Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Likabehandlingsombud värnar allas lika värde

På Norautron i Vänersborg sitter uppfattningen om allas lika värde i väggarna. Därmed inte sagt att likabehandlingsombudet Mikael Flink kan slappna av.
Johanna Rovira Publicerad 16 november 2022, kl 06:00
Mikael Flink och Anna Åkerström.
Ingenjör och likabehandlingsombud Mikael Flink tillsammans med Anna Åkerström, ombudsman på Unionen i Trollhättan. Foto: Kent Eng

I regionen Skaraborg/Väst har Unionen jobbat aktivt med att lyfta uppdraget som likabehandlingsombud och på några år lyckats fördubbla antalet ombud, coronapandemin till trots.

För ingenjören Mikael Flink på Norautron i Vänersborg, var det ett självklart beslut att axla rollen som likabehandlingsombud för fyra år sedan.

 – Det här är frågor jag brinner för. Att vi alla är lika och ska behandlas lika, är ju själva grunden i den fackliga tanken, säger Mikael Flink, som numera också är klubbordförande på Norautron.

Så särskilt betungande har rollen som likabehandlingsombud inte varit hittills. Likabehandling är inget Mikael Flink behöver ta strid för, det finns en god samsyn med arbetsgivaren. Till exempel är det nolltolerans mot all form av mobbing och trakasserier.

Rasmus Paludan utlöste diskussion

– Nyligen uppstod en diskussion om vanhelgande av koranen i samband med att Rasmus Paludan var i Trollhättan, och en anställd gick över gränsen. Uttalandet var ämnat som ett skämt, men det var grovt och arbetsgivaren reagerade snabbt och var tydlig med sådant hör inte hemma här.

Det är framför allt vid rekryteringar som Mikael Flink ser störst behov av att ge arbetsgivaren en knuff i rätt riktning. Företaget, som tillverkar elektronikprodukter av alla de slag, befinner sig i en expansiv fas och anställer för fulla muggar. 

– Vi har en övervikt av män, framför allt på den administrativa sidan, så vi skriver i våra annonser att vi helst ser kvinnliga sökanden. Men det är inte helt lätt i den här branschen.

Likabehandling är inte helt lätt. Även om principen om allas lika värde genomsyrar kulturen på Norautron, och det inte finns särskilt mycket som skaver, konstaterar Mikael Flink att allt inte är svart eller vitt och det kan därför vara svårt att navigera.

– Men blir jag osäker på något så frågar jag min styrelse och sedan Anna Åkerström. 

Unionenombudsman stöttar

Anna Åkerström är ombudsman på Unionen i Trollhättan och den som tillsammans med kollegan David Jering, stöttar likabehandlingsombuden i deras arbete och bjuder in till regelbundna nätverksträffar och utbildningar. Under pandemin har dock dessa skett digitalt.

– Många anser att likabehandlingsfrågorna gott kan ligga på arbetsmiljöombudet, men rollerna går något isär. Dessutom kan det vara bra att vara två, alltså ett likabehandlingsombud och ett arbetsmiljöombud för att kunna bolla frågorna mellan sig och få ett resonemang, säger Anna Åkerström.

Enligt Anna Åkerström har arbetsgivare allt att vinna på lika behandling av sina medarbetare. Förutom att medarbetare känner sig sedda och respekterade kan arbetsgivare stärka sitt varumärke och få konkurrensfördelar genom mångfald och likabehandling, anser hon.

– Vi märker att många vill synas kring Pride, men sedan gäller det att hålla liv i frågorna också. Bättre bra gjort, än bra sagt.

Det gör likabehandlingsombud:

Arbetar med frågor som arbetsförhållanden, föräldravänligt arbetsliv, trakasserier, tillgänglighet, rekrytering, kompetensutveckling och löner ur ett likabehandlingsperspektiv. Främjar en god arbetsmiljö och förebygga ohälsa är viktigt och en framgångsfaktor.

Synliggöra och förändra exkluderande och begränsande HR-processer och normer som leder till utanförskap, kränkningar och diskriminering i arbetslivet.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Hos HSB är olika åsikter en styrka

Jane Svensk och Tommy Sörstrand i HSB:s riksklubb tycker inte alltid lika. Men en kreativ miljö kräver ja- och nejsägare och det gynnar i längden medlemmarna, anser de.
Petra Rendik Publicerad 10 september 2024, kl 13:37
Fackliga representanterna Jane Svensk och Tommy Sörstrand på HSB diskuterar ofta olika perspektiv, något som de menar främjar kreativiteten. Trots tuffa tider, inklusive uppsägningar hösten 2023, fortsätter de kämpa för sina medlemmar och stärka fackets röst.
Tommy Sörstrand och Jane Svensk har tillsammans över 40 års erfarenhet på HSB. Som fackliga företrädare hanterade de nyligen en svår omorganisation, där de räddade flera tjänster men också fick ta svåra beslut som påverkade sina kollegor djupt. Foto: Anders G Warne.

