Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
I regionen Skaraborg/Väst har Unionen jobbat aktivt med att lyfta uppdraget som likabehandlingsombud och på några år lyckats fördubbla antalet ombud, coronapandemin till trots.
För ingenjören Mikael Flink på Norautron i Vänersborg, var det ett självklart beslut att axla rollen som likabehandlingsombud för fyra år sedan.
– Det här är frågor jag brinner för. Att vi alla är lika och ska behandlas lika, är ju själva grunden i den fackliga tanken, säger Mikael Flink, som numera också är klubbordförande på Norautron.
Så särskilt betungande har rollen som likabehandlingsombud inte varit hittills. Likabehandling är inget Mikael Flink behöver ta strid för, det finns en god samsyn med arbetsgivaren. Till exempel är det nolltolerans mot all form av mobbing och trakasserier.
– Nyligen uppstod en diskussion om vanhelgande av koranen i samband med att Rasmus Paludan var i Trollhättan, och en anställd gick över gränsen. Uttalandet var ämnat som ett skämt, men det var grovt och arbetsgivaren reagerade snabbt och var tydlig med sådant hör inte hemma här.
Det är framför allt vid rekryteringar som Mikael Flink ser störst behov av att ge arbetsgivaren en knuff i rätt riktning. Företaget, som tillverkar elektronikprodukter av alla de slag, befinner sig i en expansiv fas och anställer för fulla muggar.
– Vi har en övervikt av män, framför allt på den administrativa sidan, så vi skriver i våra annonser att vi helst ser kvinnliga sökanden. Men det är inte helt lätt i den här branschen.
Likabehandling är inte helt lätt. Även om principen om allas lika värde genomsyrar kulturen på Norautron, och det inte finns särskilt mycket som skaver, konstaterar Mikael Flink att allt inte är svart eller vitt och det kan därför vara svårt att navigera.
– Men blir jag osäker på något så frågar jag min styrelse och sedan Anna Åkerström.
Anna Åkerström är ombudsman på Unionen i Trollhättan och den som tillsammans med kollegan David Jering, stöttar likabehandlingsombuden i deras arbete och bjuder in till regelbundna nätverksträffar och utbildningar. Under pandemin har dock dessa skett digitalt.
– Många anser att likabehandlingsfrågorna gott kan ligga på arbetsmiljöombudet, men rollerna går något isär. Dessutom kan det vara bra att vara två, alltså ett likabehandlingsombud och ett arbetsmiljöombud för att kunna bolla frågorna mellan sig och få ett resonemang, säger Anna Åkerström.
Enligt Anna Åkerström har arbetsgivare allt att vinna på lika behandling av sina medarbetare. Förutom att medarbetare känner sig sedda och respekterade kan arbetsgivare stärka sitt varumärke och få konkurrensfördelar genom mångfald och likabehandling, anser hon.
– Vi märker att många vill synas kring Pride, men sedan gäller det att hålla liv i frågorna också. Bättre bra gjort, än bra sagt.
Arbetar med frågor som arbetsförhållanden, föräldravänligt arbetsliv, trakasserier, tillgänglighet, rekrytering, kompetensutveckling och löner ur ett likabehandlingsperspektiv. Främjar en god arbetsmiljö och förebygga ohälsa är viktigt och en framgångsfaktor.
Synliggöra och förändra exkluderande och begränsande HR-processer och normer som leder till utanförskap, kränkningar och diskriminering i arbetslivet.
Historiskt har många företag inom tech haft en skeptisk inställning till svenska modellen. Kollektivavtal har betraktats som något gammeldags och förtroendevalda har lyst med sin frånvaro. Det har helt enkelt varit svårt för facken att nå framgång där. Men något har hänt – de senaste åren har det fackliga intresset väckts till liv. På Unionen menar man den uppmärksammade konflikten med Klarna 2023 blev den stora vändpunkten.
– Att vi höjde rösten i samband med Klarna fick väldigt stor effekt. Vi kunde se att arbetsgivare som vi jobbat med tidigare, utan att lyckats, helt plötsligt ville teckna avtal – kanske för att undvika negativ publicitet, säger Björn Larm, samordnare av kollektivavtalsteckningsfrågor på Unionen.
Parallellt med arbetsgivarnas förändrade attityd väcktes även ett större intresse hos medlemmarna inom tech att organisera sig.
– Det uppstod ett större engagemang när de, i kölvattnet efter Klarna, insåg att de också kunde få rätt till medbestämmande och förutsägbara villkor.
Redan något år tidigare hade Unionen dragit igång en riktad satsning på branscher där avtalsteckningen var låg. Men det var när techjättarna Spotify och Klarna nästan samtidigt vägrade att teckna kollektivavtal, och till och med valde att dela ut flygblad utanför kontoren om avtalets nackdelar, som det började det hända saker. Unionen varslade om konflikt och media rapporterade. Plötsligt hörde techarbetsgivare självmant av sig till Unionen för att teckna avtal och på många ställen bildade medlemmarna klubbar på eget initiativ.
Resultatet? En riktig avtalsboom. På 1,5 år har förbundet tecknat 300 nya avtal på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound. Björn Larm lyfter fram två faktorer som varit viktiga:
– Det ena är styrkan i vårt samarbete med Sveriges Ingenjörer. Men den absolut största framgångsfaktorn för att kunna teckna kollektivavtal på de här företagen har varit att det finns förtroendevalda på plats, utan dem når vi inte medlemmarna – för när kollegorna pratar då lyssnar man, konstaterar han.
Ett exempel är ljudplattformen Epidemic Sound. Där valde medarbetarna att bilda klubb under en period 2023 när det var skakigt i techbranschen. Ganska snart landade man i att nästa steg var att få ett kollektivtal på plats – arbetsgivaren var ”positivt optimistiska” till initiativet enligt klubbordförande Tobias Hurtig.
– Vi har alltid haft bra anställningsvillkor men de byggde på ensidiga utfästelser från arbetsgivaren och det fanns en oro att förmånerna kunde dras in om företaget behövde spara pengar. Det var helt enkelt dags att få pensionslösningen inskrivet i avtalet och vi blev försäkrade om en årlig löneökning, säger han.
Trots ledningen positiva attityd tog det tid att få alla delar på plats – först i april i år trädde avtalet i kraft– efter 1,5 års förhandlingar.
Nyligen gick företrädare för spelutvecklingsbolagen Massive och Sharkmob ut i media och berättade att man vill få till ett branschspecifikt kollektivavtal. Unionen ser spelbranschen som en naturlig fortsättning på framgången inom tech-branschen.
– Utvecklingen kommer att accelerera inom både tech och spelbranschen de närmsta åren. Snöbollen är i rullning och rullar allt snabbare, nu har medlemmarna börjat organisera sig organiskt, alltså utan att vi på Unionen behöver ta initiativ till det och även arbetsgivarorganisationerna är aktiva. Det har uppstått ett annat mindset i de här branscherna, det ses inte längre som något konstigt att organisera sig, säger Björn Larm.
Under 2024 har Unionen tecknat kollektivavtal med 244 företag inom tech, media och gaming och ytterligare 52 under 2025. Sammanlagt omfattas närmare 2 000 medarbetare på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound.
