Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
– Ingångslönen är grunden för den fortsatta löneutvecklingen på företaget. Kommer du in fel, kommer du att få lida för det löneutvecklingsmässigt. Det är tufft att komma i kapp så det kan vara den viktigaste löneförhandlingen du gör, i synnerhet om det är ett jobb som du har för avsikt att stanna kvar på, säger Anna-Karin Mattsson, central ombudsman på Unionen.
Att byta jobb eller befattning inom företaget. Det är de tillfällen då man har störst möjlighet att göra ett skutt lönemässigt. Men det finns hopp även för den som kommit in på en för låg ingångslön.
– Det är viktigt att se på hela sin lönekarriär: Den som är 22 år och ska jobba tills den är 67 har 45 löneförhandlingar framför sig. Men ju snabbare du kommer i kapp desto större fördel har du, säger hon.
Anna-Karin Mattsson har två tips för den som är missnöjd med ingångslönen:
– Förhandla till dig en extra lönerevision efter till exempel sex månader om du känner att du är tvungen att acceptera en lägre ingångslön.
– Stanna ett tag och skaffa tillräcklig arbetslivserfarenhet och sök dig sedan vidare, om de förutsättningarna finns. I regioner med hög arbetslöshet har man sällan stora valmöjligheter, det gäller också vissa branscher.
På företag med kollektivavtal är man garanterad en årlig löneökning, dessutom ingår viktiga pusselbitar som tjänstepension, försäkringar och föräldralön. Det är värt många tusenlappar extra i månaden.
– Den som är ny på arbetsmarknaden kan inte alltid vara kräsen, med tanke på arbetslösheten kan det vara viktigare att få in en fot. Mitt råd är att fundera på vilka villkor och vilken löneutveckling man vill ha på längre sikt, får man inte det på sin nuvarande tjänst så måste man söka sig vidare. Det är förstås lättare att vara så krass i storstadsregioner, säger Anna-Karin Mattsson.
En låg ingångslön kan också få effekt på hela arbetsgruppens löneutveckling, det blir helt enkelt en mindre summa i potten som ska fördelas.
– Med årliga löneöversyner kan klubben förhandla för att korrigera felaktigheter, men löneutrymmet är alltid begränsat och blir skillnaderna för stora finns det sällan pengar att rätta till dem.
Vilken hjälp kan man få av Unionen?
– I de flesta löneavtal finns tydliga skrivningar om att det inte får finnas osakliga löneskillnader. Om du har samma arbetsuppgifter och gör ett lika bra arbete som en annan person men ändå tjänar mindre kan det vara frågan om en osaklig lönesättning. Ta hjälp av klubben, de har tillgång till alla medlemmars löner och kan bedöma om löneskillnaden är saklig eller inte.
En bra ingångslön har stor betydelse för den fortsatta löneutvecklingen. Ett bevis på det är civilingenjören Viktor Stefansson. 26 år gammal gick han från trainee på Sandvik till chef för 27 personer inom företagets tillverkning av hydraulikrör.
Han beskriver sin fyraåriga karriär i koncernen som något slumpartad.
– Jag har halkat in lite på ett bananskal. Det var en ren tillfällighet att jag hamnade här i Sandviken, jag sökte exjobb och blev kvar när jag fick en traineeplats. Att jag sen fick en tjänst som flödeschef berodde på att det fanns personer som vågade satsa på att jag skulle göra ett bra jobb, det var en fantastisk erfarenhet, berättar han.
I stället för att fortsätta klättra på chefsstegen valde Viktor Stefansson att bredda sin kompetens inom koncernen. I dag jobbar han som produktspecialist för rör inom olje- och gasindustrin. Arbetsuppgifterna ligger närmare marknaden och går lite förenklat ut på att vara ett stöd mellan produktionen och säljenheterna ute i världen.
– Att gå från chef till medarbetare är kanske inte exakt det man ska göra karriärmässigt men jag vill utvecklas inom fler områden. Det främjar kanske inte min löneutveckling just nu men på sikt.
Viktor och hans sambo, som också är ingenjör på Sandvik, har fem minuters cykelväg till jobbet. Båda är uppväxta på landet i norra Norrland och trivs med närheten till naturen i Sandviken. De har rotat sig i samhället och har börjat titta på hus.