När Jane Svensk och Tommy Sörstrand diskuterar kan det ibland låta som att de är oense. Som när Kollega kommer på besök till exempel.

– Jag tycker vi har mjukare värden här jämfört med industribranschen där jag jobbat förut. Och vi har generösa förmåner ändå, säger Jane Svensk.

Tommy Sörstrand är inte lika imponerad.

– Visst, vi har kollektivavtal, det är ju förstås mer än andra har.

De fackliga parhästarna tycker ibland lika. Och ganska ofta inte. Men det är ingen nackdel anser de, tvärtom.

– Det kommer oftast något bra ur att tycka olika, det gynnar kreativiteten. Men det har hänt att HR-chefen sagt lite skämtsamt ”kan inte facket komma överens någon gång”, säger Tommy Sörstrand och skrattar.

Jane Svensk och Tommy Sörstrand är en rutinerad duo, både i sina yrkesroller och som fackliga representanter.

Jane Svensk har jobbat inom HSB i över 25 år, Tommy Sörstrand i nästan 14. Hon har varit styrelseordförande i fackklubben ungefär lika länge som han har varit anställd och ledamot.

Ingen av dem hade några planer på att engagera sig fackligt, men när dåvarande ordförande skulle avgå menade hon att det inte fanns någon annan ordförandekandidat än Jane Svensk, eftersom hon dagligen arbetar med förhandlingar.

– Jag tänkte testa ett år. Sedan sprang jag på Tommy och sa att jag hade ett uppdrag till honom.

På den vägen är det. De har fortsatt att få de drygt 70 medlemmarnas förtroende. De beskriver sig själva som en förhandlingsdelegation som kan det mesta om löner och mbl, medbestämmandelagen.

Det är ofta roligt, som när klubben i våras fyllde 80 år, och lärorikt. Men också tufft.

Som hösten 2023.

Hårda förhandlingar

Arbetsgivaren tillkännagav att en omorganisation var nödvändig efter pandemiåren. Uppsägningar var ett faktum.

Det blev en månad av hårda förhandlingar där klubben lyckades rädda några tjänster, men många fick också gå. Att sitta på vetskapen om vilka kollegor som skulle bli uppsagda, men utan att få säga något innan allt var klart, var väldigt tungt. Känslan av att komma i kläm mellan ledsna kollegor och arbetsgivare var en ny, jobbig erfarenhet.

– Många blev fruktansvärt besvikna på oss, varför gör inte facket mer? Det var så infekterat ett tag. Men när arbetsgivaren har bestämt sig kan vi som klubb inte göra så mycket mer än att lindra smällen, säger Jane Svensk.

Såren har börjat läka, men det tog tid. Jane Svensk kan fortfarande fundera på om de som klubb hade kunnat göra något annorlunda.

– Om vi ska vara självkritiska borde vi väl ha informerat medlemmarna mer successivt och tidigare än vad vi gjorde. Vi skulle också ha förklarat klubbens roll bättre, säger hon.

Tommy Sörstrand nickar instämmande.

– Brinner det så brinner det. Men en bra sak är att vi också lärde oss att arbetsgivaren faktiskt lyssnar på oss. Mycket av det vi sa anammades, säger han.

Det råder fortfarande tuffa ekonomiska tider – är ni oroliga för fler nedskärningar?

– Vi har mycket i pipeline, men det är fortsatt rätt stilla i försäljningen av nyproduktionerna där vi får in våra pengar. Så visst är jag lite orolig, men hoppas på ljusare tider, säger Jane Svensk.

DET HÄR ÄR HSB

➧ Centralorganisationen består av fyra bolag med runt 150 anställda, varav 71 är medlemmar i Unionens fackklubb.

➧ Är Sveriges största bostadskooperation med 24 regionala föreningar.

➧ Har en lång historia inom bostadsutvecklingen i Sverige, från att bygga moderna bostäder på 1920-talet till dagens fokus på hållbarhet och medlemsägande.