arbetslivet började svajigt för Ludvikasonen. Han utbildade sig till mentalskötare, men blev uppsagd efter kort tid. Chefen kallade honom ”olämplig”, kollegorna tyckte att han var stöddig och arrogant. Framför allt tycktes Calle sakna ett mellanläge. Han var alltid lite för intensiv – i kontakten med andra människor, när han var glad eller ledsen och när han hamnade i diskussion. Ett läge som inte underlättade socialt, varken bland bekanta eller på jobbet.
– Jag blev rätt ensam, isolerad. Det var en tuff tid.
I dag har Calle Svensson en annan syn på sin diagnos. Kallar den för funktionshöjare i stället för funktionsnedsättning. Kanske är det för att han är i ett helt annat läge i livet nu. Ett gladare och tryggare läge på studieförbundet Sensus i Falun. Här fick han, för snart ett år sedan, chansen att arbeta utifrån sina egna förutsättningar. Nyligen skrev han på ett anställningskontrakt. Det första på 22 år.
– Här får jag möjlighet att vara mig själv och utvecklas efter mina premisser. Det har varit en förutsättning, säger han.
Just detta att utgå från Calle Svenssons förutsättningar innebär bland annat att han har ett eget rum och kan stänga dörren om sig när det blir för stökigt, och att han har varierande arbetsuppgifter. Det innebär också att hans kollegor inte kan vara nog tydliga. En stängd dörr betyder stör ej, en öppen betyder välkommen in. Subtila signaler och tecken funkar inte.
– Jag vill veta vad som förväntas av mig. När jag började här frågade jag hur social jag behöver vara. Räcker det med att jag säger hej och hejdå? Min handledare svarade att hon ibland glömmer att heja, så då visste jag att det var okej.
Calle lär sig av oss, och vi lär oss av honom.
Ulrika Wiborgh är verksamhetsutvecklare på Sensus i Falun och Calle Svenssons handledare. Det innebär bland annat att hon hjälper till med hans veckoplanering, har frekventa möten med arbetsförmedlingen och har hjälpt till att utarbeta en handlingsplan. Ulrika lär Calle rutinerna kring arbetet. I utbyte lär Calle Ulrika tydlighet, lyhördhet och att ha tålamod.
– Calle behövs här. Han lär sig av oss, och vi lär oss av honom. Jag tror vi alla har blivit lite bättre på att lyssna och förstå att olikheter berikar, säger Ulrika Wiborgh.
Dagarna på Sensus börjar strax före nio. Pendlingen från Ludvika tar drygt en timme, men Calle brukar komma tidigt. Efter en runda bland kollegorna sätter han upp en lista på saker han behöver göra under dagen. Oftast är de avprickade redan på förmiddagen.
– Det är därför jag brukar säga att min adhd är förhöjare och inte ett hinder. När jag blir intensiv blir jag också oerhört produktiv.
Just nu jobbar Calle Svensson tre dagar i veckan på studieförbundet. Resterande tid får han sjukersättning från Försäkringskassan.
Att landa efter en lång arbetsdag tar tid för de flesta, men för Calle tar det extra lång tid.
– Det kommer som en rekyleffekt. Jag går lätt upp i varv och behöver därför lång tid på mig för återhämtning.
Calle Svensson satte upp tre mål för tio år sedan. Han skulle identifiera skillnaden mellan sig själv och adhd:n, han skulle ta reda på hur mycket han klarade av att jobba och han skulle ta sig tillbaka till arbetslivet. I dag kan han sätta en bock bakom alla tre.
– Jag är Calle Svensson, 51 år och väldigt glad och lycklig i mitt liv. Jag har hittat en plats i tillvaron och förstår att jag har ett liv som är värdefullt att leva. Det har jag inte alltid tyckt.
Fakta
Drygt 16 procent, 987 000 personer, i åldern 16 till 64 år uppger att de har någon typ av funktionsnedsättning. Av dem bedömer 70 procent att de har svårare än andra att få jobb. Bland personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga var sysselsättningsgraden 55 procent.
2013 kom 312 anmälningar om diskriminering på grund av funktionsnedsättning in till diskrimineringsombudsmannen, DO. Av dem avsåg 85 arbetslivet. För anmälningar om diskriminering i arbertslivet är funktionsnedsättning den fjärde vanligaste efter kön, etnisk tillhörighet och ålder.