Som trainee fick Viktor en normal ingångslön för en civilingenjör och har – mycket tack vare den tidigare chefserfarenheten – i dag en inkomst han är nöjd med utifrån ansvar och arbetsuppgifter. Drivkraften är dock primärt att förbättra saker, inte att tjäna en massa pengar.
– Jag är tekniskt lagd och har alltid gillat att utveckla och hitta lösningar. Det var också därför som jag började plugga till civilingenjör, det var ett självklart val. Jag minns inte att jag kollade upp löneläget innan, säger han.
Hade du blivit ingenjör även om det varit ett låglöneyrke?
– En bra fråga, någon inverkan har lönen trots allt haft. Det är tveksamt om jag skulle investera fem års studier utan att få något för det, då skulle jag nog hellre jobbat med något annat inom industrin.
Att leda ett fackförbund kan ge mycket goda inkomster. Tidningen Arbetsvärlden publicerar i dag en lista på vad ordförandena i fackförbunden tjänar. Tidningen har dels tagit reda på vilken lön facktopparna har från sitt förbund, dels hur mycket de har i extrainkomster, exempelvis från styrelseuppdrag.
Högst lön – om man bortser från extrainkomster – har Andreas Miller, ordförande för Ledarna, som tjänar 160 500 kronor i månaden. Lägst lön har Tull-Kusts ordförande Johan Lindgren, med en månadslön på 20 850 kronor. Peter Hellberg, ordförande för Unionen, tjänar 122 877 kronor.
Om man räknar med facktopparnas extrainkomster blir listan en annan. Då toppar Ulrika Boëthius, ordförande för Finansförbundet. Hon tjänar 116 976 kronor, men har en total månadsinkomst på 470 783 kronor. Anledningen är främst att hon tidigare varit anställd på Handelsbanken och fortfarande tar del av bankens vinstdelningsprogram.
Även Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande, har betydande extrainkomster. Hennes lön är 110 540 kronor. Totalt tjänar hon dock 187 933 kronor. Extrapengarna kommer från styrelseuppdrag och rese- och bostadsförmåner, enligt Arbetsvärlden.
Ordförande, förbund, uppgiven och taxerad inkomst.
I snitt ökade chefslönerna med 5,5 procent förra året, vilket är 1,4 procentenheter mer än löneökningarna för arbetsmarknaden i stort.
Samtidigt finns det – precis som tidigare år - betydande skillnader mellan kvinnors och mäns löner. Snittlönen för kvinnliga chefer var 54 400 kronor förra året. Männen tjänade i genomsnitt 61 800 kronor. Kvinnornas löner ökade med 5,24 procent medan männens ökade med 5,68 procent och alltså drog ifrån kvinnorna ytterligare. Det innebär en löneskillnad på 12 procent.
En del av löneskillnaden är oförklarad. Det innebär att den inte förklaras av att kvinnor och män arbetar i olika yrken och branscher, har olika utbildningsnivå, arbetstid eller ålder.
Trots det går det inte att slå fast att löneskillnaden beror på diskriminering, enligt en rapport från Medlingsinstitutet. Anledningen är att statistiken inte kan fånga alla faktorer som påverkar lönen.
Amanda Lundeteg är vd för stiftelsen Allbright som arbetar för jämställdhet och mångfald på ledande positioner. Hon ser flera orsaker till att kvinnor tjänar mindre än män.
– En förklaring är att arbetsmarknaden är könsuppdelad och att kvinnors arbete oftare värderas lägre än mäns. En annan förklaring är att kvinnor tar, och förväntas ta, mer ansvar för hem och familj. I familjer med minst ett barn tjänar mannen mer, trots att kvinnan i 41 procent av fallen har högre utbildning, säger hon.
För fackförbunden finns mycket att göra för att minska löneskillnaderna bland chefer, enligt Amanda Lundeteg.
– De bör förespråka ett flexibelt arbetsliv för att göra det lättare att få ihop arbetsliv och familjeliv. De bör också jobba för bra lönekartläggningar och för jämställd rekrytering. Män rekryteras oftare för sin potential, kvinnor för sin erfarenhet, och det syns i plånboken.
