Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Likabehandlingsombud värnar allas lika värde

På Norautron i Vänersborg sitter uppfattningen om allas lika värde i väggarna. Därmed inte sagt att likabehandlingsombudet Mikael Flink kan slappna av.
Johanna Rovira Publicerad 16 november 2022, kl 06:00
Mikael Flink och Anna Åkerström.
Ingenjör och likabehandlingsombud Mikael Flink tillsammans med Anna Åkerström, ombudsman på Unionen i Trollhättan. Foto: Kent Eng

I regionen Skaraborg/Väst har Unionen jobbat aktivt med att lyfta uppdraget som likabehandlingsombud och på några år lyckats fördubbla antalet ombud, coronapandemin till trots.

För ingenjören Mikael Flink på Norautron i Vänersborg, var det ett självklart beslut att axla rollen som likabehandlingsombud för fyra år sedan.

 – Det här är frågor jag brinner för. Att vi alla är lika och ska behandlas lika, är ju själva grunden i den fackliga tanken, säger Mikael Flink, som numera också är klubbordförande på Norautron.

Så särskilt betungande har rollen som likabehandlingsombud inte varit hittills. Likabehandling är inget Mikael Flink behöver ta strid för, det finns en god samsyn med arbetsgivaren. Till exempel är det nolltolerans mot all form av mobbing och trakasserier.

Rasmus Paludan utlöste diskussion

– Nyligen uppstod en diskussion om vanhelgande av koranen i samband med att Rasmus Paludan var i Trollhättan, och en anställd gick över gränsen. Uttalandet var ämnat som ett skämt, men det var grovt och arbetsgivaren reagerade snabbt och var tydlig med sådant hör inte hemma här.

Det är framför allt vid rekryteringar som Mikael Flink ser störst behov av att ge arbetsgivaren en knuff i rätt riktning. Företaget, som tillverkar elektronikprodukter av alla de slag, befinner sig i en expansiv fas och anställer för fulla muggar. 

– Vi har en övervikt av män, framför allt på den administrativa sidan, så vi skriver i våra annonser att vi helst ser kvinnliga sökanden. Men det är inte helt lätt i den här branschen.

Likabehandling är inte helt lätt. Även om principen om allas lika värde genomsyrar kulturen på Norautron, och det inte finns särskilt mycket som skaver, konstaterar Mikael Flink att allt inte är svart eller vitt och det kan därför vara svårt att navigera.

– Men blir jag osäker på något så frågar jag min styrelse och sedan Anna Åkerström. 

Unionenombudsman stöttar

Anna Åkerström är ombudsman på Unionen i Trollhättan och den som tillsammans med kollegan David Jering, stöttar likabehandlingsombuden i deras arbete och bjuder in till regelbundna nätverksträffar och utbildningar. Under pandemin har dock dessa skett digitalt.

– Många anser att likabehandlingsfrågorna gott kan ligga på arbetsmiljöombudet, men rollerna går något isär. Dessutom kan det vara bra att vara två, alltså ett likabehandlingsombud och ett arbetsmiljöombud för att kunna bolla frågorna mellan sig och få ett resonemang, säger Anna Åkerström.

Enligt Anna Åkerström har arbetsgivare allt att vinna på lika behandling av sina medarbetare. Förutom att medarbetare känner sig sedda och respekterade kan arbetsgivare stärka sitt varumärke och få konkurrensfördelar genom mångfald och likabehandling, anser hon.

– Vi märker att många vill synas kring Pride, men sedan gäller det att hålla liv i frågorna också. Bättre bra gjort, än bra sagt.

Det gör likabehandlingsombud:

Arbetar med frågor som arbetsförhållanden, föräldravänligt arbetsliv, trakasserier, tillgänglighet, rekrytering, kompetensutveckling och löner ur ett likabehandlingsperspektiv. Främjar en god arbetsmiljö och förebygga ohälsa är viktigt och en framgångsfaktor.