Allbright förespråkar individuell föräldraförsäkring och utbildningar i jämställt föräldraskap.
– Först när vi är jämställda i privatlivet finns förutsättningar för en jämställd arbetsmarknad. Att kvinnor tar störst ansvar för familjen leder till sämre löneutveckling och lägre pensioner. Det kan dessutom få katastrofala följder om ett par går skilda vägar.
Olle Brynja är utredare och jämställdhetsexpert på Unionen. Liksom Amanda Lundeteg ser han den segregerade arbetsmarknaden som en delförklaring till löneskillnaden mellan kvinnor och män.
– Vi vet också att kvinnor oftare är chefer i första linjen, medan männen oftare är chefer i toppen där lönerna är högre.
Även Olle Brynja lyfter det ojämställda föräldraskapet, liksom föreställningar om kvinnliga och manliga egenskaper, som förklaringar till löneskillnaden.
– Men det är anmärkningsvärt att det fortfarande finns ett oförklarat glapp mellan kvinnors och mäns löner. Av de företag som gör lönekartläggningar upptäcker 40 procent osakliga löneskillnader, säger han.
För att komma till rätta med löneskillnaderna behövs arbete på flera fronter, enligt Olle Brynja. Förutom lönekartläggningar kan det till exempel handla om utbildnings- och opinionsinsatser.
– Unionen arbetar för ett mer jämställt arbetsliv och för att utbilda arbetsgivare i hur man skapar föräldravänliga arbetsplatser. Men det finns förstås könsnormer som genomsyrar hela samhället och som är svårare för oss som fackförbund att göra något åt.
Olle Brynja tror att karriärsnormer många gånger påverkar chefer starkare än anställda som inte är chefer.
– Jag är övertygad om att det till exempel fortfarande finns föreställningar om att chefer inte ska vabba eller jobba deltid, säger han.
Unionen förespråkar en tredelad föräldraförsäkring där en tredjedel är vikt åt vardera föräldern och en tredjedel kan användas fritt. På så vis kan männens uttag av föräldradagar öka.
– I dag tar kvinnor ut 70 procent av föräldradagarna. Det påverkar deras chefskarriärer. I dag ligger kvinnor och män relativt lika lönemässigt fram tills de får sitt första barn. Då drar männen ifrån.
Löneskillnaden mellan kvinnor och män var i princip oförändrad jämfört med året innan, men den långsiktiga trenden är att den minskar. Amanda Lundeteg tror att EU:s kommande lönetransparensdirektiv kommer att minska skillnaden ytterligare.
– Företagen blir tvingade att ange lön i annonser och redovisa hur lönespannet ser ut bland anställda. Först när alla fakta är på bordet vet vi var skevheten uppstår. Det blir en del jobb för bolagen, men på sikt tror jag att det kommer att leda till mer jämställda löner, säger hon.
It & telekom: 71 000
Media & Kommunikation: 64 900
Konsult & finans: 63 700
Farmaci & hälsa: 63 200
Energi & miljö: 61 000
Industri & teknik: 60 100
Handel: 57 600
Bygg & fastighet: 57 400
Transport & logistik: 53 700
Organisationer & föreningar: 50 500
Service & tjänster: 47 900
Källa: Unionens lönestatistik
Stockholm: 65 700
Göteborg: 61 400
Sydväst: 59 000
Östra Sörmland/Gotland: 56 000
Bergslagen: 55 700
Uppland: 55 200
Småland: 54 600
SjuHall: 54 200
Mälardalen: 54 200
Öst: 53 900
Värmland: 53 000
Gävleborg: 52 500
Sydost: 52 400
Skaraborg/Väst: 52 400
Västerbotten: 51 900
Dalarna: 51 000
Mellannorrland: 50 800
Norrbotten: 49 600
20–24 år 37 600 kr
25–29 år 43 200 kr
30–34 år 50 400 kr
35–39 år 56 000 kr
40–44 år 60 100 kr
45–49 år 62 600 kr
50–54 år 63 200 kr
55–59 år 61 600 kr
60–67 år 59 400 kr