Synliggöra och förändra exkluderande och begränsande HR-processer och normer som leder till utanförskap, kränkningar och diskriminering i arbetslivet.

Fackligt

Hyrpersonal är en facklig utmaning

Medlemmar spridda över landet och på många olika slags företag. De fackliga utmaningarna inom bemanningsbranschen är speciella. Både för konsulter och förtroendevalda.
Lina Björk Publicerad 26 april 2023, kl 06:00
Pamela Valenzuela
Pamela Valenzuela jobbar heltid med de fackliga frågorna på bemanningsföretaget Randstad. Foto: Christopher Hunt

Att arbeta som konsult inom bemanningsbranschen kan vara ensamt. Du är en del av arbetsplatsens anställda, men står ändå utanför. Vem backar till exempel upp dig om du inte får ut din lön eller blir lovad mer timmar än du får jobba?

På Manpower och Randstad jobbar Ylva Eriksson respektive Pamela Valenzuela Silva fackligt på heltid för att se till att medlemmarnas intressen tas tillvara. Bemanningsföretagen skiljer sig en del från andra företag och bjuder på en del utmaningar för de förtroendevalda. 

Ylva Karlsson
Ylva Karlsson Unionen

– Visst är det speciellt att jobba fackligt när våra medlemmar är spridda över landet och har väldigt skilda uppdrag. En utmaning är att få förtroendevalda, men den svårigheten finns ju i alla branscher, säger Ylva Eriksson, klubbordförande på Manpower.

 

Var föregångare att träffas digitalt

Ett sätt för klubbarna att möta medlemmar är via digitala möten. Under pandemin, när både arbetsgivare och fackförbund var tvungna att byta arbetssätt för att informera och diskutera med de anställda, var skillnaden för Manpower och Randstads fackklubbar inte särskilt stor – de hade jobbat digitalt i många år.

– Vi försöker att vara så tillgängliga det går och då är det ett bra sätt och där låg vi i framkant när pandemin kom, säger Pamela Valenzuela Silva, klubbordförande på Randstad.

Vanliga frågor som kommer från konsulter ute på uppdrag kan exempelvis handla om arbetsmiljön för de inhyrda, om man har fått rätt lön eller hur man som konsult och förtroendevald ska stämma av ledigheter och debitera för sin tid.

Men även om klubben och arbetsgivaren har skapat rutiner för att man ska få till sin förtroendearbetstid, är det svårt för en konsult som hyrs in som resurs att få en ersättare med kort varsel.

– Vi har våra styrelsemöten på kvällstid för att inte behöva ta ledigt. Då får man en timlön för sitt förtroendeuppdrag, säger Ylva Eriksson.

 

Randstad först med kollektivavtal inom branschen

Mycket har förändrats sedan det legaliserades att bedriva personaluthyrning för 30 år sedan. Då såg många på branschen med skepsis, inte minst facken som ansåg att anställningstryggheten skulle försämras. Men i dag är bilden delvis en annan. Många företag har upptäckt fördelarna med att hyra in tjänster och personal på konsultbasis, för att möta arbetstoppar och konjunkturförändringar.

Och arbetsrätten har hängt med, åtminstone för de stora jättarna. Randstad har till exempel haft kollektivavtal längre tid än genomsnittsåldern på sina anställda.

– Vi var först med kollektivavtal och har jobbat med de fackliga frågorna sedan starten. Sedan branschen blivit mer accepterad handlar många av våra frågor om samma saker som på andra företag, som lön och arbetstid, säger Pamela Valenzuela Silva.

I bemanningsbranschens linda var inte tillsvidareanställningar norm och det betalades inte ut någon lön mellan uppdrag. I dag har samtliga tjänstemän en garantilön på 90 procent av snittlönen och en prestationslön som varierar beroende på hur många timmar de varit uthyrda.

– Vi har kommit långt trots att vi fortfarande ses som en relativ ung bransch. Men även om vi fått igenom mycket måste vi också bevaka så att de schysta villkoren behålls, säger Ylva Eriksson.